Rehab på distans med konstgjort skelett

En doktorsavhandling vid Högskolan i Gävle lyfter nya, innovativa användnings­områden för exoskelett. Forskningen visar hur tekniken kan förenkla både rehabilitering och daglig träning för äldre och personer med särskilda behov.

Rabé Andersson

Rabé Anderssons avhandling beskriver hur ett exoskelett kan användas för rehab på distans. Exoskelettet (till vänster) fästs vid patientens ben, och styrs med stor precision med hjälp av en modell av en fot (bilden i mitten). FOTO: Högskolan i Gävle.

Att kunna få hjälp med rehab i hemmet efter en höftoperation - utan resor vare sig för patient eller vårdpersonal. Det kan bli verklighet i framtiden. I sin doktorsavhandling i elektroteknik har Rabé Andersson arbetat med exoskelett som är till för rehabilitering och som går att styra på distans.

- Potentialen för den här tekniken är jättestor. Vi har en åldrande befolkning globalt där 1,5 miljarder människor förväntas vara över 65 år 2050. Det kommer att krävas innovativa lösningar inom vården för att vi ska kunna hjälpa alla effektivt i framtiden, säger Rabé Andersson.

Delar utskrivna med 3D-skrivare

Ett exoskelett är en yttre, bärbar struktur som fästs utanpå kroppen och används för att stödja eller förstärka kroppens rörelser. Rabé Andersson har utvecklat en prototyp av ett exoskelett som går att fästa på ett ben. Läkaren eller sjukgymnasten kan styra exoskelettet med hjälp av en modell av kroppsdelen, i naturlig storlek, på en annan plats. Tanken är att patienten har ett exoskelett av enklare typ i hemmet, där det går att fixera en arm eller ett ben.

Det går också att göra ett individuellt anpassat träningsprogram eller rörelseschema med en smartphone och koppla upp sig trådlöst till exoskelettet, i den teknik som beskrivs i doktorsavhandlingen. Med hjälp av sensorer, data och artificiell intelligens kan både patient och vårdpersonal sedan följa resultatet av träningen och övervaka och justera övningarna digitalt efter behov.

- Prototypen är delvis tillverkad av aluminium och har elektriska motorer som driver och rör lederna. Vissa delar är utskrivna med en 3D-skrivare, och syftet med det är att göra tillverkningen kostnadseffektiv och öka tillgängligheten, så att man kan använda exoskelettet i patienternas hem eller i utvecklingsländer, säger Rabé Andersson.

"Många potentiella fördelar"

Materialval är en annan viktig del av forskningen, och avhandlingen lyfter fram möjligheten att tillverka exoskelettprototypen av PLA, ett plastmaterial som är ekologiskt nedbrytningsbart.

Rabé Anderssons prototyp är än så länge bara testad på en övningsdocka för patientvård – lånad av Högskolans sjuksköterskeutbildning. Det går bland annat att fjärrstyra prototypen fysiskt med stor exakthet med hjälp av en modell av en fot.

- Det kommer att behövas fler och mer omfattande studier innan den här tekniken kan användas brett inom vården, men det finns många potentiella fördelar. Under covid-pandemin blev det också tydligt hur viktigt det är att kunna erbjuda behandling och rehabilitering på distans, säger Rabé Andersson.

Rabé Anderssons disputation sker på torsdag 23 januari 2025 kl 13 på Högskolan i Gävle (Hus 12, sal 108). Intresserade är välkomna!
Karta över Campus finns här. Länk till annan webbplats.

Exoskelett

Ett exoskelett är en yttre, bärbar struktur som fästs utanpå kroppen för att stödja eller förstärka rörelser. Det kan vara mekaniskt eller robotiserat och används inom områden som medicin och industri. Inom industrin kan det exempelvis användas på överkroppen med syfte att öka styrka och minska fysisk belastning. Det kan också användas för att öka rörligheten för personer med svårigheter att gå, eller vid rehabilitering.

Länk till vetenskapliga artiklar (i Rabé Anderssons avhandling ingår totalt nio vetenskapliga artiklar). Länk till annan webbplats.

Kontakter

Rabé Andersson, profilbild

Rabé Andersson

Forskare inom elektroteknik

Anders Munck, profilbild

Anders Munck

Pressansvarig

Sidan uppdaterades 2025-01-23