Forskarutbildningsämnen

Även den som har en sjukdom eller funktionsnedsättning kan uppleva god hälsa liksom att man kan uppleva ohälsa trots att det saknas en bakomliggande sjukdom. Eftersom den vuxna människan vistas en stor del av sin tid på arbetet är arbetsplatsen en viktig arena för åtgärder som kan främja hälsa och förebygga ohälsa. God hälsa bidrar också till förbättrad arbetsprestation och ökad verksamhetsnytta. Arbetshälsovetenskapen studerar hälsa och ohälsa i arbetslivet, med ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv för alla som det visionära målet. I detta innefattas positiva och negativa hälsoeffekter av fysisk och psykisk belastning i arbetsmiljön för olika grupper av anställda, hur olika typer av arbetsrelaterad ohälsa kan förebyggas, samt hur anställnings- och arbetsvillkor kan organiseras, utformas och styras för att både individ och organisation ska må bra. Arbetshälsovetenskap innefattar dessutom kunskap om faktorer på individ- och organisationsnivå som underlättar inträde i och återgång till arbete. Vidare ingår samspelet mellan faktorer på arbetet och på fritiden som har betydelse för hälsan, liksom hur man med arbetsplatsen som arena kan stimulera medarbetarna att leva ett hälsofrämjande liv vid sidan om arbetet. Forsknings- och utvecklingsarbetet tillämpar de senaste metoderna för att nå sina mål, och utvecklar egna nya metoder då detta krävs.

Ämnesföreträdare: Marina Heiden
Studierektor: Hans Richter

Den didaktiska forskningen vid Högskolan inom områdetutbildningsvetenskap bygger främst på den kontinentala didaktikens breda frågeställningar och har ett fokus mot helhet, samband och villkor för undervisning. Forskningen rör sig mellan undervisningsnivå, organisationsnivå och samhällsnivå. Forskning om didaktik på Högskolan belyser således på olika sätt och med olika tyngdpunkter kopplingar mellan samhälleliga och organisatoriska villkor för undervisning, undervisningensidéer, utformande och utfall som i sin tur inbegriper kunskaper om policy, lärandeprocesser, metoder, lärverktyg, undervisningsinnehåll, lärandemiljöer, skolklimat, lärares arbete och profession liksom individers lärande och identitet. Den didaktiska forskningens kunskapsobjekt kan, i vid mening, sägas vara undervisningsprocesser och dess villkor, men inom området kan dock forskare ha olika studieobjektet och fokus på olika aktiviteter.

Ämnesföreträdare: Silvia Edling, professor i didaktik
Studierektor: Björn Haglund

Mer om Högskolans forskning inom utbildningsvetenskap

Elektroteknik har tillämpningar inom många områden i samhället och som en
hjälpvetenskap i andra ämnen. Forskarutbildningsämnet Elektroteknik vid Högskolan i Gävle är tematiskt inriktad mot forskningsfrågor inom området byggd miljö, särskilt de elektrotekniska system, deras delar och den elektrotekniska infrastruktur som är en del av den byggda miljö, hur dessa system och delar integreras i den byggda miljön och hur de utformas för resurseffektivitet. I ämnet tillämpas olika delområden såsom signalbehandling, sensorteknik, telekommunikation och reglerteknik, på elektrotekniska system i byggd miljö.

Ämnesföreträdare: Niclas Björsell
Studierektor: Jose Chilo, Kourosh Tatar

Den grundläggande tanken bakom forskningsämnet är att vidta medvetna och aktiva åtgärder vid planering och uppbyggnad av ett nytt energisystem samt vid ombyggnation av ett existerande energisystem. Sådana åtgärder kan vara förbättrad energihushållning, övergång till förnybara energislag, förbättrat inomhus- och utomhusklimat, effektivisering av systemen för bästa möjliga resurshushållning med arbete, kapital, råvaror och energi samt att avvärja de hotande miljöförändringarna. Forskningen inom ämnet Energisystem handlar om tre områden: nationella och regionala energisystem, industriella energisystem och byggnaders energisystem. De frågor som behandlas täcker hela fältet från utvinning, omvandling och distribution till slutlig användning av energi. I forskningen används systemanalytiska, matematiska och numeriska metoder, särskilt optimering samt detaljerade mätningar och kvalitativa metoder för att analysera frågeställningar.

Ämnesföreträdare: Mathias Cehlin
Studierektor: Jose Chilo, Kourosh Tatar

Geospatial informationsvetenskap är av tradition ett tillämpat ämne och angriper utmaningar inom t.ex. samhällsplanering, beslutsfattande och industriella tillämpningar (ingenjörs- eller samhällsvetenskapligt inriktad användning). Ämnets kunskapsbildning sker även med vetenskapligt tillämpning t.ex. genom simulering av komplexa geografiska fenomen och processer för att illustrera deras underliggande mekanismer.
Som forskarutbildningsämne vid Högskolan i Gävle har Geospatial informationsvetenskap sitt
ursprung i högskolans profilområde Byggd Miljö. Forskarutbildningen och de avhandlingar som
skrivs inom ämnet ska tematiskt knytas till det som Högskoleverket i sitt beslut om
examenstillstånd har definierat som område Byggd Miljö, dvs. med ”inriktning mot byggnader,
resurshushållning, miljöpåverkan, inomhusmiljö och människa” (Högskoleverkets beslut 2010-
06-29, Reg.nr 641-1510-10). Forskarutbildningsprojekt kan även inbegripa ren ämnesforskning
inom Geospatial Informationsvetenskap som är nödvändig för att kunna besvara forskningsfrågor inom Byggd Miljö.

Ämnesföreträdare: Stefan Seipel
Studierektor: Jose Chilo, Kourosh Tatar

Samspelet mellan människa, teknik och organisation ses som viktigt för att utforma hållbara verksamheter som bland annat karaktäriseras av goda arbetsvillkor, god miljö samt långsiktig produktivitetsutveckling och resurseffektivitet. Ämnet omfattar bland annat industriell organisation och innovationsledning, logistik, inköp och försörjningskedjor, kvalitetsstyrning, ledning för hållbarhet och arbetsvetenskap med industriell marknadsföring, ekonomistyrning och miljöteknik som närliggande och delvis överlappande ämnen. Ämnet är av tradition tillämpat och inriktat på praktikrelevanta utmaningar inom och mellan industriella och teknikbaserade företag och organisationer. En utgångspunkt är företagsnivån (organisationen, enheten, projektet) och dess verksamhet i den byggda miljön. Ämnet inkluderar även studier av
branschstrukturer och omvandlingsprocesser som skär över flera företag/organisationer i tid och rum samt studier av arbetsprocesser och förutsättningar för lärande och hälsofrämjande arbeten. Forskarutbildningen och de avhandlingar som skrivs inom ämnet ska tematiskt knytas till minst en av Högskolan i Gävles examensrätter, dvs. till Byggd Miljö och/eller Hälsofrämjande Arbetsliv.

Ämnesföreträdare: Per Hilletofth
Studierektor: Jose Chilo, Kourosh Tatar

Med miljö avses såväl naturmiljö, som byggd miljö och socialekologisk miljö. Kärnan i ämnet består av sambanden mellan människa, miljö och teknik, där människans och teknikens effekt på miljön är det centrala medan miljöns effekt på människan är mer perifert. Miljövetenskap inrymmer kunskapsbildning om interaktionen mellan miljön och människans beteenden och psykologiska processer (kognition, emotion, perception, attityder, beslutsfattande osv.), interaktionen mellan miljön och tekniken, liksom trepartsinteraktionen mellan miljö, teknik och människa. Miljövetenskapens övergripande mål är att minska människans negativa miljöpåverkan, med särskilt fokus på klimatpåverkan, och samtidigt bygga lokal social-ekologisk resiliens. De gemensamma målen för den forskning och utbildning som bedrivs inom miljövetenskap är att bidra till låg påverkan på naturmiljön genom god förvaltning, planering och hushållning med naturresurser och begränsade utsläpp till luft, mark och vatten, som i en förlängning ökar mänskligt välbefinnande, både ur system-, samhälls- och individperspektiv. Målen nås genom analys och utveckling av tekniska lösningar (system, processer, produkter och tjänster), psykologiska faktorer och beteendeförändringar samt deras interaktion och integration i socio-tekniska och socialekologiska system som har det gemensamt att de ger avtryck på naturmiljön direkt eller indirekt.

Ämnesföreträdare: Ola Norrman Eriksson
Studierektor: Jose Chilo, Kourosh Tatar

Mer information om Högskolans forskning inom miljövetenskap

Forskarutbildningsämnet socialt arbete omfattar forskning som utgår från människors hälsa, välbefinnande och utveckling på individ-, grupp- liksom på samhällsnivå. Det avser forskning som sätter människan i centrum och utvecklar kunskap om en hållbar livsmiljö för människan i olika sammanhang, t.ex. inom arbetsliv, familjeliv och fritid. Faktorer som studeras och inverkar på hälsan finns både hos individen och i det sammanhang som individen interagerar i. Inom ämnet studeras människors möjligheter att tillämpa strategier för att hantera sin hälsa i olika livsmiljöer och relationen mellan dessa. Hälsofrämjande förhållanden, strategier och åtgärder studeras, och även förebyggande och behandlande insatser i olika sammanhang. Forskarutbildningsämnet omfattar forskning som syftar till att främja inkluderande och hållbara livsmiljöer. I relation till ett hälsofrämjande arbetsliv kan människors olika former av social utsatthet inkluderas. Det innefattar frågor som kan beröra ökad delaktighet och integrering i arbetslivet,
upplevelser av en god hälsa, livsbalans, samt meningsfullhet inom olika livsmiljöer. Forskarutbildningen inom socialt arbete har således dels en fokusering på ämnets specifika
områden och dels en inriktning mot temaområdet hälsofrämjande arbetsliv.

Ämnesföreträdare: Stefan Sjöberg
Studierektor: Hans Richter

Forskningen sätter människan i centrum med respekt för alla människors lika värde. Den bidrar också till kunskap om hållbara livsmiljöer med syfte att främja individens hälsa både inom familjeliv och fritid, likväl som arbetsliv. Inom ämnet studeras också människors möjligheter att tillämpa strategier för att hantera och främja sin hälsa och livskvalitet i olika livsmiljöer samt relationen mellan dessa. Hälsofrämjande förhållanden, strategier och åtgärder studeras, och även förebyggande och behandlande insatser i olika sammanhang.
Forskningsämnet omfattar även forskning som syftar till att främja ett inkluderande och hållbart
arbetsliv för individens hälsa och välbefinnande. Ett arbetsliv där människor med långvariga
sjukdomstillstånd, funktionsvariationer och olika former av social utsatthet kan komma in eller vara kvar i. Det innefattar frågor som kan beröra integrering i arbetslivet, upplevelser av god hälsa, utveckling och meningsfullhet i olika livsmiljöer. Många människor lever idag med långvariga sjukdomstillstånd och funktionsvariationer som påverkar deras förmåga till ett hälsosamt liv såväl som arbetsliv. Relaterat till arbetslivet omfattas även forskning som berör ledarskap i vård och omsorg, hur vården organiseras, personalens och studenters arbetsmiljö, diskriminering i arbetslivet, hälsofrämjande faktorer, lärande och utveckling i professionen samt hur dessa mått relaterar till personalens välbefinnande och verksamhetens kvalitet. Förebyggande insatser på individnivå är viktiga inslag i den vårdvetenskapliga forskningen liksom forskning om ledarskapets och arbetsorganisationens betydelse för människors hälsa. Teoretiska, metodologiska och tillämpade frågeställningar behandlas inom ämnet. Flera professioner till exempel sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter är vanligt förekommande inom vårdvetenskaplig forskning. Forskningen fokuserar på vilka frågor som ställs och inte på vilka professioner som utför forskningen men kan däremot också innefatta professionsrelaterade frågor. Forskningen inom vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle är indelad i 3 tematiseringar som berör relationella och dynamiska processer i hälso och vårdsammanhang som i forskarutbildningen ska vara relaterade till forskarexamensrätten hälsofrämjande arbetsliv. Tematiseringarna berör människan i vårdandets praktik (med fokus på personen som får vård och/eller egenvård och deras närstående, personer med långvarig ohälsa och äldre, relationen i vårdandet samt en god och säker vård); vårdpersonalens arbetsmiljö, lärande och ledarskapet (inkluderat sjuksköterskestudenters lärande och välbefinnande) samt miljön där vårdandet sker och integrering av teknologi.

Ämnesföreträdare: Annika Nilsson
Studierektor: Hans Richter