Hälsobeteende och hållbar utveckling

Hälsobeteende och hållbar utveckling är en av tre forskningsinriktningar inom folkhälsovetenskap vid Högskolan i Gävle. Forskningen handlar om hur människors hälsobeteenden formas, förändras och påverkar mänskligt välbefinnande av den omgivande miljön och sociala och politiska normer.

Den belyser hur samhälleliga strukturer formar våra föreställningar om hälsa, ansvar och förändring, och hur dessa i sin tur påverkar möjligheterna till hållbara livsstilar och en hållbar samhällsutveckling. En central utgångspunkt för forskningen är även det hälsofrämjande perspektivet - att stärka människors resurser och välbefinnande för att skapa möjligheter för hållbara hälsobeteenden genom hela livsloppet.

Målgrupper för forskningen är barn och unga, studenter i högre utbildning, föräldrar, hälso- och sjukvårdspersonal, och personer med ökad risk för sjukdom. Forskningen studerar faktorer som skapar förutsättningar för välbefinnande, engagemang och meningsfullhet bland dessa grupper. Den omfattar hur vardagliga aktivitetsmönster, sociala relationer och miljöer bidrar till fysiska, psykiska och sociala hälsobeteenden, samt hur hälsofrämjande arbetssätt kan integreras i olika livssammanhang. Ur både ett främjande och förebyggande perspektiv studeras hur hälsa och livsstil påverkas för att stärka den långsiktiga hälsan i befolkningen och där med en hållbar utveckling.

Tillsammans ger forskningen inom Hälsobeteende och hållbar utveckling en helhetsbild av hur människors hälsobeteenden både påverkar och påverkas av den samhällskontext de ingår i. Genom att förena hälsofrämjande och förebyggande utvecklas kunskap, verktyg och åtgärder som stärker förutsättningarna för en god och jämlik hälsa.

Forskningsinriktningen bidrar direkt till FN:s globala mål för hälsa, välbefinnande och hållbar utveckling (mål 3, 4 och 10).