Vid Högskolan i Gävle bedrivs forskning för att förstå utbildning, undervisning och lärande i näringsliv och offentlig sektor. Huvudsakligt fokus ligger på det formella utbildningsystemet i dess helhet – från förskola, skola och fritidshem till högre utbildning vid universitet och högskolor.
Utbildningsvetenskap kan ses som ett mång- och tvärvetenskapligt vetenskapsområde för forskning om kunskapsbildning, lärande, utbildning och undervisning. Forskningen inom området belyser både frågor som kan knytas till utbildning och dess villkor och frågor kopplade till undervisning, lärande, lärmiljöer och undervisningsprocesser. Forskningen kan handla om utbildningars historiska, samhälleliga, sociala och politiska sammanhang, lärares arbetsmiljö, hälsa i utbildning, olika former av ämnesdidaktisk forskning samt kunskapens, undervisningens och lärandets förutsättningar, former, innehåll, organisering, processer och utfall. Forskning inom området sker i anslutning till lärarutbildning(ar), lärande i arbetsliv och pedagogisk yrkesverksamhet.
Den utbildningsvetenskapliga forskningen vid Högskolan berör först och främst utbildning och dess sammanhang utifrån ett flertal olika pedagogiska, didaktiska och ämnesdidaktiska perspektiv.
Forskningsområdet utbildningsvetenskap har främst sin organisatoriska hemvist på avdelningen för utbildningsvetenskap även om ämnesdidaktisk kompetens finns på andra avdelningar inom akademin samt vid Högskolans två andra akademier.
Utöver den övergripande organisatoriska strukturen finns även flera kollegier och råd som fyller en viktig funktion för att säkra kvaliteten i forskarutbildningen. Det finns ett akademiråd, professorsråd, forskningsråd, handledarkollegium och ett doktorandråd. Dessutom finns ett högre seminarium i utbildningsvetenskap och ett antal forskningsgrupper inom området. Samtliga nätverk och grupper bidrar till att knyta ihop forskare som intresserar sig för frågor inom det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet.
Inom utbildningsvetenskapen finns ett antal forskningsgrupper som samlar forskare kring olika tematiska frågor. Fokus inom forskningsgrupperna är att diskutera och producera forskning och de som är intresserade av de specifika forskningsfrågorna är välkomna. Grupperna träffas regelbundet och erbjuder en miljö där gemensamma projekt, doktorandprojekt och texter av relevans för gruppen diskuteras på djupet.
Inom ramen för forskningsgruppen undersöks och utvecklas villkoren för användning av digitala verktyg och resurser i olika utbildnings- och lärandesammanhang. Digitalisering i samhället i stort samt i utbildnings- och lärandesammanhang innebär såväl utmaningar och möjligheter och leder till behov av kompetensutveckling. Forskningsgruppen utgör kärnan i forskningsprogrammet Digitalisering, teknologier, media och lärande (DTML)
ROLE undersöker utbildningsmiljöer, och vill med sin forskning bidra till bättre miljöer för undervisning, lärande och social hållbarhet. ROLE utgör bas för det strategiska forskningsprogrammet Morgondagens Lärmiljöer.
Inom forskningsgruppen studeras hur utbildningsprocesser och policy motiveras, utformas, berättas och återberättas i text och praktik med ett särskilt fokus mot demokrati och likvärdighet som är två central byggklossar för social hållbarhet och goda utbildningsmiljöer. SEEDS utgör bas för det strategiska forskningsprogrammet Demokrati och Likvärdighet.
En forskningsmiljö som samordnar forskare och lärarutbildare vilka bedriver forskning och utvecklingsarbete med anknytning till förskola, förskoleklass och fritidspedagogik. Gruppen inkluderar och samverkar med yrkesverksamma lärare och intresset riktas mot förskolors inre verksamhet (undervisning), yrkesprofessionsfrågor samt lärares yrkesmässiga utveckling.
Inom forskningsmiljön bedrivs praktiknära forskning, som kan beskrivas som en form av aktionsforskning med utgångspunkt i den praktiska verksamheten. Forskningen inkluderar hur kollegiala strukturer och processer i skolorganisationen kan främja elevers lärande. Forskningen bedrivs även kring tillämpning av problemlösningscentrerad undervisningsmetod samt aktivitetsbaserat lärande och begreppsbildning.
Bok som beskriver forskningen:
Ämnesdidaktiska utmaningar – inom matematik, naturvetenskap och teknik
Området utbildningsvetenskap består av tre ämnen: didaktik, pedagogik och bildpedagogik. Ämnesdidaktiken är inte ett eget ämne på Högskolan utan ingår som en del i didaktik.
Didaktik handlar om läran om undervisning. Forskning i didaktik vid Högskolan fokuserar i stora drag (relationer mellan) innehåll, lärare och lärandesubjekt samt frågeställningar såsom varför undervisning byggs upp som den gör, vad för mål och innehåll som väljs ut, hur undervisning kan genomföras, vem undervisningen riktar sig till liksom när och var undervisning kan bedrivas. Med utgångspunkt i forskning om undervisnings- och/eller lärmiljöer studeras även aspekter som villkorar undervisning och lärandeprocesser. Det kan röra sig om exempelvis, historiska kontexter, samhällsidéer, utbildningsorganisationer, den fysiska miljön, hur undervisning kan förstås och upplevas av olika aktörer, liksom de normer, värderingar och handlingsmönster som kan ligga till grund för olika val och tillvägagångssätt.
Kontakt:
Silvia Edling, professor didaktik och ämnesansvarig
Ämnesdidaktiken är nära sammanlänkad med (allmän)didaktik, men ämnesdidaktiken fokuserar främst på hur ämnesinnehåll kan förstås, läras och undervisas. På Högskolan i Gävle finns ämnesdidaktisk forskning huvudsakligen inom ramen för ämnen som ingår i något eller några av Högskolans lärarutbildningsprogram, såsom biologi, engelska, matematik, religionsvetenskap och svenska. Inom ramen för ämnet svenska bedrivs praktiknära forskning med fokus på flerspråkighet. Andra teman i forskningen om svenskämnets didaktik är lyrik som didaktiskt verktyg, ungdomars läsning av litteraturhistoriens texter och grammatikdidaktik. I ämnet engelska bedrivs ämnesdidaktisk forskning om återkoppling till elever i klassrummet för att rätta språkfel. Även forskning om kritiskt tänkande med utgångspunkt i kursplaner och läromedel bedrivs inom ämnet engelska. Exempel på ämnesdidaktiska frågeställningar i forskningen inom religionsvetenskap är förintelsen som didaktiskt tema, barns och ungdomars livsförståelse, konfliktlösning på samhällsvetenskapligt program samt synen på kristendom i läromedel i religionskunskap för högstadiet. Forskningen inom matematik- och biologididaktik har ett praktiknära fokus. Studier bedrivs om kollegialt lärande, lärares professionella kunskap, lärandesvårigheter och begreppsbildning. I forskningen finns också en inriktning på komparativa studier om lärarutbildning i olika länder och om att i Sverige tillämpa erfarenheter och metoder från andra länder.
Kontakt:
Mikael Cronhjort (No-ämnen): mikael.cronhjort@hig.se
Peder Thalen (Hum/sam ämnen): peder.thalen@hig.se
Pedagogik är en vetenskaplig disciplin inom vilken man bildar kunskap om de processer genom vilka människan formas och förändras i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Inom pedagogik behandlas fenomen som hänger samman med lärande, undervisning, uppfostran, och villkor för dessa samt andra systematiska påverkansprocesser av betydelse för individen och samhället. Inom ämnet fokuseras på så sätt människors utveckling av kunskaper, kompetens, uppfattningar och förhållningssätt. Inom ämnet studeras pedagogiska fenomen på olika nivåer:
Forskningen i pedagogik som bedrivs inom Högskolan i Gävle fokuserar på tre nivåer: individ- och gruppnivå, aktivitetsnivå och samhällsnivå, med ett särskilt fokus på lärandeprocesser. Detta gestaltas inom forskningen som bedrivs med uttalade intressen för lärande, undervisningens processer, former och innehåll samt för fostran, formulerat inom projekt som särskilt uppmärksammar social hållbarhet och social rättvisa, inkluderande processer, studie och yrkesvägledning, specialpedagogik för lärande, hälsofostran, bedömningsforskning, ledarskapsforskning, lärande i arbetslivet, studier kring identitetsutveckling, jämförande komparativa studier, ämnesstudiers och pedagogiska handlingsplaners olika villkor samt som läroplansteoretisk forskning. De olika intressena rör sig över de olika nivåerna och ger på så sätt exemplifieringar av hur vi människor formas och förändras i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.
Kontakt:
Erika Björklund, ämnesansvarig
Bildpedagogik är ett tvärvetenskapligt ämne och kunskapsfält där estetiska, pedagogiska och teoretiska aspekter av bildkommunikation, bildanalys och praktiska bildskapande processer är av central betydelse. Inom ramen för ämnet undersöks och problematiseras bilders roll och plats i samhället inom utbildning och i ett vidare samhällsperspektiv. Forskning inom bildpedagogik intresserar sig för visuell kultur i bred bemärkelse samt för mer ämnesspecifika frågor i relation till lärande, undervisning och kunskapsutveckling inom ramen för både frivilliga och obligatoriska skolformer. Forskning inom ämnet bedrivs i första hand inom forskargruppen ECE.
Kontakt: Lena O Magnusson, ämnesansvarig
Inom området finns erfarenhet av forskarutbildning och handledning av doktorander. Det finns idag tretton huvudhandledare och sexton biträdande handledare. Det finns tio doktorander som är knutna till andra lärosäten.
Anneli Frelin, Professor i didaktik
Silvia Edling, Professor i didaktik
Guadalupe Francia, Professor i pedagogik
Iiris Attorps, Professor i matematikdidaktik
Jan Grannäs, Universitetslektor i didaktik
Johan Liljestrand, Docent i pedagogik
Daniel Pettersson, Professor i pedagogik
Björn Haglund, Universitetslektor i didaktik, docent i barn- och ungdomsvetenskap
Lena O Magnusson, Universitetslektor i bildpedagogik
Annika Elm, Universitetslektor i didaktik
Liya Kalinnikova Magnusson, Universitetslektor i pedagogik
Cresantus Biamba, Universitetslektor i pedagogik
Davoud Masoumi, Universitetslektor i didaktik
Eva Kellner, Universitetslektor i biologi
Yukiko Asami-Johansson, Universitetslektor i matematikdidaktik
Erika Björklund, Universitetslektor i pedagogik
Paula Larsson, Universitetslektor i pedagogik
Jörgen Holmberg, Universitetslektor i didaktik
Erika Eriksson, Universitetslektor i pedagogik
Tobias Fredlund, Universitetslektor i didaktik
Kristina Walldén Hillström, Universitetsadjunkt i didaktik
Birgit Lindgren Ödén, Universitetslektor i religionsvetenskap
Stefan Larsson, Universitetslektor i religionsvetenskap
Olov Dahlin, Universitetslektor i religionsvetenskap
Iulian Cananau, Universitetslektor i engelska med inriktning amerikansk litteratur
Kavita Thomas, Universitetslektor i engelska
Sarah Ljungquist, Universitetslektor i genusvetenskap
Mikael Cronhjort, Universitetslektor i matematikdidaktik
Jonas Boustedt, Universitetslektor i datavetenskap
Doktorander med forskarutbildningsämne samt det lärosäte där doktoranden är antagen:
Sonia Blomquist, Didaktik, Uppsala universitet
Nina Begovic, Nordiska språk, Uppsala universitet
El Mostafa Oubejji, Didaktik, Uppsala universitet
Caroline Sims, Pedagogik, Uppsala universitet
Sara Mörtsell, Pedagogik, Umeå universitet
Amelie Nebes Pedagogik, Umeå universitet
För att stärka ett holistiskt förhållningssätt till utbildningsfrågor finns ett högre seminarium för utbildningsvetenskap. Det Högre seminariet fyller syftet att skapa samverkan på högskolan mellan forskare som har fokus på det utbildningsvetenskapliga området men fungerar också som ett viktigt forum för främst adjunkter, masterstudenter, doktorander och juniora forskare att få kvalificerat stöd i sitt forskningsarbete och sin forskningsfördjupning.
%20HiG_HERO_1300x515_Innovativt_l%C3%A4rande.jpg)
Ett av Högskolans fyra strategiska forskningsområden, Innovativt lärande, är starkt kopplat till utbildningsvetenskapen, och hanterar frågor om dagens och morgondagens utbildning och lärande
Högskolan har en forsknings och utbildningsverksamhet som baseras på en lång tradition av nära samverkan med aktörer inom den offentliga sektorn och näringslivet i regionen.
Högskolan medverkar i den nationella försöksverksamhet kring praktiknära forskning, och tillhör Uppsala-noden. Inom ramen för ULF bedrivs en handfull forskningsprojekt där Högskolan avsatt interna forskningsmedel för att driva verksamhetsutvecklande och praktiknära forskning i regionen. Gävlemodellen är ett av de forskningsprojekt som drivs genom ULF-samarbetet. En nyligen startad forskarskola (ROCIT) finns också inom samarbetet där Högskolan samverkar med andra lärosäten i Sverige.
RucX är ett viktigt samverkansorgan för kopplingen mellan Högskolans och regionens aktörer på utbildningsområdet. Genom RucX samverkar Högskolan med elva kommunala skolhuvudmän, fristående huvudmän, lärarnas fackliga organisationer, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Hälsinglands utbildningsförbund och Region Gävleborg.
