Högskolan i EU-samarbete som ska minska föroreningar i städer

Högskolan i Gävle deltar i ett nytt och omfattande europeiskt forskningsprojekt som ska hjälpa städer att minska luft- och bullerföroreningar och bättre förstå deras påverkan på människors hälsa. Projektet omfattar totalt 19 partners från åtta länder. Gävle är en av fem pilotstäder där tekniken ska testas i verkligheten.

– Det här projektet ger oss helt nya möjligheter att förstå hur föroreningar påverkar oss i vardagen och att stötta beslutsfattare med vetenskapligt underbyggda rekommendationer, säger Jose Chilo, docent i elektroteknik vid Högskolan i Gävle och projektledare för HARMONIE i Gävle.

Projektet ska utveckla avancerade digitala verktyg, så kallade digitala tvillingar, som gör det möjligt att modellera både stadsmiljöer och människors fysiologi. Två centrala verktyg står i fokus: en stadsövergripande, medborgarcentrerad digital tvilling och en "Lung Digital Twin" som simulerar hur inandade partiklar rör sig och påverkar luftvägarna.

– Genom att kombinera data om luft- och ljudföroreningar med information om medborgarnas rörelsemönster och hälsa, kan vi simulera effekten av olika åtgärder innan de införs, säger Jose Chilo.

Bidrar med spetskompetens

I Gävle kommer forskarna bland annat att samla in data från sensorer i stadsmiljö, följa hur människor rör sig i olika områden och mäta exponering för skadliga partiklar. Fokus ligger särskilt på sårbara grupper i samhället.

Projektet är finansierat av EU:s Horizon Europe-program inom satsningen "Zero-Pollution Cities", som i sin tur är en del av målet att skapa klimatneutrala och smarta städer till år 2030.

– Vi är stolta över att Högskolan i Gävle bidrar med spetskompetens inom miljömätning och digital teknik i ett så viktigt och stort internationellt projekt, säger Jose Chilo.

"Hälsa bör vara prioritet"

Projektet leds av Barcelona Supercomputing Center.

– Hälsa bör vara en prioritet i all stadsplanering och inte lämnas uteslutande till vården. Luftföroreningar som skadar människors hälsa bidrar i de flesta fall också till klimatförändringar. Att sätta hälsa i centrum för urbana beslut driver åtgärder som minskar föroreningar, förbättrar välbefinnandet och bidrar till mer motståndskraftiga, rättvisa och hållbara städer, säger Beatriz Eguzkitza, projektledare och forskare vid Barcelona Supercomputing Center.