Symposium om urban hållbarhet på Högskolan

Den 12 december arrangerades det andra internationella symposiet om urban hållbarhet vid Högskolan i Gävle.

- Perspektivet bottom-up, med initiativ som kommer från medborgarna i stället för makthavare och elit är en förutsättning för att hitta lösningar på klimatfrågan, säger Johan Colding, professor i miljövetenskap.

Ett 60-tal personer deltog på symposiet med temat "Mobilisering och kollektiv handling för en rättvis omställning mot ekosocial hållbarhet". Diskussionerna belyste hur lokala initiativ och social mobilisering kan komplettera makropolitiska beslut och tekniska lösningar för att skapa hållbara urbana miljöer.

Symposiet bjöd på flera konkreta exempel på urbana initiativ. Johan Colding och Stefan Sjöberg, arrangörer och forskare på Högskolan i Gävle, presenterade sitt arbete med urbana gemensamma resurser, så kallade "urban commons". Ett framgångsrikt exempel är parker i Berlin där lokala grupper har skapat gemensamma odlingsbäddar och trädplanteringar, vilket stärker både socialt kapital och hållbarhet. Stefan Sjöberg och Johan Colding leder forskningsprogrammet Urban Commons vid Högskolan i Gävle.

– Vi behöver hitta fler metoder för att öka medborgarnas inflytande och etablera sociala nätverk för att lösa problem tillsammans, förklarade Sjöberg.

Social rättvisa och lokala lösningar i fokus

Komalsingh Rambarees presentation om ekosocial mobilisering på Mauritius belyste ekologiska utmaningarna som stranderosion och förlust av våtmarker. Han beskrev tre maktresurser som påverkar sociala rörelser: tvångsmakt, ekonomiska incitament och normativ påverkan.

Tim Daw från Stockholm Resilience Centre delade erfarenheter från projektet ”Medborgarrådet om klimatet”. Han beskrev processen för att skapa ett "mini-Sverige" där deltagarna skulle diskutera klimatfrågan och försöka hitta lösningar. Medborgarrådet fick ett stort genomslag i media, framför allt på grund av projektets utformning, där deltagarna representerade ett tvärsnitt av Sveriges befolkning beträffande hur de röstade i senaste valet och vad gäller deras socio-ekonomiska bakgrund.

– Det var viktigare att berika debatten än att få ut de specifika förslagen som medborgarrådet kom fram till, sa Daw och lyfte betydelsen av medborgardelaktighet för att skapa legitimitet i klimatpolitiken.

Utmaningar för hållbar tillväxt

Förmiddagen avslutades med Rikard Warlenius föreläsning "Tillväxtens gränser", där han argumenterade för att det måste ske grundläggande förändringar i vårt ekonomiska system för att klimatfrågan ska kunna lösas. Han förklarade de fyra teser som binder klimat, tillväxt och kapitalism samman, och betonade att vi måste minska utsläppen drastiskt för att nå klimatmålen till 2030 enligt Parisavtalet.

Dagen avslutades med en paneldiskussion där Åsa Green, docent i hållbarhetsvetenskap, modererade en dialog om hur teori och praktik kan kombineras för att främja rättvisa omställningar. Diskussionerna återkom till vikten av bottom-up-initiativ och kollektiv handling.

Text: Anders Munck