Skuggundervisning ökar i Ryssland – samma mönster som under Sovjettiden

En ny studie visar hur privatundervisning – så kallad skuggundervisning – växte fram i det tysta under Sovjettiden.

Forskaren Tatiana Mikhaylova vid Högskolan i Gävle ser nu hur samma mönster upprepas i dagens Ryssland: staten ser privat utbildning som ett hot för att den riskerar att sprida oönskade idéer.

– Vi tänker ofta att offentliga skolor står för demokrati, men i auktoritära regimer är det tvärtom. I vissa fall är det just i den informella eller privata undervisningen som kritiskt tänkande får plats, säger Tatiana Mikhaylova, universitetslektor i pedagogik.

Studien av Tatiana Mikhaylova och Mark Bray (University of Hong Kong) är publicerad i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Education och bygger på en historisk analys av skuggundervisning i Ryssland och Sovjetunionen och tiden efter dess fall. Tatiana Mikhaylova påbörjade arbetet som doktorand 2017, med ett särskilt intresse för hur staten hanterar utbildning som den inte kontrollerar.

Genom att undersöka annonsering om privatundervisning i tidningar, den offentliga debatten kring utbildning, och policydokument i Ryssland under 1700-talet och framåt växer bilden av statens syn på privatundervisning och dess utbredning fram.

Resultaten blev än mer aktuella när Rysslands anfallskrig mot Ukraina inleddes.

– Det är skrämmande hur likt det låter när man jämför dagens ryska retorik om privatundervisning med retoriken under 1800-talet. Det handlar om misstänksamhet mot utländska idéer, om kontroll över historieskrivningen, och om att begränsa oliktänkande.

Undervisningens skuggor döljer motstånd

Mikhaylovas forskning visar att privatundervisning har existerat i stor omfattning även när den varit formellt förbjuden. Under Sovjettiden förekom privatlärare inom både natur- och samhällsvetenskap, ofta informellt och dolt för myndigheterna. I dagens Ryssland är fokus mer på oro för undervisningens innehåll än för den privata finansieringen som var förbjuden under Sovjettiden.

– I dag är det inte pengarna främst som oroar makten, utan idéerna. Det handlar om ämnen som historia och samhällskunskap, där privata aktörer kan välja att kalla kriget i Ukraina för ett krig snarare än en militär specialoperation, vilket är förbjudet i den statliga skolan. Uppenbarligen oroar sig staten för det, säger Tatiana Mikhaylova.

Enligt henne finns det i många fall en tyst överenskommelse mellan lärare, föräldrar och barn i privatundervisning om att undvika propaganda, till skillnad från den statliga skolan där ”samtal om viktiga frågor”, som i stort sett är ren propaganda, blivit ett obligatoriskt inslag i schemat varje vecka.

"Ett tyst motstånd"

Efter presidentvalet i Belarus 2020 såg man försök att begränsa privatundervisning även där. Diskussioner har förts om att förbjuda grupper större än fem personer, eller distansundervisning som inte följer den statliga läroplanen.

– Staten försöker kontrollera utbildningens innehåll genom att förbjuda ”spridning av destruktiv information” som omfattar kunskap som regimen anser står i strid med det belarusiska folkets traditionella värderingar – i praktiken västerländska idéer. Men det pågår ett slags tyst motstånd i privatundervisningen, säger Tatiana Mikhaylova.

Tatiana Mikhaylova är tydlig med att hon i dag inte vet i exakt hur utbredd skuggundervisningen är i Ryssland – det finns ingen tillförlitlig statistik. Men enligt hennes forskning har privatundervisningen ökat igen sedan anfallskriget mot Ukraina inleddes.

– När jag växte upp i Ryssland på 1990-talet hade nästan alla någon form av privatlärare. Det var inget märkvärdigt, det var normen. Men i dag är klimatet mycket mer kontrollerat. Vissa föräldrar betalar för privatundervisning för att öka sina barns chanser att kunna läsa vidare och därmed slippa militärtjänstgöring – andra för att undvika att barnen hjärntvättas.