Kontaktkort - forskare

Inställningar görs i metadata

Sara Skoog Wallers nuvarande forskning handlar huvudsakligen om eftervåld, det vill säga det våld som kan fortsätta i olika former långt efter att en kvinna lämnat en våldsutövande partner, och som kan upprätthållas och förstärkas genom samhällets responser och icke-responser. I sin forskning lyfter Sara fram att det strukturella och systemrelaterade våldet som kvinnor kan erfara efter separationen från en våldsutövande man kan förstås som en förlängning av mannens våld mot kvinnan i relationen. Det handlar särskilt om våld i vårdnad-, boende och umgängestvister, om att tvingas leva med olika typer av skyddsinsatser och om ett samhälle som inte begränsar förövares möjligheter att fortsätta utöva våld och makt trots att kvinnan gjort allt i sin makt för att våldet ska upphöra.

Sara pekar på att samhällets responser på kvinnors våldsutsatthet, berättande och motstånd mot fortsatt våld innebär liknande mekanismer som mannens våld i relationen. Myndigheter och rättsväsende kan bidra till att fortsatt begränsa kvinnans frihet och handlingsutrymme, tillgång till sociala sammanhang och identitet samt befästa en livssituation där förövaren fortsätter vara ständigt närvarande även i sin bortavaro och där kvinnan berövas möjlighet att skydda sig själv och eventuella barn. Sara har föreslagit begreppet ensamgörande för att beskriva hur kvinnor aktivt görs socialt och existentiellt ensamma genom det relationella och strukturella våldet. Sara undersöker eftervåld i projekt 1 och 2 som beskrivs nedan och använder såväl kvalitativa som kvantitativa metoder i sin forskning.

Se även: Sara Skoog Wallers forskarpresentation i NCKs kunskapsbank Länk till annan webbplats.

Aktuell forskning

Aktuella projekt

  1. Eftervåld och hälsa
    Forskningsprojektet "Eftervåld och hälsa" syftar till att kartlägga och undersöka utsatthet för eftervåld bland kvinnor som utsatts för våld i en tidigare relation. Mer specifikt är studiens syfte att undersöka vilka uttryck eftervåld kan ha, om det går att identifiera markörer i våldet under relationen som predicerar senare eftervåld, vilka konsekvenser eftervåldet får för kvinnors hälsa, samt för kvinnor och deras eventuella barns livsvillkor och säkerhet. Särskilt fokus ligger på kvinnors erfarenhet av hur eftervåld möjliggörs och hindras genom samhällets responser i form av exempelvis bemötande, stöd och skydd i samband med olika rätts- och myndighetsprocesser och beslut.

    Projektet syftar även till att undersöka vilka möjligheter till stöd och behandling som erbjudits kvinnorna och deras eventuella barn, samt vilka hinder för stöd och behandling som funnits. Vidare syftar projektet til att undersöka hur myndighetspersoner från exempelvis socialtjänst, polis och tingsrätt resonerar kring kvinnors och barns möjligheter att bli fria från våld och eftervåld, vilka hinder de beskriver och vilka åtgärder de anser behövs för att begränsa mäns våld och eftervåld samt myndighetspersoners förutsättningar i arbetet med mäns våld mot kvinnor med avseende på perspektiv på och kunskap om mäns våld mot kvinnor samt rutiner och resurser på arbetsplatsen.

    Medverkande forskare: Susanne Mattsson (delat projektledarskap), Forskare och adjunkt vid Nationellt Centrum för Kvinnofrid, Uppsala Universitet.

    Tidsperiod: 2022 – 2025
    Finansiär: Nationellt Centrum för Kvinnofrid

  2. Existentiell och social ensamhet bland kvinnor som utsatts för våld av en partner
    I projektet undersöks hur kvinnors levda erfarenheter av social och existentiell ensamhet under och efter relationen med en våldsutövande, samt vilken roll de erfar att ensamheten har i deras liv. Studien bygger på kvinnors narrativ om ensamhet i samband med relationen till våldsutövaren samt under och efter separationen från våldsutövaren. Särskilt fokus läggs på betydelsen av omgivningens och samhällets responser på kvinnornas våldsutsatthet, synliggörande av våldet och motstånd mot fortsatt våld.

    Medverkande forskare: Ulla Forinder (projektledare), professor i socialt arbete, Högskolan i Gävle.

    Tidsperiod: 2019 – 2023
    Finansiär: Svenska kyrkan

  3. Att fråga om våld och ta hand om svaret: Möjligheter och hinder för arbetslivsrelaterad rehabilitering vid långtidssjukskrivning kopplad till våldsutsatthet

    Det tydliga sambandet mellan våldsutsatthet, ohälsa och sjukskrivning, i kombination med brister i upptäckt och kartläggning av våld i nära relationer hos myndigheter har föranlett regeringsuppdrag kring att samordna insatser för att upptäcka våld och stödinsatser till våldsutsatta. Arbetet bedrivs genom Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS). Så många som 90 procent av långtidssjukskrivna kan ha erfarenhet av våldsutsatthet, enligt NNS pilotstudie, och den övervägande majoriteten av dessa är kvinnor som utsatts för våld av en manlig närstående. I en studie som kombinerar kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder undersöker vi hur långtidssjukskrivna personer med erfarenhet av våldsutsatthet kan komma närmare arbetslivet.

    Medverkande forskare: Hanna Kusterer (projektledare), Fil.dr i psykologi, Lektor vid Stockholms universitet.

    Tidsperiod: 2022 – 2025
    Finansiär: Försäkringskassan

  4. Arbetssätt för förebyggande av kvinnlig könsstympning och vägar till stöd
    Forskningsprojektet följer utvecklingen av en modell som syftar till att förebygga kvinnlig könsstympning (kks), öka upptäckt och nå fram med hjälp och stöd till flickor i riskzonen, deras föräldrar samt till flickor och kvinnor som är könsstympade. Modellen bygger på tvärprofessionell samverkan, kunskapshöjning och utveckling av interna arbetsrutiner gällande kks. I följeforskningen ingår att kvantitativt och kvalitativt utvärdera effekter och utkomster av modellen.

    Medverkande forskare: Malin Jordal, Lektor i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle och Hanna Kusterer, Fil.dr i psykologi, Lektor vid Stockholms universitet.

    Tidsperiod: 2020 – 2023
    Finansiär: Delmos/Tillväxtsverket