Seminarium: När lokala initiativ visar vägen till klimatomställning

Hur kan lokala initiativ bidra till en rättvis och hållbar klimatomställning? Den frågan stod i centrum när forskare från Högskolan i Gävle och samhällsaktörer samlades på DoSpace 26 augusti för ett seminarie med temat Klimatomställning underifrån.

Seminariet lockade ett 60-tal deltagare från akademi, kommuner, civilsamhälle och näringsliv och bjöd på en bredd av exempel och perspektiv kring hur klimatomställning kan drivas med lokalsamhället i centrum.

Grön omställning som kollektiv praktik

Forskaren Johan Colding lyfte fram hur urbana commons, gemensamt förvaltade resurser som odlingsytor och parker, skapar både miljönytta och social hållbarhet. Exempel från Berlin, Stockholm och Indien visade hur lokala grupper själva tagit ansvar för stadsodling, bin, träd och grönområden. I Berlin hade områdena tidigare präglats av sociala problem som kraftigt minskade efter gruppernas initiativ.

– Det handlar inte bara om att protestera utan om att agera, sa Colding. När människor får möjlighet att ta ansvar tillsammans skapas både engagemang och trygghet.

Även Elinor Ostroms välkända forskning om "commons" betonades: gemensam resursförvaltning fungerar om det finns tydliga regler, lokal förankring och social tillit.

Energi från gemenskap

Flera talare diskuterade också framväxten av energigemenskaper, där grupper av hushåll tillsammans producerar, delar och ibland säljer energi, exempelvis till gemensamma solcellsanläggningar. I Europa finns redan över 10 000 initiativ av den här typen.

– Energiomställningen måste bli mer än teknik och marknad. Den bör också vara socialt förankrad. Det vi kallar den tredje vägen handlar om att skapa lokala lösningar med social rättvisa i fokus, sa forskaren Stefan Sjöberg.

Sjöberg betonade behovet av samverkan mellan civilsamhälle, kommuner och andra aktörer – och lyfte community centers som en viktig pusselbit i att bygga lokal kapacitet för klimatarbete.

Nya arenor för hållbarhet

Anna Rex från forskningsgruppen The Remote Lab lyfte coworking som en växande rörelse som kan bidra till lokal utveckling, särskilt i mindre orter. I Sverige finns i dag över 600 coworking-initiativ, ofta drivna utan offentlig finansiering men med stort samhällsvärde.

Nässica Nässén talade om Community Climate Commons – lokala grupper som tillsammans tar ansvar för en gemensam resurs, som till exempel energi, vatten eller mark. Hennes forskning visar att människor som engagerar sig i dessa gemenskaper ofta upplever större trygghet, delaktighet och kunskap – och att det i förlängningen påverkar hela lokalsamhället positivt.

Från engagemang till struktur

En röd tråd genom seminariet var att eldsjälar och ledare är viktiga i uppstartsfasen. Men för att lokala klimatsatsningar ska bli långsiktigt hållbara krävs också institutionella ramar, stabil finansiering och stödjande strukturer.

Seminariet arrangerades av forskningsprogrammet FAIRTRANS, tillsammans med Högskolan i Gävle.