NEXUS – nationellt tvärvetenskapligt nätverk för existentiella perspektiv

Mattias Bengtssons forskning fokuserar på välfärdsstatens omvandling och arbetsmarknadspolitik, arbetslivsrelationer, grön omställning och social hållbarhet, arbetets mening, samt meningsskapande i pensioneringsprocessen.

Teoriutveckling är en central aspekt av Bengtssons arbete. Han har betonat värdet av att tänka utanför konventionella sociologiska skolbildningar och en brist i samtida samhällsvetenskap är att existentiella frågor och grundantaganden sällan ingår i analysen.

Tillsammans med Marita Flisbäck, professor i sociologi vid Högskolan i Borås, har Bengtsson därför vidareutvecklat ett existenssociologiskt perspektiv, bland annat via analyser av individers meningsskapande i pensioneringsprocessen och äldre läkares existentiella drivkrafter till arbete efter pensionering. I teoriartikeln ”A sociology of existence for a late modern world. Basic assumptions and conceptual tools” (Journal for the Theory of Social Behaviour, 2024) presenterar Flisbäck och Bengtsson grundläggande antaganden och begrepp för en sociologi om existentiell mening och livets oförutsägbarhet. Detta existenssociologiska perspektiv har utvecklats dels i relation till klassiska existensfilosofiska tänkare och tidig existenssociologi, dels i relation till klassisk och modern sociologisk teori.

Ambitionen är att inspirera fler forskare till att i högre grad ta hänsyn till frågor om livets ändlighet och existentiell mening/meningsförlust liksom hur oförutsägbara händelser och situationer kan gripa in i det sociala, få oss att omvärdera eller konstruera ny mening samt påverka de förhoppningar och farhågor som vi har som sociala varelser.

Ann-Kristin Mimmi Eriksson har en Filosofie kandidatexamen i religionsvetenskap och Magisterexamen med inriktning Meaning-making, Culture and Health vid Uppsala universitet och är disputerad i hälsovetenskap vid Mittuniversitetet. Hon är universitetsadjunkt i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle.

I min akademiska gärning har jag forskat, skrivit läromedel och utvecklat utbildningar med fokus på existentiella perspektiv på mänskligt liv. Arbetet har särskilt fokuserat hur det existentiella perspektivet bidrar till förståelse av människans situation i samtiden och vikten av att uppmärksamma existentiellt perspektiv för ett gott bemötande i vården, som en del av helhetssyn på människan. Forskningen handlar om existentiella perspektiv på utmattningssyndrom och hur rehabilitering som uppmärksammar erfarenhetens existentiella dimension kan bidra till att starta hälsofrämjande processer och återhämtning.

Jag vill också peka på det existentiella perspektivet som en del av den allmänmänskliga erfarenheten av livsproblem och existentiella utmaningar som något som förenar människor i alla tider, kulturer och religioner. Jag vill också lyfta människans förmåga till transcendens och förändring av sin livssituation i sin längtan efter att bli den hon vill vara.

I en samtid där människors psykiska ohälsa ökar och meningsupplevelsen minskar är det existentiella perspektivet värdefullt för att förstå människors oro över samtida utmaningar som exempelvis klimatkris och minskad tro på framtiden. Jag vill lyfta det existentiella perspektivet som bidrag för att skapa stödjande miljöer för människan i en utmanande tid av snabba samhällsförändringar och som en hälsofrämjande resurs.

Mitt intresse för existentiella möten och människans existentiella utmaningar har lett till att jag utbildat mig i existentiell psykologi och existensfilosofi och är auktoriserad existentiell vägledare av Sällskapet för Existentiell psykoterapi.

Urval av texter på temat:

Debattartiklar: https://www.dalademokraten.se/nyheter/debatt-det-existentiella-lika-viktigt-som-det-fysiska-och-psykiska-nar-kroppen-ska-laka/ Länk till annan webbplats.

https://www.dalademokraten.se/opinion/debatt/debatt-existentiella-perspektiv-pa-coronasituationen-kan-var-instangdhet-oppna-upp-mot-nagot-annat/ Länk till annan webbplats.

Läromedel: Eriksson, M. (2004). Att läkas i livet och arbetslivet: helhetsperspektiv vid förebyggande och rehabiliterande åtgärder mot stress och utbränning. Studentlitteratur.

Doktorsavhandling: Eriksson, A.-K. M. (2016). Vid utmattningens gräns. Utmattningssyndrom som existentiellt tillstånd: Vårdtagares och vårdgivares erfarenheter av utmattningssyndrom och rehabilitering med en existentiell ansats i svensk vårdkontext. https://hig.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1043987&dswid=-7140 Länk till annan webbplats.

Antologikapitel: Antropocen och den mänskliga faktorn Länk till annan webbplats.2026 Ingår i: Lärande som samhällsutmaning i en osäker samtid / [ed] Olov Dahlin, Britt Johanne Farstad & Per Vesterlund, Gävle: Gävle University Press , 2026, s. 253-269

Optimera dig! - Eller bli mer människa? Länk till annan webbplats. 2021 Ingår i: Människan i en existentiell kultur: En antologi om Människa-Kultur-Religionsprogrammet vid Högskolan i Gävle / [ed] Olov Dahlin, Sara Duppils, Jari Ristiniemi, Gävle: Gävle University Press , 2021, s. 181-195

Marita Flisbäck är professor i sociologi och vetenskaplig ledare för Centrum för välfärdsstudier (CVS) vid Högskolan i Borås. Hennes forskning rör frågor om existentiell mening, erkännande och makt i välfärdsstatens institutioner, särskilt i skärningspunkten mellan arbetsliv, omsorg, civilsamhälle och socialpolitik. Ett genomgående tema är hur statliga prioriteringar och ekonomiska ramar formar människors möjligheter till ett meningsfullt liv, deras framtidsorienteringar samt vilka subjekt som erkänns som värdefulla och skyddsvärda.

Flisbäck har i studier av familjeliv, anhörigförlust, pensionering, konst- och kultursektorn, vård‑ och omsorgsarbete samt civilsamhällets växande roll, utvecklat en existenssociologisk ansats som analyserar hur välfärdsstatens omvandling påverkar människors vardag och identitetsarbete. Tillsammans med kollegor har hon formulerat ett analytiskt ramverk för en “sociology of existence” som belyser sårbarhet, tillit, tillhörighet och subjektivering i senmoderna samhällen.

Hennes forskning kombinerar teoretisk fördjupning med empiriskt detaljarbete – från digitaliseringens påverkan på omsorgsarbetares handlingsutrymme till hur föräldrapolitik, krisberedskap eller kulturell styrning skapar normativa föreställningar om ansvar, risk och gemenskap.

Som vetenskaplig ledare för CVS verkar hon för tvärvetenskapliga miljöer där existentiella frågor kopplas till välfärdsstatens förändring, och hon engagerar sig aktivt i forskningsbaserad dialog med professioner, civilsamhälle och politiska aktörer.

Åsa har en doktorsexamen i hälsovetenskap med erfarenhet av tvärvetenskaplig forskning om sårbarhet, livsövergångar och existentiell hälsa. Med en bakgrund som konstnär har jag ett visionärt och kreativt förhållningssätt till förändringsarbete. Jag brinner för att bidra till hållbar förändring genom att kombinera vetenskap, samhällsengagemang och framtidstänkande i samskapande processer.

Forskningsintresse och färdigheter
Ha ett särskilt forskningsintresse för existentiell hälsa i relation till människors livsövergångar, med fokus på sårbarhet, mening och välbefinnande. Talarsvenska, engelska, franska och ungerska flytande, vilket möjliggör effektivkommunikation i internationella och tvärvetenskapliga forskningsmiljöer. Har välutvecklade kommunikativa färdigheter och vana att samarbeta med bådeakademiska kollegor och samhällsaktörer, vilket bidrar till forskningsrelaterad dialog och kunskapsspridning på flera nivåer.

Avhandling: Gamgam Leanderz, Å. (2025). The Parenthood Journey: A time of vulnerability and change in a digital age. [Doktorsavhandling]. University of Skövde, FULLTEXT01.pdf Länk till annan webbplats.

LinkedIn: @Åsa Leanderz Åsa Leanderz | LinkedIn Länk till annan webbplats.
Facebook: Gamgam Leanderz Phd https://www.facebook.com/existentialhealth Länk till annan webbplats.
Instagram: Instagram Länk till annan webbplats. (leanderz.pdh); Instagram Länk till annan webbplats. (konst)

Jag heter Jenni Isaksson och är legitimerad barnmorska och doktorand i Vårdvetenskap på Högskolan i Borås. Min avhandling, Unga kvinnors utsatthet för sexuellt våld i ungas relationer – existentiella innebörder och möjligheter till återhämtning, bidrar med perspektiv på sexualitet, kroppslighet, relationer och utsatthet, och hur dessa erfarenheter kan förstås och bemötas i vårdande sammanhang. Mitt forskningsintresse rör sig mellan vårdvetenskap, utsatthet och existentiella frågor där filosofiska perspektiv på mening, kroppslighet och mänsklig sårbarhet utgör en viktig del av min teoretiska förankring och hjälper mig att förstå vad erfarenheter av våld, lidande och återhämtning innebär för unga kvinnor. Mina handledare i projektet är Professor Lina Palmér, Professor Elisabeth Lindberg och Lektor Maria Lundvall.

Min kliniska bakgrund finns inom sexuell och reproduktiv hälsa, framför allt inom den gynekologiska vården. Den kliniska erfarenheten utgör en viktig grund, då den fortsätter att vägleda mitt forskningsarbete och i min ambition att skapa kunskap i skärningspunkten mellan den vårdande praktiken och den existentiella förståelsen av människors levda erfarenheter.

Francis forskning är huvudsakligen inriktad mot religionsfilosofi och etik, med ett särskilt intresse för frågor om livsmening, existens, lidande och mänskligt välbefinnande. En central utgångspunkt i forskningen är hur religiösa och sekulära livsåskådningar formar människors förståelse av sig själva, sina värderingar och sin plats i världen. Han har särskilt arbetat med frågor om meningslöst lidande, ondskans problem och förutsättningarna för ett meningsfullt liv – frågor som är nära relaterade till forskning om existentiell hälsa och människors möjligheter att orientera sig i tillvaron.

Vid sidan av sina religionsfilosofiska intressen bedriver han även forskning inom religionsdidaktik. Här har han främst ägnat sig åt livsåskådningsbegreppet, postsekulära perspektiv på skolans religionskunskapsundervisning samt undervisning om känsliga och kontroversiella frågor i religionskunskapen.

Bland hans publikationer finns Semi-Secular Worldviews and the Belief in Something Beyond (Cambridge University Press, 2025), skriven tillsammans med Carl-Johan Palmqvist, samt en trilogi om lidande och livsmening bestående av Meningslöst lidande (2018), Meningsfullt liv (2020) och antologin Vidgade perspektiv på lidandets problem (2022), där Lina Langby och Oliver Li är medredaktörer. Samtliga tre böcker är utgivna av Dialogos förlag.

Lina Palmér, barnmorska, docent och biträdande professor i vårdvetenskap, Högskolan i Borås

Mitt övergripande forskningsintresse handlar om att skapa fördjupad förståelse för existentiella frågor i vårdande sammanhang. Sådan kunskap är betydelsefull för att utveckla vårdande som främjar hälsa, välbefinnande och återhämtning i existentiellt utmanande situationer. För att ha möjlighet att skapa fördjupad förståelse för existentiella frågor krävs teoretiska och metodologiska utgångspunkter som är öppna och följsam för patienters berättelser. I min forskning tar jag därför min utgångspunkt i existensfilosofi, livsvärldsteori, fenomenologi och livsvärldshermeneutik. Med en sådan utgångspunkt är det möjligt att lyfta fram människors levda erfarenheter, mening och innebörd.

Min forskning har två övergripande spår. Det första handlar om att utveckla kunskap om existentiella frågor i vårdande sammanhang. I min forskning rör jag mig mellan existentiella frågor som berör livets början till livets slut. Ett särskilt fokus är att utveckla kunskap om psykisk ohälsa före, under och efter graviditet, amning och amningssvårigheter, våldsutsatthet i partnerrelation vid amning och sexuellt våld i ungas relationer. Existentiella drivkrafter att verka ideellt som stödperson/förälder inom kvinnohälsovård och hur det vårdandet kommer till uttryck är också i fokus. Jag intresserar mig för vad innebär att åldras och vara i behov av vård utifrån ett existentiellt perspektiv. Forskningsintresset är också riktat mot hur människors egen förmåga att återhämta sig kan stärkas, i ovan givna situationer, för att återfå hälsa och välbefinnande, samt hur vårdande kan bidra till detta.

Det andra spåret innebär att bidra till vetenskaplig teori och metodutveckling av betydelse för existentiell vårdvetenskap. Ett särskilt intresse ligger i att utveckla vårdvetenskaplig teori med stöd i existensfilosofi. Jag har utvecklat den livsvärldshermeneutiska forskningsansatsen i flera studier, förförståelsens betydelse i kvalitativ forskning, utvecklat metoder för tematisk analys på livsvärldsteoretisk och fenomenologisk grund, samt kreativitetens betydelse för livsvärldsforskning.