Kurser inom programmet

Religionsvetenskap (1-30) ger en grundläggande introduktion till religionsvetenskapliga studier. Kursen består av fyra delkurser där religionsvetenskap studeras tematiskt i historia och nutid utifrån svenskt, europeiskt och globalt perspektiv. Delkurs 1 tar sin utgångspunkt i det mångreligiösa Sverige. Under delkurs 2 studeras judendom, kristendom och islam som traditioner med ett gemensamt ursprung och delvis gemensam kärna. Delkurs 3 behandlar myter och riter från forntid till nutid. Slutligen behandlar delkurs 4 mystik och religionspsykologi. Kurserna i religionsvetenskap (1-30) och religionsvetenskap (31-60) är en sammanhållen helhet. Fortsättningskursen (31-60) behandlar ämnesområden som inte tagits upp under den inledande kursen (1-30). För att få en allsidig introduktion till religionsvetenskapen rekommenderar vi att man läser båda kurserna.

Kursplan
Läs som fristående kurs

Kurserna i religionsvetenskap (1-30) och (31-60) är en sammanhållen helhet. Fortsättningskursen (31-60) behandlar ämnesområden som inte tagits upp under den inledande kursen religionsvetenskap (1-30). För att få en allsidig introduktion till religionsvetenskapen rekommenderar vi att man läser båda kurserna. Fortsättningskursen (31-60) består av fyra delkurser. Inom kursen behandlas frågor om religion, natur och hälsa, samspelet mellan människans andliga och moraliska mognad med utgångspunkt i olika etiska och psykologiska teorier, Syd- och Östasiens religioner, samt relationen mellan religion och globalisering. Inom kursen ges också möjlighet att skriva ett självständigt uppsatsarbete. Religionsvetenskap (1-30) + religionsvetenskap (31-60) kan utgöra huvudämne i en högskoleexamen, 120 hp.

Kursplan
Läs som fristående kurs

I kursen behandlas förhållandet mellan teori och metod inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga området. Kursen rymmer både samhällsvetenskapliga och
humanistiska metoder och teoribildningar.

Kursplan
Läs som fristående kurs

Genom migration och globalisering har Sverige blivit ett allt mer pluralistiskt samhälle där olika traditioner, värderingar, och religioner möts och påverkar varandra. Människor med olika kulturell bakgrund blir vänner, grannar och arbetskamrater. Att leva tillsammans förutsätter förståelse och kunskap både om sig själv, de egna kulturella rötterna och om dem man möter. Det mångkulturella samhället behöver människor som har förmågan att se de möjligheter som ligger inbäddade i denna nya situation, men som även kan lösa konflikter när olika värderingar kolliderar. Kursen riktar sig till dem som av personliga eller professionella skäl vill ha större insikt i de möjligheter och problem som kulturmöten i Sverige kan innebära.

Kursplan
Läs som fristående kurs

I kursen tar vi upp den religiösa människan från psykologisk utgångspunkt. Vi diskuterar frågor som: Varför är människan religiös? Vem blir sektmedlem och varför stannar man i sekten? Hur kan vi förstå mystik och religiösa upplevelser? Hur är religiös perception psykologiskt sett möjlig? Hur kan olika religionspsykologiska teorier bidra till ökad förståelse av den religiösa människan?

Kursplan
Läs som fristående kurs

I kursen tar vi upp den religiösa människans transcendenta eller mystika upplevelser från en psykologisk utgångspunkt. Kursen syftar till att ge kunskaper i frågor som: Varför är människan religiös? Vem blir sektmedlem och varför stannar man i sekten? Hur är religiös perception psykologiskt möjlig? Hur kan religionspsykologiska teorier bidra till en ökad förståelse av den religiösa människan? Vilken betydelse har människans känsla av mening och sammanhang i livsfrågor? Vi kommer även att studera sambandet mellan förändrade medvetandetillstånd och transcendenta upplevelser. Kursen vänder sig främst till dig som arbetar med människor.

Kursplan
Läs som fristående kurs

Vad finns det för koppling mellan fundamentalism, terrorism och föreställningar om martyrskap inom olika religioner? Och hur kan fundamentalism och terrorism förstås i relation till västerländsk kolonialism och orientalism? Är begrepp som fundamentalism och terrorism överhuvudtaget användbara i vetenskapliga sammanhang?
Kursen behandlar olika aspekter av den moderna forskningen kring dessa frågor, och omfattar även en kritisk granskning av massmediebilden av fundamentalism och terrorism. Kursen tar som sin utgångspunkt i aktuell forskning kring en rad moderna fenomen kopplade till extremism, terrorism och fundamentalism.

Kursplan
Läs som fristående kurs

De ekonomiska, ekologiska och sociala värderingarna förändras snabbt på alla nivåer i det globala samhället. I den här kursen tittar vi på relationerna mellan ekonomi, ekologi och värderingar både på global och lokal nivå. Det finns både hot och möjligheter i de globala ekonomiska förändringarna. Kursen betonar aktiva/konstruktiva aktionsmodeller så som de framträder i en tid av transformation.

Samhället är hotat om de globala ekonomiska förändringarna inte är socialt inbäddade. Frånvaron av sådan inbäddning kan skapa utbredd rotlöshet och ett sökande efter mening - ibland i form av fundamentalism. Fundamentalism definieras i bred mening: det finns inte bara religiös fundamentalism, utan också en ekonomisk och politisk fundamentalism. Det okritiska accepterandet av en marknadsideologi kan ses som en form av fundamentalism. Vi studerar också globalisering underifrån och de möjligheter som öppnar sig när människor själva engagerar sig i den globala transformationsprocessen.

Kursplan
Läs som fristående kurs

Att kunna hantera värdefrågor blir en allt viktigare kompetens i dagens samhälle. När man bearbetar etiska problem aktualiseras också frågor som rör människosyn och meningen med livet.
Denna kurs vill belysa sambanden mellan etik, människosyn och meningsfrågor. Stor vikt läggs vid personlig reflektion och olika tillämpningsövningar. Kursen presenterar redskap och arbetsmodeller för bearbetning av etiska problem. Kursen syftar till att ge deltagarna kunskaper som gör dem säkrare när det gäller att göra egna etiska bedömningar.

Kursplan
Läs som fristående kurs

I kursen studeras fältet religion och medier ur två perspektiv. Å ena sidan undersöks hur religioner, tro och andlighet representeras i olika typer av medietexter. En tonvikt ligger på nyhetsmedier, men även dokumentärfilm och olika fiktiva genrer fokuseras. Å andra sidan undersöks hur medier - i betydelsen medieteknik och kommunikationsform - spelat en central roll i religioners historia och etablering. Här är mediebegreppet brett och innefattar såväl handskrift och boktryckarkonst som moderna elektroniska och digitala medier.

Kursplan
Läs som fristående kurs

Kursen ger redskap för etisk reflektion med inriktning på ledarskap. Frågor som "vad är etik?" och "vad är livsåskådning?" diskuteras. Deltagarna förvärvar kunskaper om olika etiska teorier, om aktuella livsåskådningar och olika sorters människosyn. Särskilt fokus läggs på ungdomars livsfrågor. Etiska frågeställningar med fokus på ledarskap på individ-, struktur- och kulturplan studeras. De ledarskapsteorier vi tar upp är det transformativa ledarskapet, det pedagogiska ledarskapet och det klara ledarskapet. Även det traditionella hierarkiska styrsystemet tas upp.

Kursplan
Läs som fristående kurs

I dagens mångreligiösa samhälle möter vi människor från många delar av världen och människor med olika uppfattningar om religion och sexualitet. Därför är det viktigt att studera sambanden mellan religion och sexualitet. Kursen har en tvärvetenskaplig infallsvinkel där sexualiteten studeras religionshistoriskt, ikonografiskt, sociologiskt och psykologiskt. Den vänder sig till dig som har eller utbildar dig för ett människovårdande eller kulturellt inriktat yrke och till dig som är intresserad av sambanden religion och sexualitet i allmänhet.

Kursplan
Läs som fristående kurs

I kursen utforskas populärkulturens roll och funktion för förmedling och utövande av samtida religiösa strömningar och livssyner i den digitala tidsåldern. Här studeras populärkulturella fenomen som utspelar sig på internet med rötter i exempelvis fantasy- och skräcklitteratur, TV-spel, film, fandomkultur och spiritistiska föreställningar, ur psykologiska och sociologiska perspektiv.

Kursplan
Läs som fristående kurs

Kursen ger grundläggande kunskaper och färdigheter i tillämpad projektledning och projektarbete. Olika projektledningsmodeller presenteras som vattenfallsmodellen och agil projektledning. Kursen ger också grundläggande kunskaper i hur en hälsofrämjande och socialt ansvarstagande organisation skapas genom god arbetsmiljö.

Kursplan
Läs som fristående kurs

Genom praktiken får studenten erfarenhet av en arbetsplats, dess verksamhet, organisering och arbetsmetoder och kan utifrån denna erfarenhet analysera hur praktiken bidrar till den egna kompetensutvecklingen men även värdera och reflektera över vilken giltighet de genom utbildningen förvärvade kunskaperna och färdigheterna kan ha i förhållande till arbetsmarknaden.

Kursplan
Läs som fristående kurs

Kursen ger grundläggande kunskaper och färdigheter i tillämpad projektledning och projektarbete. Olika projektledningsmodeller presenteras som vattenfallsmodellen och agil projektledning. Kursen ger också grundläggande kunskaper i hur en hälsofrämjande och socialt ansvarstagande organisation skapas genom god arbetsmiljö.

Kursplan
Läs som fristående kurs

Till följd av globalisering och migration utvecklas det svenska samhället successivt till att bli allt mer mångfaldigt, inte minst inom områdena kultur och religion. I ett sådant samhälle uppstår kultur- och religionsmöten men även konflikter. Kursen ger grundläggande juridiska kunskaper och behandlar olika frågor om rätt och förvaltning som kan uppstå i det heterogena mångfaldssamhället.

Kursplan
Läs som fristående kurs

Kursen behandlar olika religioner och livshållningar i det moderna samhället. Hur formas och omformas vår identitet i den samtida kulturen? Hur förändras människors religiositet och andlighet? Möjlighet till individuell anpassning av ämnesvalet finns. Vi studerar hur religionen kommer till uttryck inom politik, media, IT och nyandlighet. I kursen ingår förutom ett metodmoment även ett större uppsatsarbete.
Religionsvetenskap kan utgöra huvudämne i en fil. kand.-examen, 180 hp, eller en ämnesfördjupande specialisering inom lärarprogrammet i första hand för dig som planerar att undervisa på de senare årskurserna och på gymnasiet.

Kursplan
Läs som fristående kurs