Jan Akander
Universitetslektor
Om forskaren
Mitt forskningsområde är byggnader, och mer specifikt byggnadsfysik med fokus på värme, fukt och lufttransport i och genom byggnader.
Byggnaders energiprestanda är huvudsakliga inriktningen, omfattande gamla, nya och framtida byggnader. Äldre byggnader är favoritämnet – vad ska och vad kan vi göra med dessa när det gäller hållbarhetsaspekter? Att energieffektivisera gamla byggnader utan att ändra deras särdrag är en riktig utmaning. Samtidigt måste strategier för utformningen av gamla, nya och framtida byggnader studeras för att minska klimatförändringarna; inte bara när det gäller förnybar energi utan också termisk komfort, byggnadsmaterials hållbarhet, växthusgasutsläpp, prisvärdhet, osv. Hur ska vi utforma nya byggnader och renovera äldre, så att dessa blir motståndskraftiga framöver? Och hur kommer dessa förändringar påverka våra energisystem? Vilka konsekvenser har dessa på klimatförändringarna och ur sociala och kulturarvssynvinklar? Dessa frågor kännetecknar forskning som jag är intresserad av och för närvarande är engagerad i.
Två forskningsprojekt
- Miljökrav, energianvändning och klimatpåverkan – samband och möjligheter (MEK) - Det svenska byggmiljöverktyget Miljöbyggnad är det ledande miljöcertifieringssystemet i Sverige. Projektet syftar till att analysera om systemet leder Sveriges byggbransch i rätt riktning inom hållbar utveckling. Förhoppningen är att visa hur miljökrav kan minska energianvändning och klimatpåverkan och därmed bidra till att förbättra miljön ytterligare. Projektet finansieras av E2B2 / Energimyndigheten. Läs mer: Miljökrav, energianvändning och klimatpåverkan – samband och möjligheter - E2B2 Länk till annan webbplats.
- Lokal eller fjärrkylning för nya byggnader i ett framtida stadsområde? Nya byggnader i nya stadsdelar, vilka uppfyller nära-noll energibyggnadskrav (nZEB), utformas oftast för att minimera värmebehovet, men kan drabbas av höga inomhustemperaturer under sommaren om dimensioneringen inte tar hänsyn till framtida klimatförändringar. Projektet projicerar det framtida sommarklimatet, predikterar kylbehovet, analyserar hur kylbehovet kan tillgodoses i form av framtida primära energikällor, koldioxidutsläpp och livscykelkostnader genom lokal lösningar (fastighetsägda kylsystem/maskiner) eller fjärrkyla.
Sidan uppdaterades 2024-04-18