Svend Erik Mathiassen hyllas med internationell festskrift

Seniorprofessor Svend Erik Mathiassen vid Högskolan i Gävle hyllas med en internationell festskrift om ett forskningsområde som han själv varit med och format.
– Det är både hedrande och lite svårt att ta in, säger han.

– Jag blev väldigt överraskad när tidskriftens redaktör föreslog det här. Det är inte särskilt många som gör sig förtjänat av det – eller ska jag säga blir utsatta för detta, jag vet inte riktigt, säger Svend Erik Mathiassen och skrattar.

Festskriften har publicerats som ett specialnummer av den välrenommerade vetenskapliga tidskriften IISE Transactions on Occupational Ergonomics and Human Factors. Den tar avstamp i ett område som präglat en stor del av Svend Eriks forskning: variation i fysisk arbetsbelastning, det vill säga hur belastning förändras över tid, och betydelsen av detta för hälsan.

– Jag känner mig väldigt hedrad över att andra tycker att jag har gjort så pass bra insatser under så många år. Samtidigt är det nästan lite pinsamt. Jag tänker fortfarande att det där kan väl inte riktigt stämma, även om många försöker övertyga mig om att jag har förtjänat det, säger Svend Erik.

Elva vetenskapliga artiklar

Bakom festskriften står forskare som arbetat nära Svend Erik under många år. Jennie Jackson, forskare i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, är en av dem.

Arbetet började med att fyra gästredaktörer skissade på upplägg och vetenskapligt fokus. Därefter gick en förfrågan ut till omkring 30 forskare: hade de något arbete som passade in, eller ville de skriva något tillsammans med andra?

– Några av artiklarna ger en bred bild av var forskningen står, andra tittar på metoder och verktyg som kan användas framåt i arbetet med variation, säger Jennie Jackson.

Bidragen gick därefter igenom tidskriftens ordinarie vetenskapliga granskningsprocess. Hela arbetet tog omkring ett och ett halvt år och resulterade i festskriften som innefattar tio vetenskapliga artiklar samt inledande skrivningar av de fyra gästredaktörer och av Svend Erik själv.

De tio artiklarna behandlar bland annat hur man kan mäta variation i fysisk belastning, motorisk variabilitet, arbetsrotation och den så kallade Goldilocks-principen – hur arbete kan utformas för att främja hälsan.

Har påverkat forskningen internationellt

Svend Erik Mathiassen har under mer än tre decennier publicerat över 200 vetenskapliga artiklar och varit med och utvecklat flera centrala idéer och metoder inom arbetshälsovetenskapen. För Jennie Jackson är hans betydelse stor, både för henne som forskare och för arbetshälsovetenskapen som vetenskap.

– Han har betytt väldigt mycket för forskningen i vår grupp, men också internationellt. Han har lätt för att samarbeta och knyta kontakter med forskare från olika länder. Han har lockat hit folk och skapat samarbeten som sedan har blivit viktiga också för andra forskare vid Högskolan i Gävle.

Det märks också i festskriften. Medförfattarna kommer från fler än tio länder, och bidragen speglar det internationella nätverk som byggts upp under många år.

– Han är generös med återkoppling och nya idéer och brinner verkligen för forskning. Han inspirerar människor omkring sig, säger Jennie Jackson.

Nästa generation tar vid

När Svend Erik fick frågan vilka som skulle vara gästredaktörer för specialnumret valde han fyra forskare som han själv hade arbetat nära: Divya Srinivasan, Pieter Coenen, Nidhi Gupta och Jennie Jackson. Samtliga står också som författare till specialnumrets inledande editorial.

– De är väldigt duktiga och numera seniora forskare inom arbetshälsa. Alla har arbetat med mig redan då de var doktorander. Nu går de helt på egen hand, säger han.

Just det gör festskriften särskilt betydelsefull för honom.

– Det är speciellt att se nästa generation ta vid. Sedan kan man ju också skämta om att det kanske är ett tecken på att det är dags att sluta själv.

Men helt färdig med forskningen är han inte. Svend Erik är fortfarande seniorprofessor och arbetar deltid vid Högskolan.

– Jag försöker få ut mina idéer genom andra nu. Jag har nyligen publicerat den sista artikel där jag själv är försteförfattare, tror jag i alla fall.

Ett avtryck som lever vidare

Svend Eriks påverkan på andra forskare blev också tydlig vid ett symposium som arrangerades för att uppmärksamma honom.

Jennie Jackson berättar om en forskarkollega som beskrev hur hon fortfarande kunde höra Svend Eriks röst när hon arbetade:

– ”Det där är smart, gör så!” Eller ”Men varför gör du så där?” Hon hade tagit med sig hans sätt att ställa frågor in i sitt eget forskarliv. För mig säger det väldigt mycket om hans betydelse. Att kunna påverka hur forskare tänker, även långt utanför den egna gruppen, är ganska stort.

När Svend Erik lämnade sin ordinarie tjänst under pandemin ordnade Jennie också en överraskningsavtackning. Kollegor och samarbetspartner från bland annat Nederländerna, Australien och USA deltog digitalt.

– Jag kom upp i mötesrummet och där satt människor uppkopplade från olika delar av världen. Någon i Australien satt uppe sent på kvällen för att vara med. De sa en massa vänliga saker, ibland väldigt skämtsamma saker. Det var speciellt, säger Svend Erik.

Han har fått liknande påminnelser om sin betydelse även senare.

– På en stor konferens i Tyskland i höstas reste sig hela salen och applåderade. Det är svårt att ta in hur många jag faktiskt har samarbetat med genom åren.

För Jennie Jackson är just samarbete med andra forskare kanske festskriftens viktigaste berättelse.

– Den visar förstås vad Svend Erik har bidragit med vetenskapligt. Men också hur viktigt det är att kunna inspirera och samarbeta som forskare.