Disputerade
Här kan du läsa intervjuer med de doktorander inom forskarskolan Future-Proof Cities som har disputerat.
2026
Sara Svensson
Disputerade den 6 mars 2026 vid Högskolan Dalarna med avhandlingen: Organisational Conditions Shaping Spatial Planning Practice: An Ethnographic Study of Planners’ Work with Urban Segregation
Läs intervjun med Sara Svensson
När ambitioner möter verkligheten i kommunal planering
Inom forskarskolan Future-Proof Cities, där Högskolan i Gävle ingår tillsammans med flera lärosäten, kombinerar doktorander forskning med arbete i kommuner och organisationer. Ett exempel är Sara Svensson, som i sin avhandling studerat hur den kommunala samhällsplanerarens roll formas i praktiken.
Den 6 mars disputerade hon vid Högskolan Dalarna med en studie av planerarens vardag i Borlänge kommun.
Som utbildad samhällsplanerare har Sara Svensson arbetat både i kommunal verksamhet och som konsult. Samtidigt har tanken på att forska funnits med.
– Jag har länge funderat på att doktorera, men jag ville inte ta steget hela vägen in i akademin. Det var viktigt för mig att vara nära praktiken, säger hon.
När möjligheten att bli doktorand inom forskarskolan Future-Proof Cities dök upp kändes den helt rätt. Upplägget innebar en kombination av forskning och arbete i Borlänge kommun, en modell där akademi och praktik möts.
Planerarens roll i organisationen
I avhandlingen undersöker hon hur den kommunala samhällsplanerarens roll formas av organisatoriska strukturer, styrning och förväntningar. Genom en etnografisk fallstudie av Borlänge kommun har hon följt arbetet inifrån under flera år.
– Det kan tyckas självklart i planeringsteorin och enligt politiska mål att du som kommunal samhällsplanerare ska arbeta med en hållbarhetsfråga som minskad urban segregation. Men i praktiken är det inte alltid lika tydligt att organisationen är utformad för att möjliggöra det.
Ett centralt resultat är att det inte finns en entydig bild av vad en samhällsplanerare förväntas vara eller göra. I stället finns parallella och ibland motstridiga förväntningar, både hos planerarna själva och på organisatorisk nivå, mellan ett mer administrativt och uppdragsorienterat förhållningssätt och ett mer integrerat och holistiskt förhållningssätt. När komplexa frågor, som till exempel urban segregation och social hållbarhet, ska hanteras blir dessa spänningar särskilt tydliga och ett integrerat och holistiskt förhållningssätt tenderar att marginaliseras.
Ett inifrånperspektiv
Det som Sara Svensson själv lyfter fram som avhandlingens viktigaste bidrag är inifrånperspektivet.
– Jag har velat visa hur det faktiskt ser ut i vardagen, hur diskussionerna går och vilka avvägningar som görs.
Studien ger en mer nyanserad bild av planerarrollen och synliggör hur organisatoriska strukturer både möjliggör och begränsar arbetet. Hon hoppas att resultaten kan bidra till en fördjupad diskussion både inom yrkeskåren och bland politiker och beslutsfattare.
– Många ambitioner formuleras på en övergripande nivå. Men till slut är det någon som ska göra avvägningarna och översätta ambitionerna till fysisk planering i en översiktsplan eller detaljplan. Jag vill sätta ljus på den arbetssituationen.
Forskning mellan akademi och praktik
Inom forskarskolan Future-Proof Cities har Sara Svensson under flera år rört sig mellan akademi och kommunal verksamhet.
– Man står verkligen med foten i två läger ibland, mellan akademin och den kommunala praktiken. Men jag tror också att det är där man kan göra mest nytta, att fungera som en brygga mellan olika perspektiv.
Efter disputationen återgår hon till Borlänge kommun som samhällsplanerare, med fokus på översiktsplanering och verksamhetsutveckling, samtidigt som hon håller dörren öppen för att det en dag kan bli fortsatt forskning.
Fakta
Namn: Sara Svensson
Disputerade: 6 mars 2025, Högskolan Dalarna
Ämne: Arbetslivsvetenskap (Mälardalens universitet)
Avhandling: Organisational Conditions Shaping Spatial Planning Practice: An Ethnographic Study of Planners’ Work with Urban Segregation
Forskarutbildning: Forskarskolan Future-Proof Cities. En forskarskola om hållbar stadsutveckling som är ett samarbete mellan Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle och Mälardalens universitet.
Aishwarya Raghunatha
Disputerade den 13 mars med avhandlingen: Leading an emerging technology towards purposeful transitions: A socio-technical exploration of civilian drones.
Läs en intervju med Aishwarya Raghunatha
Drönare kan komplettera framtidens transportsystem
Drönare lyfts ofta fram som en möjlig lösning för framtidens transporter. Men hur hållbara är de egentligen, och vilken roll kan de spela i transportsystemet? Det är frågor som Aishwarya Raghunatha har undersökt i sin avhandling om civila drönare. Den 13 mars disputerade hon vid Högskolan i Gävle inom forskarskolan Future-Proof Cities.
Som doktorand i forskarskolan har hon kombinerat forskning med arbete utanför akademin. Under doktorandtiden har hon arbetat vid företaget Independent Business Group, vilket har inneburit att hon rört sig mellan forskning och praktik.
– Man får två olika perspektiv. Erfarenheterna från praktiken gör också att forskningen blir mer relevant.
Samtidigt beskriver hon doktorandtiden som en lång och lärorik process.
– En doktorandutbildning är en lång lärprocess. Man möter många olika perspektiv och lär sig från olika forskningsfält. En stor del handlar också om att hitta sin egen röst som forskare.
Kontakten med de andra doktoranderna i forskarskolan har också varit en viktig del av utbildningen.
– Vi har kunnat diskutera våra projekt och stötta varandra under resans gång. Det har betytt mycket.
Drönare som en del av transportsystemet
I sin avhandling har Aishwarya Raghunatha studerat hur civila drönare kan bli en del av framtidens transportsystem. Tekniken utvecklas snabbt och lyfts ofta fram som en möjlig lösning för mer effektiva transporter.
Men enligt hennes forskning är bilden mer komplex.
– Ny teknik kan skapa både möjligheter och utmaningar. Därför är det viktigt att förstå hur den påverkar samhället innan den implementeras i större skala.
Ett av de centrala resultaten i avhandlingen är att drönare sannolikt inte kommer att ersätta dagens transportsystem. I stället kan de fungera som ett komplement, särskilt i delar av logistiken.
– Drönare kan inte ersätta befintliga transportsätt. De kan i stället fungera som en kompletterande teknik.
Hur hållbara de blir beror i hög grad på hur tekniken används. Faktorer som vilken typ av drönare som används, i vilken miljö de opererar och vilka transporter de ersätter spelar stor roll.
Teknik och samhälle hänger ihop
I sin forskning har Aishwarya Raghunatha därför valt att studera drönare ur ett socio-tekniskt perspektiv. Det innebär att hon inte bara tittar på själva tekniken, utan också på hur den samspelar med samhälle, regler och planering.
– Teknik påverkar hur samhället utvecklas och hur vi tänker kring framtiden. Därför räcker det inte att bara studera tekniken, man måste också förstå de sociala och politiska dimensionerna.
Ett viktigt resultat i avhandlingen är att utvecklingen av ny teknik behöver styras i ett tidigt skede. Om drönare ska bidra till mer hållbara transportsystem krävs både genomtänkta policybeslut och planering.
– Bara för att ett fordon är elektriskt betyder det inte automatiskt att det är miljövänligt.
Forskning om framväxande teknik
Forskningen om civila drönare befinner sig fortfarande i ett tidigt skede, och mycket återstår att utforska. I sin avhandling har Aishwarya Raghunatha bidragit till en ökad förståelse för hur framväxande teknologier som drönare kan studeras i ett tidigt skede, och hur socio-tekniska aspekter kan integreras i transportsystem för att stödja hållbara omställningar.
Den 13 mars disputerade hon vid Högskolan i Gävle.
Fakta
Namn: Aishwarya Raghunatha
Disputerade: 13 mars 2025, Högskolan i Gävle
Ämne: Energisystem (Högskolan i Gävle)
Avhandling: Leading an emerging technology towards purposeful transitions: A socio-technical exploration of civilian drones
Forskarutbildning: Forskarskolan Future-Proof Cities. En forskarskola om hållbar stadsutveckling som är ett samarbete mellan Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle och Mälardalens universitet.
Ylva Gullberg
Disputerade den 27 mars med avhandlingen: Exploring a circular and self-sufficient resource management of energy, water, and nutrients: the conditions for implementation and the outcomes.
Läs en intervju med Ylva Gullberg
Hur kan städer bli mer självförsörjande på energi och vatten?
I dag tar vi för givet att vatten, energi och avlopp fungerar. Men vad händer om systemen inte räcker till eller blir sårbara i ett förändrat klimat? I sin avhandling har Ylva Gullberg studerat hur mer lokala och cirkulära lösningar kan bli en del av framtidens samhällsbyggande. Hon är doktorand inom forskarskolan Future-Proof Cities vid Högskolan i Gävle.
Under doktorandtiden har Ylva Gullberg kombinerat forskning med arbete i Knivsta kommun, där hon arbetat med energi- och klimatfrågor kopplade till utvecklingen av nya stadsdelar.
– Det har varit en balansgång att följa det som händer i praktiken och samtidigt hålla en tydlig riktning i forskningen. Förutsättningarna förändras hela tiden, och man behöver ändå behålla fokus för att kunna genomföra ett vetenskapligt arbete.
Hon beskriver doktorandtiden som lärorik, men också krävande.
– Det känns ibland som att stå på lite ostadig mark. Man är ny både i forskarrollen och i den organisation man arbetar i.
Lokala och cirkulära system i fokus
I sin avhandling har Ylva Gullberg studerat hur framtidens samhällen kan bli mer självförsörjande när det gäller energi, vatten och andra resurser. Fokus ligger på så kallad kommunalteknisk försörjning, de system som gör att vi får tillgång till exempel dricksvatten, energi och avloppshantering.
– Det är system som ofta fungerar i bakgrunden och som vi tar för givna i vardagen, säger hon.
Samtidigt står systemen inför flera utmaningar. Klimatförändringar, ökad resursanvändning och växande städer gör att dagens lösningar kan bli både sårbara och otillräckliga.
– Vi har i dag till stor del storskaliga system som är effektiva, men som också kan bli sårbara. Om något händer med en central anläggning påverkar det många människor.
I sin forskning har hon därför undersökt alternativ där resurser tas till vara mer lokalt, till exempel genom att använda solenergi, samla regnvatten eller ta vara på resurser från avloppsvatten.
– Det handlar om att se vilka möjligheter som finns att skapa lokala kretslopp där resurser tas till vara och återanvänds.
Möjligheter, men också utmaningar
Resultaten visar att det finns potential i mer lokala och cirkulära lösningar, men att de inte är någon enkel ersättning för dagens system.
– Ett skifte i teknik löser inte alla våra problem. Det finns möjligheter, men också utmaningar, säger hon.
I studien har hon undersökt vilka effekter sådana lösningar kan få, till exempel när det gäller resursanvändning och miljöpåverkan. Resultaten visar att lokala system kan bidra till ökad robusthet, men också innebär nya krav och avvägningar.
– De storskaliga systemen vi har i dag är ofta effektiva. Nya lösningar kan vara mindre mogna och kräva mer resurser i vissa delar, vilket gör att det finns både för- och nackdelar.
En viktig slutsats är att tekniska lösningar i sig inte räcker för att skapa förändring.
– Det handlar inte bara om teknik. Det finns många andra faktorer som påverkar om sådana här lösningar kan genomföras, till exempel lagstiftning, organisation och arbetssätt.
Störst potential i nya områden
Frågan är då när och var sådana lösningar kan bli aktuella i praktiken. Enligt Ylva Gullberg finns det särskilt goda möjligheter i samband med att nya områden planeras och byggs.
– Att bygga om system som redan fungerar kan vara både resurskrävande och kostsamt. Därför är det ofta mer relevant att titta på sådana här lösningar i nya stadsdelar, säger hon.
I sin forskning har hon bland annat studerat förutsättningarna i Knivsta kommun, där kapaciteten i det befintliga avloppssystemet var en utmaning i samband med planerad utbyggnad.
– I sådana situationer kan det uppstå ett möjlighetsfönster. I stället för att bara bygga ut det befintliga systemet kan man också överväga alternativa lösningar som kan avlasta det.
Hon lyfter också att lokala lösningar kan vara särskilt relevanta i områden som ligger en bit från befintlig infrastruktur.
– Då krävs det annars stora investeringar för att koppla på nya områden till de centrala systemen, både ekonomiskt och miljömässigt.
Ett underlag för framtida beslut
Sammanfattningsvis ser Ylva Gullberg sin forskning som ett bidrag till att bättre förstå vilka möjligheter och avvägningar som finns i utvecklingen av framtidens tekniska system.
– Jag hoppas att det kan fungera som ett beslutsunderlag som hjälper till att förstå vad olika val innebär. Det handlar inte om att ge ett färdigt svar, utan om att bidra med kunskap som kan användas i planering och beslutsfattande.
Målgruppen för avhandlingen är framför allt personer som arbetar med samhällsplanering och beslutsfattande, till exempel i kommuner.
– Det är ofta där de här frågorna aktualiseras, i konkreta planeringssituationer där olika alternativ behöver vägas mot varandra.
Efter disputationen hoppas hon få möjlighet att arbeta vidare med frågor kopplade till hållbar samhällsplanering, gärna i en roll där forskning och praktik fortsatt möts.
– Jag vill gärna arbeta med de här frågorna i praktiken, men fortfarande ha en koppling till forskning.
Fakta
Namn: Ylva Gullberg
Disputerade: 27 mars 2025, Högskolan i Gävle
Ämne: Miljövetenskap (Högskolan i Gävle)
Avhandling: Exploring a circular and self-sufficient resource management of energy, water, and nutrients: the conditions for implementation and the outcomes
Forskarutbildning: Forskarskolan Future-Proof Cities. En forskarskola om hållbar stadsutveckling som är ett samarbete mellan Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle och Mälardalens universitet.
Sidan uppdaterades 2026-04-08