Visselblåsarfunktion - meddelande om missförhållanden
Du som är, eller har varit, verksam vid Högskolan i Gävle har möjlighet att anmäla misstankar om missförhållande.
Lag om visselblåsarfunktion
Den nya visselblåsningslagen (2021:890) innebär en skyldighet för Högskolan i Gävle att inrätta en intern rapporteringskanal (visselblåsarfunktion). Genom meddelandefunktionen har personer som är och har varit verksamma inom Högskolan möjlighet att anmäla misstankar missförhållande som har ett allmänintresse exempelvis korruption, rättshandlingar i strid med miljöskydd eller offentlig upphandling.
Vem kan göra en anmälan?
Lagen specificerar vilka som kan visselblåsa och åtnjuta det skydd som lagen stadgar. I korthet handlar det om personer som:
- ska börja arbeta på
- arbetar på
- har arbetat på Högskolan
Här ingår arbetstagare, praktikanter och volontärer. Studenter och utomstående personer ingår normalt inte i gruppen som kan visselblåsa, såvida de inte arbetar/arbetat på Högskolan och då upptäckt missförhållande.
Missförhållandena ska ha kommit till visselblåsarens kännedom i ett arbetsrelaterat sammanhang.
Begreppet allmänintresse och vad som räknas som missförhållande
En visselblåsning kan gälla missförhållanden som utgör en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön eller annan sak där det finns befogad anledning att rapportera till myndigheten om, t.ex. ekonomiska oegentligheter. Det kan handla om vetenskaplig oredlighet, mutor, bedrägerier, stöld eller andra situationer där någon får privat vinning av sin tjänsteställning eller att någon närstående gynnas på något sätt. Även grövre tjänstefel och grövre avvikelse mot interna regler och riktlinjer kan rapporteras.
Visselblåsning skall inte gälla missförhållanden som har koppling till det egna anställningsförhållandet. För sådana situationer finns andra kanaler, t. ex. HR-avdelningen, arbetsmiljöombud eller facket.
Förbjudet att bestraffa den som anmäler
Den som har anmält en arbetsgivare för allvarliga missförhållanden får inte utsättas för repressalier. Repressalier kan exempelvis handla om att en arbetsgivare beordrar orimlig övertid, utsätter den som anmält för en högre arbetsbelastning eller för okvalificerade arbetsuppgifter. Repressalier kan även vara trakasserier av sådan art som kan anmälas till Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Offentlighet och sekretess i visselblåsarfunktionen
När ett meddelande eller en anmälan kommer in till Högskolan i Gävle registreras den och får ett diarienummer. Eftersom Högskolan är en myndighet kan ditt meddelande bli en allmän handling. Det innebär att vem som helst har rätt att begära att få ta del av den.
Uppgifter i en visselblåsning kan däremot omfattas av sekretess. Högskolan gör därför alltid en så kallad sekretessbedömning som kan innebära att uppgifter som omfattas av sekretess inte lämnas ut. Ett beslut om att inte lämna ut allmänna handlingar kan överklagas till domstol.
Från och med den 17 december 2021 gäller en ny bestämmelse i Offentlighets- och sekretesslagen (17 kap. 3 b § SFS 2009:400) som ska skydda visselblåsarens identitet inom offentlig sektor. Sekretessen gäller för uppgifter som kan avslöja den rapporterande personens identitet i ett uppföljningsärende. Med ett uppföljningsärende menas bland annat uppgifter som framkommer i ett meddelande om missförhållande som inkommit via en visselblåsarfunktion och uppgifter som består i att lämna återkoppling till den rapporterande personen.
Att visselblåsa - så här gör du
Högskolan erbjuder för närvarande ingen elektronisk blankett eller liknande till den som vill visselblåsa. Anledningen till detta är att det är i stort sett omöjligt att garantera anonymitet vid anmälan via digitala kanaler.
Även om du använder en anonymiserad e-mejl för kontakt, plockas avsändarens IP-adress upp av digitala blanketter och liknande. Funktionen som tar emot din anmälan är registraturen på Högskolan.
Via brev
Högskolan förordar därför i första hand att du som vill visselblåsa och vara anonym gör det via brev.
Uppge då gärna en mejladress som du önskar bli kontaktad via om så önskas, för att få beslut i ärendet eller om utredaren behöver ställa följdfrågor. Du behöver inte svara via den utan sköta fortsatt kontakt via brev, men Högskolan kan skicka mejl till dig för snabbare kontakt. Detta säkerställer att du förblir anonym.
Brevet skickar du till följande adress
Registrator
Högskolan i Gävle
801 76 Gävle
Märk brevet ”Visselblåsning”, så att det tydligt framgår att det är vad ditt meddelande rör sig om.
Digitalt
Om du önskar göra anmälan digitalt och anonymt föreslås att du skapar en mejladress endast för det syftet, och endast skickar mejl i ärendet via publika datorer på t. ex. bibliotek. Skriv gärna "Visselblåsning" i ämnesraden.
Mejladressen: registrator@hig.se
Via telefon eller besök
Det går även bra att ringa registraturen på telefon: 026-64 85 13 eller besöka registraturen för att lämna en anmälan. Vid besök anmäl dig i Högskolans reception och be att få kontakt med registraturen. Du kan också kontakta registraturen och boka ett möte.
Vilken information behöver Högskolan i anmälan?
För att kunna utreda anmälan behöver Högskolan minst följande information:
- En beskrivning av dina iakttagelser gällande korruption, missförhållanden eller andra oegentligheter
- Vem/vilka iakttagelsen gäller
Om du har något underlag som stödjer dina iakttagelser och kan hjälpa till vid utredningen, skicka eller lämna även dessa.
Högskolan rekommenderar att du uppger kontaktuppgift, men det är inte nödvändigt. Om du vill ha återkoppling behöver Högskolan dock veta vart denna ska skickas.
Andra sätt att anmäla missförhållanden
Om du är osäker på vart du ska vända dig för att anmäla missförhållanden finns det flera alternativ förutom visselblåsarfunktionen. Beroende på ärendets art kan det vara lämpligt att exempelvis vända sig till:
- Närmaste chef eller högre chefsnivå
- HR-avdelningen
- Jurist
- Student- och doktorandombud
- Studentkåren
Om inget av dessa alternativ eller visselblåsarfunktionen verkar korrekt har du även rätt att utnyttja din grundlagsskyddade meddelarfrihet och vända dig till media. Du kan även vända dig till andra myndigheter, beroende på ärendets art kan det exempelvis vara Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller Riksdagens ombudsmän (JO).
Sidan uppdaterades 2024-04-14