Säsongspremiär för AW med forskare

”När hemma blir kontor” var temat på höstens första AW med forskare på Musikhuset i Gävle.

Det var som vanligt ett stort antal åhörare som hade hittat till Musikhusets restaurang när ”After work med forskare” drog igång för säsongen. Noterbart var att det inte bara var den breda allmänheten som hade kommit utan även ganska många kollegor från Högskolan i Gävle.

Det stora intresset återspeglar det allmängiltiga temat som handlade om distansarbete. Tre forskare från ämnet arbetshälsovetenskap deltog, professorerna Gunnar Bergström och Marina Heiden, samt docent David Hallman. Högskolans forskning på området går långt tillbaka i tiden, men har intensi­fierats under senare tid, inte minst under och efter pandemin då frågan om distansarbete och arbete på kontoret har blivit brännande för alla som har möjlighet att arbeta flexibelt.

Sju av tio vill jobba flexibelt

Mätningar visar att sju av tio tjänstepersoner söker helst arbete där det finns möjlighet till distans­arbete. Frågan om distansarbete belystes ur många aspekter, både utifrån den forskning som bedrivs på Högskolan i Gävle, men forskarna utmanades också att försöka besvara frågor som låg lite utanför deras specifika forskningsområde.

Forskningen handlar om att försöka mäta hur produktiviteten, effektiviteten och kreativiteten påverkas om man arbetar hemma jämfört med på sitt kontor.

Gunnar Bergström inledde med att konstatera att det finns fördelar med flexibelt arbete.
–De som bor långt ifrån arbetsplatsen slipper pendla under några dagar i veckan. Många upplever att balansen mellan arbetsliv och privatliv blir bättre. Arbetstagaren får en större autonomi över sitt arbete.

Utmaningar med hemarbete

Men det finns också utmaningar och problemområden. David Hallman nämnde risken för ökat stillasittande vid hemarbete och hur är det med ergonomin på hemmakontoret?

Marina Heiden konstaterade att flexibelt arbete ställer högre krav på individen, att själv sätta tydliga gränser och planera arbetet. Panelen fick också frågor om genus, åldersskillnader och det fysiska måendet. Forskningen visar att arbetstagare verkar må bättre av det flexibla arbetssättet. Under pandemin när alla tvingades arbeta hemma försämrades hälsan, men numera verkar den effekten vara borta.

Andra ämnen som togs upp rörde utmaningar för chefer, hur ledarskapet påverkas av de nya arbets­formerna och även hur kontor ska utformas nuförtiden för att vara bättre anpassade för nya krav på teamarbete när man väl är på kontoret. En intressant observation i aktivitetsbaserade kontor, är att tysta rum eller enskilda arbetsplatser utnyttjas i mindre utsträckning. När man är på kontoret vill man umgås och jobba mer i grupp.

Strax under 20 procent av personer med kontorsjobb i Sverige jobbar halvtid eller mer i sin bostad och hela 40 procent jobbar delvis hemma, vilket är en hög procentsiffra i en internationell jämförelse.

Flexibelt arbete här för att stanna

Hur ser framtiden ut då, till exempel på fem års sikt? Frågade moderatorn Henrik Harrysson.

–Vi går inte tillbaka till hur det var tidigare, menade Gunnar Bergström. Möjligheten att arbeta flexibelt är här för att stanna, kontorsmiljöerna kommer att utvecklas.

–Vi är fortfarande inne i ett experimentstadium, sade Marina Heiden. Det är intressant att följa vart den här utvecklingen tar vägen. Kanske kommer vi att använda hela landet Sverige på ett bättre sätt när man kan arbeta på distans och samtidigt kommer nog de ”co-working” arbetsplatser som finns att öka i antal.

–Utvecklingen går fort, konstaterade David Hallman. Vi kommer att få mer kunskap, mer forskning, om vad som fungerar, vad som är hälsosamma och attraktiva lösningar inom det här området.

Många frågor ställdes av åhörarna och de varma applåderna var ett kvitto på att deltagarna uppskattade kvällens diskussion. AW med forskare genomförs ungefär en kväll i månaden. Det är bara att hålla utkik i kalendern på Högskolans hemsida eller i sociala medier.

Text: Tommy Löfgren