Bred enighet om hårdare straff

Svenskarnas syn på brott och straff har visat sig vara tydligt restriktiv. I dag finns bland befolkningen ett brett och genomgående stöd för hårdare straff, oavsett hur individerna står politiskt. Det visar den första stora studien på 15 år av svenskarnas straffbenägenhet.

– Vi ser att stödet för hårdare straff är omfattande och återfinns i stora delar av befolkningen, inte bara i enskilda grupper, säger Klara Hermansson, kriminolog vid Högskolan i Gävle.

Studien bygger på ett frågebatteri som inkluderats i den nationella SOM-undersökningen och är den första större kartläggningen av svenskarnas straffbenägenhet sedan 2010. Frågor om lag och ordning har fått ökad tyngd bland väljarna, och den nya studien visar att en bred majoritet anser att straffen bör skärpas. Inställningen till hårdare straff är vanligare bland högerväljare, men också bland personer som ser sig som vänster finns ett brett stöd för hårdare straff.

– Människor verkar vilja ha både fler, längre och tuffare straff. Men samtidigt ser vi att stödet för rehabilitering är stort och en klar majoritet anser också att personer som avtjänat sitt straff bör välkomnas tillbaka in i samhället.

7 av 10 vill att 16-åring ska dömas som vuxen

Summering av några av enkätsvaren:

• 70 procent anser att en 16-åring som begår ett allvarligt våldsbrott bör dömas som en vuxen och nästan lika många är generellt för längre fängelsestraff.

• Ungefär hälften instämmer i att intagna har det ”för bra” i fängelserna.
• En femtedel anser att fängelse bör användas sparsamt.
• 70 procent anser samtidigt att rehabilitering alltid bör finnas tillgängligt för dömda.

Utvecklingen sker samtidigt som oron för brottslighet, särskilt organiserad brottslighet, har ökat över tid och fått en mer framträdande plats i samhällsdebatten.

– När människor svarar på våra frågor tänker de med största sannolikhet på allvarliga brott, som skjutningar och gängrelaterad brottslighet. Människor vill att straffet ska skydda samhället från dessa grova brott, säger Klara Hermansson.

Tydlig förskjutning

I ett nordiskt perspektiv innebär resultaten en tydlig förskjutning bort från en mer återhållsam syn på straff. Det senaste decenniet har straffen höjts och prognoser pekar på att antalet intagna i Sverige kan komma att öka de kommande åren.

Sambandet mellan den allmänna opinionen och den faktiska kriminalpolitiken är viktig att förstå, menar Klara Hermansson.

– Kommer människor ”bli nöjda” av skärpta straff eller är det här något som vi kommer att fortsätta att önska, även om straffen fortsätter att höjas? Människors syn på straff är komplex, och för att förstå den allmänna opinionen måste vi veta mer om vad som händer i människors liv. Synen på straff påverkas kanske inte främst av den förda kriminalpolitiken, säger Klara Hermansson.

Länk till studien: Känsla för rättvisa? Attityder till straff i Sverige - Högskolan i Gävle Länk till annan webbplats.