Anna Efverman och Emelie Mälstam

Miljoner till Högskolan för stöd till cancerdrabbade

Cancerfonden har beviljat 5,6 miljoner kronor till Högskolan i Gävle till en helt ny forskarskola och en forskartjänst, ”Fellowship i vårdvetenskap”. Båda har fokus på stöd till personer som drabbats av cancer.

Den nya forskarskolan har fått namnet CaTS, som står för Cancervårdsforskning Tvärvetenskapligt Samskapande och ska bidra till ny kunskap kring cancervård i olika faser.

– Det känns fantastiskt att få förtroendet att tillsammans med så många kompetenta forskarkollegor runt om i landet få starta forskarskolan CaTS, eftersom det finns ett behov av att kraftsamla kring forskarutbildning om vårdande, rehabilitering och folkhälsoaspekter kring personer med cancer och deras familjer, säger Anna Efverman, docent i vårdvetenskap och ansvarig för att starta CaTS nästa år.

Nio lärosäten

Högskolan i Gävle är huvudman för CaTS och tre regioner med totalt nio lärosäten är medsökande om att få starta forskarskolan.

– Syftet är att erbjuda nätverksaktiviteter för doktorander, vilket ska främja tvärprofessionell samverkan mellan forskare, cancervårdverksamheter, personer med cancer och närstående. Syftet är också att i tvärprofessionell samverkan erbjuda forskarutbildningskurser om cancervårdsforskning i alla faser och att tidigt omsätta ny kunskap i cancervårdspraktiken, säger Anna Efverman.

Förutom de cirka 2,4 miljoner som forskarskolan tilldelas har Cancerfonden samtidigt beviljat drygt 3,2 miljoner kronor till en sexårig forskartjänst tilldelad Emelie Mälstam, postdoktor i vårdvetenskap och universitetsadjunkt i folkhälsovetenskap vid Högskolan. Hennes fokus blir att skapa stöd för meningsfulla och engagerande vardagsaktiviteter som främjar återhämtning och god hälsa efter cancer.

– Den nya forskartjänsten är en mycket viktig möjlighet för mig att etablera mig som självständig forskare och bygga upp ett långsiktigt och hållbart forskningsprogram, säger Emelie Mälstam.

Hälsa och delaktighet

Forskningen fokuserar på hur hälsa och delaktighet i vardagslivet kan stärkas hos personer som har haft cancer, med hjälp av insatser genom primärvården.

– Det kan handla om att utveckla och utvärdera personcentrerade, digitalt stödda livsstilsinterventioner i människors vardag – det vill säga vad människor faktiskt gör, vill göra och behöver göra i sina liv. Där ingår både fritid och arbete, liksom balansen dem emellan, säger Emelie Mälstam.