Drönare kan komplettera framtidens transportsystem

Drönare lyfts ofta fram som en möjlig lösning för framtidens transporter. Men hur hållbara är de egentligen, och vilken roll kan de spela i transportsystemet? Det är frågor som Aishwarya Raghunatha har undersökt i sin avhandling om civila drönare. Den 13 mars disputerade hon vid Högskolan i Gävle inom forskarskolan Future-Proof Cities.

Som doktorand i forskarskolan har hon kombinerat forskning med arbete utanför akademin. Under doktorandtiden har hon arbetat vid företaget Independent Business Group, vilket har inneburit att hon rört sig mellan forskning och praktik.

– Man får två olika perspektiv. Erfarenheterna från praktiken gör också att forskningen blir mer relevant.

Samtidigt beskriver hon doktorandtiden som en lång och lärorik process.

– En doktorandutbildning är en lång lärprocess. Man möter många olika perspektiv och lär sig från olika forskningsfält. En stor del handlar också om att hitta sin egen röst som forskare.

Kontakten med de andra doktoranderna i forskarskolan har också varit en viktig del av utbildningen.

– Vi har kunnat diskutera våra projekt och stötta varandra under resans gång. Det har betytt mycket.

Drönare som en del av transportsystemet

I sin avhandling har Aishwarya Raghunatha studerat hur civila drönare kan bli en del av framtidens transportsystem. Tekniken utvecklas snabbt och lyfts ofta fram som en möjlig lösning för mer effektiva transporter.

Men enligt hennes forskning är bilden mer komplex.

– Ny teknik kan skapa både möjligheter och utmaningar. Därför är det viktigt att förstå hur den påverkar samhället innan den implementeras i större skala.

Ett av de centrala resultaten i avhandlingen är att drönare sannolikt inte kommer att ersätta dagens transportsystem. I stället kan de fungera som ett komplement, särskilt i delar av logistiken.

– Drönare kan inte ersätta befintliga transportsätt. De kan i stället fungera som en kompletterande teknik.

Hur hållbara de blir beror i hög grad på hur tekniken används. Faktorer som vilken typ av drönare som används, i vilken miljö de opererar och vilka transporter de ersätter spelar stor roll.

Teknik och samhälle hänger ihop

I sin forskning har Aishwarya Raghunatha därför valt att studera drönare ur ett socio-tekniskt perspektiv. Det innebär att hon inte bara tittar på själva tekniken, utan också på hur den samspelar med samhälle, regler och planering.

– Teknik påverkar hur samhället utvecklas och hur vi tänker kring framtiden. Därför räcker det inte att bara studera tekniken, man måste också förstå de sociala och politiska dimensionerna.

Ett viktigt resultat i avhandlingen är att utvecklingen av ny teknik behöver styras i ett tidigt skede. Om drönare ska bidra till mer hållbara transportsystem krävs både genomtänkta policybeslut och planering.

– Bara för att ett fordon är elektriskt betyder det inte automatiskt att det är miljövänligt.

Forskning om framväxande teknik

Forskningen om civila drönare befinner sig fortfarande i ett tidigt skede, och mycket återstår att utforska. I sin avhandling har Aishwarya Raghunatha bidragit till en ökad förståelse för hur framväxande teknologier som drönare kan studeras i ett tidigt skede, och hur socio-tekniska aspekter kan integreras i transportsystem för att stödja hållbara omställningar.