”Behöver ha långa tankar och landa i kunskap”

På tisdagskvällen anordnades årets sista After Work med forskare på Sjömanskyrkan i Gävle. Temat var ”Världens sämsta skola?” och kvällen bjöd på många intressanta diskussioner om bland annat PISA-undersökningar, kunskap, och vad skolan egentligen behöver.

– Det finns en trängsel i svensk skola idag, det är så mycket som ska in, till exempel fler och fler ämnen, väldigt höga krav och barn som mår dåligt. Det är klart att lärarna känner en press. Lärarutbildningen är den utbildning som har flest mål, dessutom dubbelt så många som läkarutbildningen. Vilket är anmärkningsvärt. Det har dessutom varit för många reformer och för ofta. Vi måste låta saker landa. Skolan behöver ha tid för långa tankar och få landa i kunskap, säger Silvia Edling.

Dåliga resultat i PISA

Förra veckan kom också resultat från den senaste PISA-mätningen som avslöjade ett ”historiskt tapp” för svenska elever.

– Alla mätningar som får stor genomslagskraft i vårt samhälle, till exempel PISA, är problematiska, säger Daniel Pettersson som skrev sin avhandling om just PISA. Den undersökningen visar egentligen vad OECD tycker är viktiga kunskaper för framtiden. Den visar inte vad som står i vår läroplan kring viktiga lärandemål. På så sätt tar den makten från Sverige och från våra politiker.

Bilden av skolan kan inte enbart styras av resultaten i PISA-mätningarna. Det finns en rad olika mätningar som görs om skolan, varav några där Sverige faktiskt ligger i topp, men de får aldrig lika stor genomslagskraft. Finland får ofta bättre resultat än Sverige i PISA-undersökningarna, vad görs där som vi inte gör i Sverige?

– I Finland är det en annan ton i debatten och lärarna värderas högre. I Sverige har vi en förenklad bild där mycket framställs i svart eller vitt, säger Silvia Edling. Vi har också under lång tid haft en skadlig mediabild där det talas om flumskola från alla tongivande partier. Det har verkligen bitit sig fast i den allmänna debatten.

Skolan speglar vårt samhälle

– Vi måste också komma ihåg att skolan speglar vårt samhälle, säger Daniel Pettersson. 1970–1990 var vi framstående i världen. Vi hade en likvärdig skola och vi låg i topp i mätningar. En framgångsfaktor var de heterogena rektorsområden som vi hade. Eleverna kom från olika bakgrunder, och i klasser med några ”starka” elever dras de andra med. Det är så gruppdynamiken fungerar, det är väldokumenterat inom forskningen.

Vi har idag ett skolsystem med fria val vilket gör att det inte längre är samma mix i klasserna. Det kanske är bra för den enskilda individen, men är det bra för samhället. Är det friskolornas fel att det ser ut så?

– Nej det finns både bra och mindre bra friskolor, precis som det finns bra och mindre bra kommunala skolor. Men, kanske valfriheten har gått för långt? Det är valfrihet för vissa, och den här gruppdynamiken jag talade om tidigare kan gå förlorad på vissa skolor, fortsätter Daniel.

Reform eller kontinuitet

Behöver vi reformera skolan igen, eller är det kanske mer kontinuitet som behövs?

– Nej, vi behöver inga fler stora reformer, säger Silvia Edling. Det som behövs är en balans mellan mjuka värden och kunskapsförmedling. Det viktiga är att jobba med och uppmuntra lärarnas professionella omdöme och seende.

– Vi vet att digitaliseringen är här för att stanna, men samtidigt är det viktigt att lära sig skriva för hand, och kanske till och med att skriva snyggt. Det är viktigt att lära sig uthållighet, och att ibland stå ut med att det är lite tråkigt, för det är inte alltid kul att lära, säger Daniel Pettersson.

Men, det är kul att ha kunskap – något de två panelisterna enades om.

After Work med forskare som är ett samarbete mellan ABF och Högskolan i Gävle återkommer till våren med nya, aktuella teman.