Program torsdag 20 mars

Earlier research points to several potential barriers for Sámi women subjected to gender-based violence to seek societal support and for leaving an abusive relationship (Brandén et. al. 2024; Kuokkanen 2015; Øverli et.al. 2017). At the same time, while many Sámi welfare professionals and clients recognize that a Sámi context often impact on a client’s needs, non-Sámi professionals tend to neutralize such differences, often due to a lack of knowledge (Brandén et. al. 2024; Laitinen & Väyrynen 2016; Hedlund & Moe 2010). This paper aims to analyse how welfare professionals discursively construct violence against Sámi women as a social problem through negotiations of sameness and difference, through an Indigenous feminist lens. The paper builds on interviews with 34 Sámi and non-Sámi welfare professionals from different parts of the societal support structure including for example: social services, police, health care, women’s shelters and civil servants working at a strategic level.

I min forskning undersöker jag hur skjutvapenvåld i Sverige har konstruerats som ett socialt problem och vilken betydelse socialt arbete tillskrivs i hanteringen av detta problem. Denna presentation syftar till att diskutera min avhandlings empiriska kapitel 2, där fokus ligger på hur representanter inom det sociala arbetet uppfattar det sociala arbetets roll och ansvar i förhållande till skjutvapenvåld och relaterad s.k. gängkriminalitet. Det empiriska materialet inkluderar artiklar från facktidskrifter som Socionomen och SocialPoltik, samt debattinlägg publicerade i svenska dagstidningar. Målet med studien är att bidra till en utvidgad teoretisk förståelse av hur socialt arbete som vetenskaplig disciplin engagerar sig i konstruktionen av sociala problem. Samtidigt strävar studien efter att ge en empirisk inblick i hur socialt arbete uppfattar sin egen roll och position gentemot nya sociala problem.

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar (IF) är i stor utsträckning beroende av stödinsatser från såväl närstående som från samhällets stödsystem, en beroendeställning som medför en särskild utsatthet. Verksamma praktiker och forskare inom socialt arbete spelar därför en avgörande roll i utvecklingen, implementeringen och utvärderingen av våldsförebyggande strategier för målgruppen. I ett antologikapitel jämför vi två våldsförebyggande program för personer med IF i Sverige och Australien: VIP (Viktig Intressant Person) och Sexual Lives & Respectful Relationships (SL&RR). Det senare fokuserar flera nivåer medan det svenska programmet arbetar psykoedukativt på individnivå, vidare är graden av brukarinflytande långt mer framträdande i det Australienska angreppssättet. Beskrivningen bygger på en pågående utvärdering av VIP och tidigare forskning om SL&RR. Jämförelsen relateras till olika perspektiv på funktionalitet och socialt arbete. Kapitlet avslutas med en diskussion om hur våldsförebyggande arbete för personer med IF kan utvecklas i Sverige, baserat på erfarenheterna från Australien.

Socialt arbete har kommit att bli alltmer politiserat. De senaste decennierna har inneburit en mer direkt styrning, både av vad som ska fokuseras och hur arbetet ska utföras. Denna styrning har också kommit att driva det sociala arbetet i en alltmer disciplinär och repressiv riktning där utrymmet för ett progressivt socialt arbete tycks bli allt mindre. I den här texten diskuteras hur denna utveckling kan förstås liksom alternativa sätt att hantera sociala problem.

Utgångspunkt tas bl.a. i Ian Loaders arbeten om hur polisliknande arbete inte längre är reserverat för polisen, Loïc Wacquant om nyliberalismens paradoxala utveckling där staten lämnar befolkningen ”fria” att ta hand om sig själva, samtidigt som alltmer repressiva styrningsmetoder sätts in mot vissa grupper samt Ian Cummins tankar om behovet av att återerövra tron på ’avvikaren’ som en fullvärdig människa. Alternativa sätt att hantera sociala problem som “Abolitionist social work” och “anticarceral social work” diskuteras.

Jag planerar att presentera ett kapitel från mitt avhandlingsprojekt. Avhandlingen handlar om hur socialt arbete formas enligt särskilda villkor och på särskilda sätt i välfärdssamhällets Sverige i början på 2020-talet, och tar form i relation till frågor om inkludering och försörjning genom lönearbete. Den empiriska grunden för avhandlingen är en verksamhet som är initierad av Svenska Fotbollförbundet och syftar till att med fotboll som medel få unga individer att närma sig arbete eller utbildning. Det avhandlingskapitel som jag planerar att presentera handlar om hur ett socialt arbete, i namn av den här specifika insatsen tar form. Jag vill visa på att socialt arbete är föränderligt och i rörelse. Jag riktar särskilt fokus mot hur insatsen tar form genom problematiseringar, samt hur deltagande individer och projektmedarbetare tar form. Tillsammans visar delarna och kapitlet i sin helhet hur ett slags socialt arbete tar form på ett specifikt sätt.

Based on the findings of three empirical studies, this paper examines the policy implications for ecosocial work practices with youth in Gävle, aiming to enhance their wellbeing and working-life capacities within the framework of sustainable development.

Using cross-case analysis, where each study is treated as a distinct case, themes within each case are identified to reveal patterns across cases.

The analysis highlights the need for ecosocial policies that shift from an anthropocentric to a more ecocentric perspective, addressing human wellbeing while simultaneously supporting planetary wellbeing. It also indicates the need for a shift towards eudaimonic wellbeing in response to ecological crises and finite planetary resources. Additionally, the analysis emphasizes the importance of policies and programmes for youth that integrate the connection between social and environmental dimensions of sustainable development, particularly at the structural level. The socio-ecological link, which is often overlooked in current approaches, can also be useful for social work with crime prevention.

Under senhösten 2019 började svenska nyhetsmedier att på bred front rapportera om ”social dumpning” av bostadsbehövande mellan kommuner. Trots att frågan rönt stor uppmärksamhet råder oenighet kring såväl hur ”social dumpning” ska förstås som om det faktiskt förekommer.

Syftet med detta paper är att undersöka hur ”social dumpning” mellan svenska kommuner har framställts och debatterats som socialt och politiskt problem i svensk nyhets- och opinionsjournalistik under perioden 1995–2024. Fokus riktas mot de explicita och implicita problembeskrivningar som görs samt på dessas effekter (se Bacchi 2010).

Vår analys visar på två huvudsakliga problemrepresentationer. Den första sätter fokus på vissa välbeställda storstadskommuner och gör gällande att dessa systematiskt ”dumpar” bostadsbehövande och andra ekonomiskt och socialt utsatta personer i perifera kommuner, ofta med sviktande skatteunderlag. Den andra tar sikte på ”oseriösa fastighetsägare” som påstås köpa upp nedgångna hyreshus i syfte att hyra ut till familjer utan möjligheter att efterfråga bättre bostäder.

Utkast till litteraturöversikt om metoder för delaktighet inom familjerättens arbete med barn
Barns position i familjerättsliga processer har aktualiserats i och med förändringar i både attityd och lagstiftning, till nuvarande diskurs där gemensamt ansvar och barns rätt till båda sina föräldrar betonas. Samtidigt som implementeringen av barnkonventionen ställer krav på barns delaktighet, finns otydligheter kring hur dessa principer ska omsättas i praktiken. I den här litteraturöversikten har jag sökt efter vetenskapliga artiklar där metoder och arbetssätt för att främja barns delaktighet i familjerättsliga processer studeras. Det tentativa resultatet indikerar att det finns ett begränsat antal studier som närmar sig frågan. Inom fältet finns metodologiska spänningar mellan forensiska intervjuer och behandlande samtal. Vidare förekommer resonemang kring familjerättens uppdrag, med artikulation av idéer om neutralitet i relation till vårdnadskonflikter. Det väcker frågan om hur principen om barnets bästa och barns rätt till skydd från våld hanteras metodologiskt i den familjerättsliga praktiken.

Parental substance use problems (SUP) negatively affect families, increasing the risk of children's substance use issues, mental health challenges, criminal behaviour, dysfunctional relationships, and academic struggles.
In Sweden, social services support families through specialised units, such as alcohol abuse and child protection. However, this division leads to fragmented care and a lack of understanding of the family's overall situation.
The "Me & My Family" intervention, developed in Sweden, aims to unify these approaches by allowing children and parents to discuss SUP and its impact under the guidance of practitioners from both units.
This study aims to explore the impact of collaboration between specialised social services units by examining the ‘Me & My Family’ intervention and its effects on practitioners through focus group interviews.

The concept program theory was coined by Donald T. Campbell and has parallels with other frameworks such as institutional logics (Friedland & Alford, 1991), program logics (Vedung, 1998), and fidelity frameworks (von Thiele Schwarz et al., 2015).
In this study we aim to uncover the different ways program theory has been used in research on and practice with social work with children in Sweden. The studies are found through an integrative literature review, conducted in 2024.
The results show that the studies using program theory in Sweden either relate to studies of interventions and outcomes, or to evaluation studies in a wider sense. We have found three ways of using this theory: Just briefly mentioning it, including it in explaining existing interventions, and for constructing interventions as programs. In the article, we discuss these results by presenting examples of each approach and discuss the various uses of program theory.

Person-centred dementia care aims to acknowledge the "person behind the disease", often supported by life stories created by individuals with dementia or their families. This study explores how dementia care staff use these life stories, especially in situations where documented preferences conflict with what individuals express in the care home setting.
Based on six focus group interviews with staff at dementia care homes, the study reveals that separating the person from the disease – recognizing the "person behind the dementia" – is impossible in practice. Staff prioritize individuals' current wishes, even when these contradict previously stated preferences. For instance, individuals whose life stories indicate vegetarianism or teetotalism may still be served meat or wine if they express a desire for these in the care home. However, staff also find that biographical knowledge can be helpful in addressing the anxiety often experienced by individuals with dementia.

In this paper we challenge the conventional view within social work research – that social workers possess legal right to make decisions about welfare services. Using Swedish municipalities as an example, we aim to explain and problematise how politically delegated decision-making authority – from local politicians to civil servants – determines social workers legal options to make decisions about social services. This is done by analysing hard policies for legal decision-making authority and comparing four strategic examples, chosen out of a nationwide material. Our findings suggest that local politicians use different strategies to delegate their authority. Varying options to make legal decisions become available to social workers to distribute public services to older people. In conclusion, our findings contribute to two previously highlighted research gaps: 1) the working conditions of social workers, 2) the need to contextualise social work research by studying macro settings to understand the premises and behaviour of social workers.

Studien handlar om förhållanden som hemtjänstanvändare vill ändra på i den service de använder. Studien bygger på en serie intervjuer, där åtta hemtjänstanvändare ringts upp två gånger per vecka under sex veckor, utifrån tanken att denna metod fångar vardagliga problem och påverkanssituationer. Studien visar att de upplevda problemen föll in i tre huvudkategorier som avsåg brister i tid och timing, brister i utförandet av insatser, samt brister i personalens bemötande och attityder. De intervjuade använde flera strategier för att åstadkomma förändring. Dessa inkluderade vardaglig kommunikation, beslut om att tillfälligt avstå från insatser, samt kontakter med utförarens samordnare eller biståndshandläggare. I flera fall avstod hemtjänstanvändare från att ta upp problem, utifrån uppfattningar om att verksamheten fungerade bra i stort, lojalitet med personalen, föreställningar om att förändring inte var möjlig, eller för att inte uppfattas som en besvärlig person. I papret diskuteras möjligheter att öka hemtjänstanvändarnas inflytande över insatsernas utförande.

Background: To address the challenges of labor market shortage, increased retirement ages, and an extended working life among older Long-Term Care (LTC) workers in Sweden.
Objective: This study aims to explore how health, psychosocial factors, and work-family balance are associated with expected retirement timing among older LTC workers (50+).
Methods: The sample comprises 622 LTC workers aged 50-74 from a representative Swedish study stratified based on the Swedish version of the International Standard Classification of Occupations (ISCO). We conducted a multinomial logistic regression analysis to investigate the association between health, psychosocial factors, work-family balance, with early (<65), on-time, and (65) late (>65) retirement timing. The article will draw on the theoretical framework of The Job Demand and Resource Theory and a life-course perspective.
Results: Preliminary results will be presented at the conference.

The study’s aim is to investigate young people’s experiences of participation in the matching process when placed in foster care. Matching refers to the process when the social services select a foster home for placement, to fit an individual child. The empirical data is based on 9 semi-structured interviews made in 2023-2024, with young people having experiences of placement in foster care. The research questions are as follows: How did the young people experience their opportunities for participation in the matching process? How can these experiences be reflected through Lundy’s four dimensions of participation? Young people experience insufficient participation in the matching process. They would like that professionals communicate more about decisions in the matching process. Young people would like to get to know the family better before placement and to receive more support from the social service while being placed. Voice was a visible dimension, influence less so.

Min avhandlingsstudie syftar till att utveckla kunskap om familjehemsplacerade barns relationer med sitt ursprungsnätverk, dvs personer som är viktiga för barn och unga som bor i familjehem och som barnet kände innan flytten till familjehemmet. Det mer specifika syftet är att undersöka och analysera familjehemsplacerade barns relationer till sitt ursprungsnätverk, med fokus på vilken betydelse dessa relationer har, och hur de hanteras av barnet, familjehemsföräldrarna och de biologiska föräldrarna.

I studien intervjuar jag barn och unga som bor i familjehem, föräldrar som har ett barn som bor i familjehem samt familjehemsföräldrar. Jag använder en berättarfokuserad metod vilket i korthet innebär att jag gör upprepade intervjuer med respektive forskningsdeltagare, sammanlagt cirka 2 – 5 intervjuer per deltagare under ett år. Resultaten kommer att presenteras i en monografi och mitt paper är ett kapitelutkast som behandlar preliminära resultat.

There is a lack of systematic knowledge about the long term outcomes for children investigated by the child welfare services. The current study explores different childhood trajectories in the aftermath of a child welfare investigation initiated due to children’s exposure to violence. A register was set up including all children (n= 1 764) between 7-12 years that were investigated by child welfare services in Stockholm in 2019 for suspected exposure to violence. In the current paper, the study group development in the first three years following upon the child welfare investigation was explored as regards living conditions, out of home care, health care consumption and school grades. The development of the study group was also systematically compared to a comparison group of children (n=5 000). Descriptive analysis, cluster analysis and logistic regressions were used.

This paper addresses how welfare professionals in Sweden, including healthcare workers, social workers, school nurses, and counselors, approach support for girls affected by female genital mutilation/cutting (FGM/C) performed post-migration. Professionals in Sweden have dual obligations – supporting girls affected by FGM/C and preventing future occurrences of the practice. Through qualitative interviews (20) and focus groups (3), I have examined how professionals navigate interactions that respect the girls’ dignity while discouraging the FGM/C practices from being perpetuated. The paper investigates strategies for providing non-stigmatizing social support and care and identifies challenges in addressing this issue within Sweden’s legal and social framework. The findings highlight the complexities of supporting young girls without reinforcing stereotypes or stigma. This research offers insights into the ethical and practical considerations necessary for fostering a supportive environment for affected individuals, contributing to the broader discourse on health and wellbeing as an issue for social work.

Den planerade artikeln syftar till att diskutera olika typer av förebyggande arbete, med fokus på brottsförebyggande arbete bland ungdomar. Både teoretiska och praktiska aspekter diskuteras och problematiseras. Artikeln baseras på forskningsstudier och -rapporter samt andra publicerade källor. Det saknas vetenskapliga studier på området, men också uppsökande och förebyggande arbete i praktiken, trots lagstiftning ända från 1967. Socialtjänstlagen från 1982 lade fokus på strukturinriktade insatser, men dessa insatser blev mer retorik än handling. Socialtjänsten arbetar fortfarande individinriktat och förebyggande arbete saknas på alla nivåer av samhället. I samband med ökad gängkriminalitet har kravet på förebyggande arbete ökat markant. Det finns planer att göra det obligatoriskt i den nya socialtjänstlagen i vardande. Artikeln diskuterar problem men ger också exempel på hur socialarbetare kan arbeta med brottsförebyggande arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå. Jämförelser görs mellan Danmark och Sverige.

Introduction: Juvenile delinquency and gang criminality have become an increasing problem in Sweden. It is of great importance to investigate the causes of juvenile delinquency and discuss what the society can do to prevent it. Purpose: to examine the association between parental knowledge and delinquency among their children, controlling for relevant factors. Method: The Stockholm school survey is filled out by all students in schools in the city of Stockholm every second years. The data for this study comes from the year 2022. Results: after controlling for relevant factors, the results show that low parental knowledge is associated with a roughly doubled risk of criminality among adolescents. Discussion: The result is discussed in relation to earlier research and possible preventive measures.

A comprehensive climate transition necessitates broad public support. Understanding individual motives for taking part in collective climate action is then crucial. Based on a systematic literature review, this study explores motives for participating in so called ´community climate commons´ (CCCs) and how different forms of community work can influence individual motives. CCCs are community-based commons that form basis for mobilization and collective action against ongoing climate change. Five key motives emerged in the review: social, cultural, environmental, economic, and political. The role of community work in promoting CCCs highlights the importance of understanding diverse motivations and applying strategies specifically adapted to them. Therefore, the different models of community work: local development, social planning, and social mobilization, each offer unique approaches to enhancing motivation within CCCs. Understanding the individual motives for collective climate action requires careful considerations of local contexts, community dynamics, and the complex interplay of social, cultural, economic, and political factors influencing participation in CCCs.

Utdraget som presenteras är hämtat ur en kommande bok som handlar om en resa runtom Tidö-Sverige, med stopp på ett antal platser, från norr till söder, öst till väst. Längs vägen har jag mött människor med olika bakgrunder, åldrar, intressen och yrken, samtalat med dem om platserna vi befinner oss på, landet de är del av. Några är verksamma inom akademin, andra inom socialtjänsten eller folkbildningens organisationer. Ett par är lokalpolitiker. Medlemmar i fackföreningar. Någon är musiker, tidigare partiledare och minister, föreningsaktivist, författare, arkitekt. Med boken vill jag bidra till en fördjupad diskussion om en omtumlande politisk omvandling, utmaningarna de skapar när det gäller att skapa ett samhälle som håller ihop, hur de har uppstått, och hur de kan mötas. Förloppen påbörjades inte 2022, med avtalet som slöts på Tidö slott, men de är synliga i en tid som är nu, Tidö-Sverige.

This study asks is if and how local workplace inclusion practices are related to labor demand, industrial structure and client characteristics. Given the fact that no national guidelines for workplace inclusion practices directed at long-term social assistance recipients (LTSAR) exist in Sweden, existing practices can be expected to differ substantially and depend on the organizational and social context. We want to know the association between structural and individual circumstances and the design of workplace inclusion practices. This study will thereby contribute with new and systematic knowledge on the variety of workplace inclusion practices, knowledge that will serve as vital input to the case study.

The paper presents an analysis of the spatial patterns of social assistance recipiency in Sweden in the period 1986 to 2020. Even though geographical variations are substantial, social provision systems tends to be studied at a national level and social assistance is no exception. The study is based on registry data and aims to describe and analyze the development of social assistance recipiency from a geographical perspective with a particular focus on labor market conditions.