Ny forskning: Gemenskap viktigast för klimatengagemang
Klimatengagemang handlar om annat än utsläppsmål och politik. Ny forskning visar att människor ofta engagerar sig i klimatarbete med gemenskap som främsta drivkraft.

Nessica Nässén, doktorand i socialt arbete vid Högskolan i Gävle. Foto: Högskolan i Gävle
Studien, publicerad i International Social Work Länk till annan webbplats., bygger på en genomgång av 53 forskningsartiklar om lokala klimatinitiativ världen över.
Resultaten pekar på att lokalt organiserade lösningar spelar en viktig roll i klimatomställningen, vid sidan om storpolitik och internationella avtal. Och motivet för individer att engagera sig är gemenskap snarare än att direkt försöka påverka utsläppsmål och mellanstatliga avtal.
– Det vi ser är att människor sällan engagerar sig enbart för att minska utsläpp. Det handlar lika mycket om att skydda sin vardag, sin gemenskap och sin identitet, säger Nessica Nässén, doktorand i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.
Fyra drivkrafter bakom klimatarbete
Forskarna identifierar fyra centrala motiv för klimatengagemang:
• Sociala motiv – den starkaste drivkraften, kopplad till gemenskap, tillhörighet och att bevara sin livsmiljö.
• Ekologiska motiv – att hantera konkreta klimatproblem som översvämningar, värmeböljor och förändrade ekosystem.
• Ekonomiska motiv – att skapa tryggare levnadsvillkor, till exempel genom lokal energiproduktion och minskat beroende av instabila energipriser.
• Politiska motiv – att kunna påverka beslut som rör den egna närmiljön.
Forskarna menar att resultaten utmanar bilden av klimatarbete som något som främst drivs av politik och teknik.
Klimatomställning underifrån
Studien omfattar forskning från bland annat Brasilien, Indien, Nigeria, Tyskland och Storbritannien, och visar att gemenskap är en återkommande drivkraft för klimatengagemang oavsett var i världen man befinner sig.
– Mycket klimatpolitik bygger på politiska styrmedel, internationella avtal, och tekniska lösningar. Men engagemang växer ofta fram ur människors egna behov och problem i vardagen. Det handlar om att jobba underifrån, och social gemenskap är det gemensamma för allt, säger Nessica Nässén.
Exempel på sådana initiativ är lokala solcellsparker, stadsodling, gemensam förvaltning av naturresurser eller grupper som driver på för lokal klimatpolitik.
– Ska vi förstå klimatomställningen måste vi förstå människors drivkrafter. Det handlar inte bara om att rädda miljön, utan om att skydda sin gemenskap och sin framtid, säger Nessica Nässén.
Fakta
Studien är genomförd inom ramen för forskningsprogrammet FAIRTRANS samt forskningsprogrammet Urban Commons vid Högskolan i Gävle.
Den vetenskapliga artikeln "Motives for collective climate action – Community work promoting community climate commons" är skriven av Nessica Nässén, Stefan Sjöberg, Johan Colding och Maja Lilja vid Högskolan i Gävle.
Länk till den vetenskaplig artikeln Länk till annan webbplats.
Sidan uppdaterades 2026-04-13
