Högskolans forskare bakom nyckelstudie i The Lancet

Efter två och ett halvt års arbete, och med bidrag från över 50 forskare från fem kontinenter, publiceras nu en metodologisk nyckelstudie i The Lancet Planetary Health – en av världens mest välrenommerade tidskrifter inom global hälsa och miljö. Medförfattare är Karl Samuelsson, forskare i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.

– Det här är en sammanfattande vägledning för forskare världen över som studerar sambandet mellan grönområden och människors hälsa. Målet är att höja den vetenskapliga kvaliteten i fältet, säger Karl Samuelsson, som haft en central roll i arbetet med den vetenskapliga artikeln.

En växande forskningsgren – med stora metodskillnader

Forskning om grönytors påverkan på hälsa har ökat kraftigt de senaste 10–15 åren, men ibland är det svårt att jämföra studiernas resultat. En orsak är att metoderna för att mäta tillgång till grönska skiljer sig åt – inte bara mellan länder, utan även mellan enskilda studier.

– Vi har många studier som visar kopplingar mellan grönområden och bättre hälsa, men också stor osäkerhet. Därför behöver vi ett mer systematiskt sätt att mäta grönytor, säger Samuelsson.

Rekommendationer för framtida studier

Den publicerade studien är en metodologisk sammanställning, och inte baserad på ny data. Istället har forskarna tillsammans identifierat avgörande faktorer att ta hänsyn till i framtida studier – som vilken typ och storlek av geografiskt område ("buffert") som används för att mäta grönska.

– Många studier drar en cirkel runt hemadressen och mäter hur grönt det är inom till exempel 500 meter. Men det är inte säkert att det är det mest relevanta området för alla hälsomått, och dessutom förflyttar sig människor mellan olika platser. Vi föreslår att man utgår från hälsomekanismer, testar olika buffertstorlekar och om möjligt använder rörelsedata, till exempel från GPS, säger Karl Samuelsson.

Globalt forskningsnätverk bakom

Arbetet har samordnats av en kärngrupp där Karl Samuelsson ingår. Tillsammans med forskare från alla världens kontinenter har de utvecklat vad som kan beskrivas som forskningsfältets hittills mest heltäckande riktlinjer.

– Studien visar styrkan i tvärvetenskapligt och internationellt samarbete. Författarna kommer från bland annat miljöepidemiologi, miljövetenskap, stadsplanering och miljöpsykologi, forskningsfält som ofta möts just i frågan om grönytor och folkhälsa, säger Samuelsson.