Vägledning för skrivande av preliminär forskningsplan doktorand ROLE

Den här sidan riktar sig till dig som planerar att söka doktorandtjänsten inom Research On Learning Environments (ROLE) vid Högskolan i Gävle. Här ges information om forskargruppens inriktning samt exempel på möjliga teman, teoretiska perspektiv och metodologiska ansatser som kan utgöra grund för din forskningsplan.

Att anlägga ett didaktiskt perspektiv på lärmiljöforskning betyder att intressera sig för hur undervisningens innehåll, metoder och mål formas i relation till den fysiska miljöns möjligheter och begränsningar. Med en relationell rumslig utgångspunkt kan utbildningsmiljöer förstås som sammanhang med många parallella flöden, i ständig omvandling. För lärare innebär detta att navigera mellan olika lager av fysiska, digitala och sociala miljöer med de artefakter och relationer som finns där för att skapa optimala förutsättningar för undervisning, lärande och fostran, och interagera med såväl elever, vårdnadshavare som andra professioner som finns i skolan.

En väl genomtänkt didaktisk process tar hänsyn till både handlingsmöjligheter i den fysiska miljön och de pedagogiska och organisatoriska strukturer som påverkar interaktionen mellan olika aktörer. I en förändrad lärmiljö kan detta innebära att undervisningens traditionella ramar förhandlas, där nya rumsliga lösningar och digitala resurser blir en del av lärandets organisering.
Didaktiskt tänkande i detta sammanhang inkluderar även frågor om hur lärmiljöer och undervisningspraktiker samspelar för att stödja elevernas lärande och delaktighet.

Som en vägledning till sökande ges nedan ett antal förslag till ämnen för en forskningsplan inom forskargruppen ROLEs område. Förslagen kan användas och modifieras, men även andra ämnen är möjliga att adressera i forskningplanen. Sökande ombeds beakta att ett krav är att planen ska ligga inom lärmiljöforskningsområdet samt inom ämnet didaktik.

Förslag 1:
Undervisningsstrategier i olika typer av lärmiljöer

Undervisningsstrategier inkluderar att skapa en miljö som främjar lärande. Det har visats att en väldesignad och välorganiserad undervisningsmiljö bidrar till att förbättra elevers engagemang och prestationer.
Med en relationell rumslig utgångspunkt undersöks aspekter, till exempel möblering och layout, visuella hjälpmedel, eller strukturering och rutiner i den fysiska miljön, som i samverkan med undervisningsstrategier bidrar till att förbättra undervisningen.
Datainsamling kan till exempel genomföras genom till exempel observationer av miljöer och undervisning, intervjuer med lärare och elever, och dokument såsom läroplaner samt planeringar av undervisning. En möjlig ingång är att studera ett specifikt ämne eller område.

Förslag 2:
Professionell territorialitet i utbildningsmiljöer

Skolans rumsliga organisering påverkar hur olika aktörer såsom lärare och annan skolpersonal etablerar, förhandlar och upprätthåller professionella gränser. Tidigare forskning visar att territorialitet i utbildningsmiljöer kan ta sig uttryck genom både fysiska och sociala strukturer, där aspekter som rumsägarskap, tillgång till resurser och pedagogiska normer spelar en central roll.
Med en relationell rumslig utgångspunkt undersöks hur professionella territorier skapas, utmanas och förändras i utbildningsmiljöer. Särskilt fokus kan ligga på processer av de-territorialisering och re-territorialisering, där etablerade rumspraktiker förändras i samband med skolutveckling, reformer eller förändrade undervisningsformer.
Datainsamling kan till exempel ske genom intervjuer med lärare och elever om deras upplevelse av rumsägarskap och professionella gränser, observationer av skolans rumsliga användning samt analys av skolpolicy och arkitektoniska planeringsdokument. Studien kan även vara teoretisk/teorigenererande.

Förslag 3:
Ämnesbaserade eller generiskt utformade klassrum

I högstadie- och gymnasieskolor finns inom olika ämnesområden såväl generiskt utformade klassrum eller teorisalar, som ämnesbaserade klassrum, där rummet är specifikt utformat för ett visst ämne.
En ingång är att undersöka hur lärares undervisning och elevers lärande påverkas av de två olika utformningarna. Vilka är fördelarna och nackdelarna med varje modell? Påverkar dessa miljöer deras undervisning och lärande och i så fall hur? Denna ingång kan, men behöver inte, vara kopplad till ämnesdidaktik. En annan ingång är att undersöka värdesystemen bakom samt kartlägga den materialiserade processen i ett historiskt perspektiv.
Beroende på ingång kan studien innehålla till exempel intervjuer, observationer, dokumentstudier samt enkätstudier.

Förslag 4:
Lärarsamarbete i utbildningsmiljöer

Lärarsamarbete, såsom team teaching eller tvålärarsystem, har potential att berika undervisningen genom ökad variation i undervisningsmetoder och möjligheter till differentierad undervisning. Samtidigt påverkas dessa samarbeten av hur utbildningsmiljöer är utformade och organiserade, där lärmiljödidaktiska faktorer spelar en central roll för hur undervisning iscensätts.

Ur ett lärmiljödidaktiskt perspektiv undersöks hur den fysiska och organisatoriska lärmiljön stödjer eller begränsar olika former av lärarsamarbete. Fokus ligger på hur rumsligt relationella och materiella faktorer (exempelvis klassrummens storlek och flexibilitet, tillgång till grupprum och tekniska resurser) och didaktiska överväganden (exempelvis arbetsfördelning, interaktion med elever och val av undervisningsaktiviteter) påverkar möjligheterna att genomföra samundervisning.

Datainsamling kan ske genom observationer av undervisningssituationer där lärare arbetar i olika konstellationer, intervjuer med lärare om deras upplevelser av samundervisning och tvålärarsystem, samt analys av planeringsdokument och skolans rumsliga struktur.