Forskningsämnen

Inom forskningen kring arbetsrelaterade belastnings­skador försöker vi förstå de fysiologiska händelser i kroppen som orsakar att belastning leder till trötthet och smärta. Vi studerar arbetslivet och vad individer, företag och samhället kan göra för att öka arbetshälsa, produktion och välbefinnande. Forskning rör också metoder för att kunna mäta och träna rörelsefunktioner, och för att individanpassa och utvärdera resultat av rehabilitering.

Ämnet besluts-, risk- och policyanalys (BRP) vilar på tre pelare: beslutsanalys, riskanalys och policyanalys. Beslutsanalys handlar om att underlätta för beslutsfattare att ta rationella och välgrundade beslut, riskanalys behandlar bedömning och hantering av osäkerhet och risk vid beslutsfattande, och policyanalys är analys av regelsystem som styr beslutsfattande. I BRP-ämnets kärna ligger utveckling och utvärdering av metoder för beslutsanalys, riskanalys och policyanalys.

Forskning inom biologiämnet innefattar många aspekter av liv och håll­barhet. Inom ämnet bedrivs forskning om artdiversitet, bevarande­biologi, biologisk mång­fald, eko­system­tjänster, hållbart fiske, hållbart lantbruk, mikrobiologi, populations­­biologi, taxonomi, samt ämnes­didaktik.

Forskningen inom byggteknikgruppen kan sammanfattas med två huvudriktningar. Den ena inriktningen omfattar prestanda hos konstruktioner och den andra inriktningen är byggnadsfysik med fokus på byggnaders energiprestanda. Den forskning som görs inom prestanda hos konstruktioner omfattar beteendet och förbättringen av olika typer av strukturer som balkar, pelare, väggar, bjälklag, livsstänger och förband som består av olika material. Forskningen inom byggnadsfysik med fokus på byggnaders energiprestanda utförs ofta i samarbete med energisystem- och inomhusmiljögrupperna och även med miljövetenskapen. Forskningen omfattar bland annat modellering, simulering och mätning av energiprestanda hos byggnader, byggnadskomponenter och system samt brukarnas beteenden.

Högskolan i Gävle har länge bedrivit forskning och utbildning inom elektronik, men i takt med att utbildningsprogrammen ändrats och vi har fått både ett ingenjörsprogram och ett masterprogram i automation har forskningen breddats, varför vi nu använder benämningen elektroteknik. Vår forskning inom ämnet fokuserar på följande delar:

• Elektrisk mätteknik, särskilt radiomätteknik, med syftet att uppnå energieffektiva komponenter
• Radiokommunikation industriella miljöer, bland annat med syfte att få en säkrare arbetsmiljö
• Sensorteknik och sensornära signalbehandling, där gassensorer är ett exempel på en tillämpning
• Reglerteknik, med tillämpningar inom industriellt underhåll
• Robotik, med syfte att möjliggöra för äldre att leva ett rikare liv, samt med fokus på säkerhetsfrågor.

Energisystem är ett tekniskt ämne som präglas av systemtänkande, helhetssyn och långsiktighet samt främjande av resurshushållning och minskad miljöpåverkan. Den grundläggande tanken bakom forskningsämnet är att vidta medvetna och aktiva åtgärder vid planering och uppbyggnad av ett nytt energisystem samt vid ombyggnation av existerande energisystem. Forskningen inom energisystem vid Högskolan i Gävle handlar om tre huvudområden: byggnaders energisystem, industriella energisystem och nationella och regionala energisystem

Forskningen handlar bland annat om hur den psykiska och fysiska hälsan i påverkas av läget på arbetsmarknaden och av förhållanden på arbetsplatsen.

Den företagsekonomiska forskningen vid Högskolan i Gävle handlar om marknadsföring, redovisning, organisation och ledarskap. I olika team tar vi oss an diverse forskningsområden så som sälj och förhandling, hållbara affärsrelationer, digitalisering, företagsfinansiering och organisationsteoretiska perspektiv. Vi tillämpar kvantitativa och kvalitativa metoder för att analysera och bemöta utmaningar som uppstår i olika former av företag och organisationer.

Inom forskargruppen Geospatial Informationsvetenskap bedrivs ett interdisciplinärt samarbete mellan forskare från de närliggande ämnena lantmäteriteknik, geografi och datavetenskap för att ta sig an utmaningar i samhället och industrin genom bland annat digitalisering och användande av spatiala och geografiska metoder.

Aktuella områden för forskning inom idrottsvetenskap är hälso­främjande arbetsliv och livsstil med inriktning mot idrottande, anpassad fysisk aktivitet (AFA) och doping. Vårt fokus är målgrupper som av olika anledningar har visat sig vara fysiskt inaktiva, i syfte att genom kunskap och anpassningar möjliggöra en hälsosam fysiskt aktiv livsstil för alla. Användandet av dopingpreparat i relation till idrott, prestation, samhällsnormer och kroppsuppfattning är också ett prioriterat område. Vår forskning har ett tvärveten­skapligt perspektiv med speciellt fokus på samhälleliga aspekter.

Forskning bedrivs inom materialdrivna design- och innovations­processer som har sin start­punkt i olika biobaserade material. Dessa bio­baserade material kan vara nya, beprövade äldre material eller rest­strömmar. Inom forskningen tas process­modeller och metodik fram för design av innovativa produkter som är baserade på bio­baserade material. Det bedrivs även forskning på nya biobaserade materials sinnliga och affektiva upplevelser, innovations­ekosystem för biobaserade material samt design­pedagogik ur både lärares och studenters perspektiv.

Industriell ekonomi är ett mångdisciplinärt ämne som har sin bas i teknikvetenskapen men sträcker sig in i samhällsvetenskapen. Här är samspelet mellan människa, teknik och organisation centralt. Vår inriktning är praktikrelevant kunskapsbildning kring ledning av produktion och innovation i industriföretag och organisationer.

Den övergripande forskningen inom juridik handlar om fastigheter och skatter. Forskare inom juridik och aktuella projekt kan du läsa mer om i forskarnas egna presentationer.

Vår forskning berör flera av de stora utmaningar som vårt samhälle står inför. Olika typer av kriminalitet i form av organiserad brottslighet, gängkriminalitet, skjutningar, våld och missbruk är problem som utgör direkta hot mot ett hållbart samhälle. Dessa frågor är högt prioriterade såväl på forskningsagendan som på den politiska agendan. Exempel på pågående forskning hos oss är brottsutveckling, etnicitet, kön och social klass i Sverige de senaste 40 åren, att förebygga hat, hot och våld i arbetslivet, gängkriminalitet och organiserad brottslighet.

Forskningen är inriktad mot experimentella studier inom maskinteknik, särskilt mot spånskärande bearbetning. Pågående forskningsprojekt handlar om den adhesiva mekanismen vid svarvning av stål och dess konsekvenser i form av nedbrytning av skäreggen.

Forskningen inom matematik bedrivs aktivt inom ämnets tre delområden: matematik, statistik och matematikdidaktik. Inom matematiken bedrivs bland annat forskning inom matematisk fysik, speciellt inriktad på matematiska metoder för elektromagnetisk fältteori. Vidare bedrivs forskning inom diskret matematik, topologi, algebraisk samt tropisk geometri. Inom statistik så bedrivs forskning främst mot statistiska metoder för att utvärdera behandlingsprocesser. Inom matematikdidaktiken bedrivs forskning om utveckling och spridning av lärares professionella kunskap, om språkliga perspektiv på skolmatematik, och om visualisering och användning av olika representationsformer.

Inom medie- och kommunikationsvetenskap studeras mediernas och den medierade kommunikationens betydelser för samhälle, kultur och människor. Ämnet utmärks av en bred teoretisk förståelse av mediernas strukturer, innehåll, produktionsvillkor och medieanvändning, både när det gäller traditionella medier och digitala medier samt olika kretslopp mellan dem. Medie- och kommunikationsvetenskap inkluderar historiska och nutida perspektiv, där mediernas framväxt, betydelser och förändringar i såväl Sverige som internationellt står i fokus. Forskningen som bedrivs inom medie- och kommunikationsvetenskap på Högskolan i Gävle befinner sig i skärningspunkten mellan politisk kommunikation, digitalisering, mediehistoria, medieestetik, genusperspektiv på medieinnehåll. Utmärkande för den medievetenskapliga forskningen på Högskolan i Gävle är också de kulturteoretiska perspektiven.

Miljövetenskap är ett tematiskt ämne som med begrepp, teorier, metoder och modeller beskriver och besvarar frågor som är relaterade till sambanden mellan miljö, människa och teknik.

Mer information om forskningen i miljövetenskap

Vår forskning studerar olika områden utifrån psykologiska perspektiv och teorier. Våra tre övergripande teman för forskningen är relativt breda, och innefattar psykologiska perspektiv på arbetsmiljö, inkludering samt social och ekologisk hållbarhet.

Forskningen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle bedrivs inom ämnena livsåskådningsvetenskap, religionsantropologi, religionshistoria, religionspsykologi och religionssociologi. En växande del av forskningen har ett ämnesdidaktiskt fokus och gemensamt för de flesta forskningsämnena är att frågor som rör religionens roll i samhället intar en central plats. Vidare finns också en inriktning på specifika samhällsutmaningar, särskilt sådana som kan förknippas med det mångkulturella samhället. Ett nära samarbete finns med de strategiska forskningsområdena Innovativt lärande och Hållbar stadsutveckling.

Den forskning inom socialt arbete vi bedriver tillhör ämnets centrala forskningsområden, bland annat missbruk/beroende, behandlingsprocesser och dess resultat, psykisk ohälsa, äldreforskning, samt coping och andlighet i socialt arbete.

Den utbildningsvetenskapliga forskningen vid Högskolan i Gävle, berör först och främst utbildning och dess sammanhang utifrån ett flertal olika pedagogiska, didaktiska och ämnesdidaktiska perspektiv. Bland annat behandlas kunskapens former och förutsättningar, utbildningars historiska, samhälleliga och politiska sammanhang samt undervisningens och lärandets förutsättningar, former, organisering, processer och utfall. Utbildningsvetenskap är kopplat till Högskolans strategiska forskningsområde Innovativt lärande.

Mer information om forskningen inom Utbildningsvetenskap

Forskningen handlar om vårdpersonalens arbetsmiljö, lärande och ledarskapet, sjuksköterskestudenters lärande och välbefinnande, att leva med långvarig ohälsa, vård och omsorg av äldre och det goda åldrandet.