Våld i familjerättsliga ärenden

Hur hanteras uppgifter om våld i familjerättsliga ärenden, och hur påverkar nya lagkrav professionellas bedömningar? Projektet undersöker hur våld tolkas, vägs och omsätts i praktiken av domare och socialtjänst, samt hur rättsliga och organisatoriska ramar påverkar möjligheten att sätta barns rätt till skydd i första rummet

Familjerättsliga ärenden där uppgifter om våld aktualiseras innebär ofta komplexa bedömningar som kan ha långtgående konsekvenser för barn och föräldrar. Från den 1 januari 2025 gäller en ändrad lydelse i föräldrabalken som tydliggör att risken för att barnet eller någon i familjen utsätts för våld särskilt ska beaktas vid bedömningen av barnets bästa. Lagändringen innebär att barns rätt till skydd ska ges företräde framför den så kallade kontaktprincipen, det vill säga principen om barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Detta forskningsprojekt undersöker hur våld hanteras, tolkas och vägs i familjerättsliga ärenden samt hur professionella upplever att det är att arbeta med dessa ärenden. Ett fokus ligger på de konkreta bedömningssituationerna: vilka dilemman domare, familjerättssekreterare och socialsekreterare ställs inför, hur de hanterar osäker, begränsad eller motstridig information, hur risk och ansvar attribueras och hur olika perspektiv ges betydelse i processen. Studien intresserar sig för professionellas handlingsutrymme i relation till rättsliga ramar, organisatoriska strukturer och styrningslogiker, samt för hur olika uppdrag och ansvarsområden inom domstol och socialtjänst formar bedömningarna.

Projektets upplägg

Projektet genomförs i två delstudier och har en tvärvetenskaplig ansats som integrerar rättsvetenskapliga, socialrättsliga, socialpsykologiska samt arbets- och organisationspsykologiska perspektiv. I analysen uppmärksammas hur bedömningar formas i komplexa beslutsmiljöer där normativa krav, professionella ideal och tolkningsmönster samverkar med organisatoriska ansvarsfördelningar och förutsättningar.

Delstudie 1

Den första delstudien bygger på semistrukturerade intervjuer med familjerättssekreterare, socialsekreterare och domare. Professionella från angränsande verksamhetsområden kan komma att inkluderas. Här analyseras hur de beskriver sitt arbete med ärenden där våld aktualiseras, hur de förstår lagändringen i praktiken, vilka etiska och professionella avvägningar som uppstår, hur de upplever arbetet med dessa ärenden och vilka utvecklingsområden de själva identifierar.

Delstudie 2

Den andra delstudien omfattar en analys av domar och tillhörande vårdnadsutredningar från 2024, 2025 och 2026. Med en rättsvetenskaplig och rättssociologisk ansats undersöks hur lagstiftningen tillämpas över tid och hur riskbedömningar och argumentationsmönster artikuleras i besluten.

Integrerad analys

Genom en integrerad analys relateras resultaten till intervjustudien för att ge en sammanhållen bild av hur rättsliga och organisatoriska ramar, professionslogiker och psykologiska bedömningsprocesser samspelar i kedjan från utredning till rättsligt avgörande.

Projektet syftar till att bidra med en empiriskt förankrad och fördjupad förståelse av hur våld beaktas i familjerättsliga ärenden samt att identifiera hur ansvarsfördelning och organisatorisk struktur samt professionella tolkningsramar och förutsättningar påverkar möjligheten att omsätta lagens intentioner i praktiken.

Studien genomförs i samarbete med Länsstyrelsen Gävleborg och ska utgöra ett kunskapsunderlag för fortsatt samverkan och utvecklingsarbete.