GENIUS
GENIUS är en faciliteringsplattform som främjar industriell och urban symbios i Gävleborgsregionen genom att sammanföra företag, offentlig sektor och forskning kring utveckling av effektivare och miljövänligare lösningar genom nätverk, utbildning och facilitering.
%20(2)%20logo%20genius%201.png)
Plattform
Industriell och urban symbios (IUS) är ett strategiskt arbetssätt för att öka resurs-produktiviteten genom samverkan. Strategin bygger på långsiktiga samarbeten mellan aktörer och sektorer som ökar värdet av underutnyttjade resurser och främjar miljöinnovation. IUS förbättrar företagens konkurrenskraft, minskar utsläpp och användning av primära och fossila resurser samtidigt som regional utveckling och tillgången till resurser stärks.
Högskolan I Gävle utvecklar en plattform för att underlätta skapandet av långsiktiga samarbeten mellan lokala och regionala aktörer för att möjliggöra en effektivare användning av material, energi och andra tillgängliga resurser både i industriellt och urbant sammanhang.
Sådana samarbeten kan bidra till att förbättra miljöprestanda, öka vinsterna, stimulera teknisk innovation och hjälpa den regionala utvecklingen och den övergripande hållbarheten.
Vi strävar efter att utveckla ett nätverk där företag, offentliga institutioner, industriorganisationer och andra nyckelaktörer kan interagera, identifiera hinder och möjligheter att samarbeta och hitta innovativa sätt att öka värdet på underutnyttjat material, energi och resurser.
GENIUS syftar till en bättre förståelse av befintliga industriella och urbana symbiosnätverk samt att bidra till utvecklingen av nya nätverk och innovativa industriella och urbana symbiosinitiativ och affärsmodeller i riktning mot en mer cirkulär ekonomi.
Syftet med vår forskning är också att dela information om andra industriella och urbana symbiosnätverk och öka medvetenheten och möjligheterna till synergier. Genom industriell symbios kan lokala och regionala aktörer samarbeta och gemensamt skapa ekonomiska och miljömässiga fördelar.
För att sprida information om IUS och dela erfarenheterna med en bredare publik, arrangerar vi workshops, seminarier och distribuerar ett månatligt nyhetsbrev.
För en del av vår forskning och aktiviteter samarbetar vi med SNIUS
Länk till annan webbplats. (Svensk plattform för Industriell och Urban Symbios), Chalmers Industriteknik Länk till annan webbplats., Linköpings universitet Länk till annan webbplats. och Re:Source Länk till annan webbplats.
Översikt över regionen
Gävleborgs län ligger vid Östersjöns östra strand och har cirka 300 000 invånare. Regionen har historiskt varit ett industriområde, känt för sin stål- o metallindustri och verkstadsindustri. För närvarande är denna region hem för företag som tillhör stålmetallindustrin, verkstadsindustrin, företagstjänster, pappers- o massaindustrin, trävaruindustrin och många andra relevanta sektorer som vård och logistik.
För en mer detaljerad analys av den regionala industriella strukturen läs mer i dokumentet Näringslivets struktur, dynamik och konkurrenskraft
Pdf, 2 MB.
Trots den industriella närvaron i regionen finns det tyvärr väldigt få exempel på nätverk som involverar olika symbiotiskt anslutna privata och offentliga aktörer (Ett av dessa exempel finns i Gävle och visas i diagrammet nedan). Bristen på synergier visar den enorma potential som ligger i regionen och som vi strävar efter att nå genom vårt arbete.
Ett industriellt symbiosnätverk i Gävle - data från Linköpings Universitet
Resurser
Vi är intresserade av utvecklingen av alla typer av industriella och urbana symbiosinitiativ och samarbeten kan ske genom att använda
- Restprodukter från ett företag som råvaror till ett annat
- Infrastruktur för leverans och service
- Kunskap för att stimulera innovation
Vi fokuserar för närvarande på följande ämnen:
Livsmedelsföretagen representerar Sveriges tredje största bransch och är den geografiskt mest spridda branschen. Trots ökningen av den svenska befolkningen har livsmedelsproduktionen under de senaste trettio åren inte ökat tillräckligt för att tillgodose behovet av samma andel svenska invånare. Samtidigt har mängden matavfall som bara produceras i hushållen ökat till ca 100 kg / person och till 30 kg / person i resten av livsmedelsrelaterade aktiviteter. Läs mer om "Matavfall i Sverige" på Naturvårdsverkets hemsida.
För att förbättra livsmedelsproduktionen, bearbetningen och minskningen och återanvändningen av matavfall kan det vara fördelaktigt att utveckla industriella samarbeten som hjälper till att diversifiera produktionen samtidigt som produktionseffektiviteten och resursanvändningen förbättras.
Till exempel kan utvecklingen av lokala bearbetningsföretag bidra till att minska miljöpåverkan av långväga transporter. Samtidigt som utvecklingen av nya produktionsföretag kan bli både mer hållbar och lönsam, samt minska andelen importerade varor till regionen.
Symbios kan bidra till att minska matsvinnet från produktions-, tillverknings- och distributionsindustrin och bidra till en bättre hantering av konsumtionen av matsvinn. En bättre hantering av matsvinn kan leda till produktion av sekundära livsmedel som kan konsumeras av människor eller djur, värdefulla kemikalier och näringsämnen men också biobränslen och gödningsmedel. Allt detta bidrar till att minska uttömningen av naturresurser och öka livsmedelssektorns övergripande hållbarhet.
För närvarande finns det mycket få regionala initiativ för en bättre användning av matavfall med en enorm ekonomisk och miljömässig förlust. Detta tomrum erbjuder en enorm möjlighet för industriell utveckling, etablering av företag och innovativa lösningar och representerar en enorm potential att bygga nya affärsmodeller som vi kan nå genom samarbeten och symbios.
GENIUS-aktiviteter fokuserar på att skapa ett regionalt nätverk av industrier och intressenter som är involverade i livsmedelssektorn samt att kartlägga det nuvarande regionala flödet av livsmedel och matavfall.
Detta kommer att hjälpa till att identifiera hinder och möjligheter för IUS och stimulera lösningar och affärsmodell för att stödja utvecklingen av nya initiativ för en hållbar livsmedelsproduktion, bearbetning, distribution, konsumtion och vidare användning av biprodukter.
Bland de områden som vi undersöker närmare finns jästa drycker, kött och mjölkproduktion.
Forskningen sker i samarbete med Matvärden Länk till annan webbplats.
Att bygga städer, vägar och annan infrastruktur kräver enorma mängder resurser i form av energi och både tunga och lätta material. Dessutom ger byggprocesser och andra industriella processer stora mängder avfall.
En betydande miljömässig nytta kommer av att göra byggprocesser så resurseffektiva som möjligt, även med tanke på att många mineralavfall och restprodukter är tekniskt väl lämpade för användning inom bygg- och anläggningsarbete.
Två tydliga exempel på detta är aska från energiproduktion och rivningsbetong. Även om det råder liten tvivel om att dessa material i stor utsträckning kan användas rent tekniskt i dagens byggprocesser, så händer detta bara i begränsad omfattning och ofta i en relativt lågt användande.
Vår forskning fokuserar på produktion och rivning av avfall, flöde och vidare användning. Det syftar också till att hitta lösningar för annat avfall i nya anläggningar för att få en kommersiell fördel utöver miljöfördelar.
Studien är öppen för både privata och offentliga intressenter, både privata. Den kommer att utvecklas i samarbete med Region Gävleborg Länk till annan webbplats., Novus Ecosystems, Peab Länk till annan webbplats., Cementa Länk till annan webbplats., Swerock Länk till annan webbplats. och RgsNordic Länk till annan webbplats..
Projektet kommer att analysera befintliga och planerade byggprojekt för att identifiera:
- Materialbehov i nybyggnation
- Materialöverskott från nybyggnation
- Material producerat av planerad rivning
- Annat avfall som ska användas i nya konstruktioner
Detta hjälper till att utvärdera potentiell symbios ur ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiv samt bästa tillgängliga teknik.
Växthus använder sig av många olika resurser för att maximera sin produktion. I regionen finns det tankar och idéer kring att kombinera framtida växthusanläggningar med flöden från industrier för att på detta sätt effektivisera resursanvändningen. I detta projekt fokuserar vi på att utvärdera de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna för flera möjliga interaktioner mellan en rötningsanläggning och ett växthus. Exempel på interaktioner är att växthuset kan nyttja produkterna från rötningsanläggningen, dvs. biogas, rötrest och koldioxid, medan rötningsanläggningen kan använda det organiska avfallet från växthuset som råvara i sin produktion.
För mer information kontakta:
Daniel Danevad eller Sandra Carlos-Pinedo
Projektet BIOVÄX Gävleborg vill bidra till att öka den regionala biogasproduktionen och nyttjandet av substrat för att hantera omställning till biobaserad och cirkulär ekonomi.
Målet är att öka kunskapen hos regionala små och medelstora företag (SMF) värdekedjan för biogas,och hur biogas kan bidra till att utveckla tekniska, miljömässiga, ekonomiska och sociala lösningar som främjar deras affärsverksamhet. Projektet riktar sig framförallt mot de SMF:s som är på gång, eller har potential att starta, biogasproduktion.
Plast används i stor utsträckning i dagens samhälle. Plast har möjligheten att tillverkas med olika egenskaper för många olika användningsområden. Vid fel hantering i slutet av användningen bidrar den med negativ miljö- och klimatpåverkan.
En stor andel av plasten går idag direkt till förbränning för energiutvinning. Då 98 % av all plast är tillverkad av olja bidrar plasten med betydande koldioxidutsläpp både vid tillverkning av plastråvara och vid förbränning. Det finns flera sätt att minska den negativa påverkan från användning av plast. Exempel på några av de åtgärder som kan tillämpas;
- Minska användandet
- Öka användandet av återvunnen och förnybar plast
- Substituera till andra material
Projektet Jakten på platsen
En viktig lärdom som kom ut av projektet, Jakten på plasten, är att det går att göra stora förändringar genom att inventera sina plastflöden samt förändra upphandlingskriterier.
Den här rapporten Pdf, 1.1 MB. summerar projektet med dess aktiviteter och resultat. Syftet med rapporten är att sprida de erfarenheter och arbetssätt som projektet har jobbat med, och den riktar sig till dig som vill veta mer om hur en verksamhet kan arbeta för att uppnå hållbar plastanvändning.
Projektet och materialet är finansierat av Klimatklivet. Projektet pågick mellan oktober 2018 och maj 2020. Deltagare i projektet var Högskolan i Gävle, Region Gävleborg, Gävle kommun, Gästrike återvinnare, Sodexo och Jobmeal.
Utöver rapporten finns även ett utbildningsmaterial Pdf, 3.6 MB. som tagits fram i syfte att ge dig grundläggande kunskaper om plast, konkreta tips samt hur du kan arbeta mot en mer hållbar plastanvändning.
För mer information kontakta Anna Högberg
Är du som företagare intresserad av ta reda på mer om cirkulär ekonomi, eller industriell symbios?
Vi arrangerar regelbundet träffar med lokala aktörer inklusive små- och medelstora företag. Anmäl dig till projektets nyhetsbrev så får du information från oss när vi ska ha nästa träff.
Här kan du anmäla dig till projektets e-postlista Länk till annan webbplats.
Samarbetspartners
- Europeiska Unionen
- Region Gävleborg
- Triple Steelix
- Gästrike Återvinnare
- RE:SOURCE
- Novus Ecosystems
- Matvärden
Sidan uppdaterades 2025-01-13