Sentiments on justice in the Nordic countries

Ett forskningsprojekt som genom analys av politisk debatt, domarpaneler och fokusgruppsintervjuer med ungdomar och unga vuxna kommer att ge djupgående kunskap om allmänhetens attityder och känslor i relation till brott och straff och hur dessa attityder och känslor används politiskt.

Kunskap om hur allmänheten uppfattar brott och straff är viktig för att kunna upprätthålla allmänhetens förtroende för rättsväsendet och rättssystemets legitimitet. Idag saknas det aktuell kunskap om människors attityder och känslor relaterade till brott och straff i många nordiska länder (Norge är ett undantag). Sedan den senaste nordiska studien om allmänhetens syn på straff (som genomfördes runt 2009) har nya brottstyper tillkommit på den digitala arenan och samhällets syn på flera traditionella former av brott har förändrats avsevärt.

Samtidigt uppvisar den nuvarande nordiska kontexten stor variation mellan länderna när det gäller hur kriminalpolitiska frågor debatteras. I vissa nordiska länder, som Sverige och Danmark, är kriminalpolitik heta politiska frågor. I Norge, Finland och Island däremot, står kriminalpolitiska frågor inte särskilt högt på den politiska dagordningen. Huruvida denna variation i politiskt debattklimat också innebär skillnader i hur allmänheten ser på dessa frågor i de nordiska länderna är något som utforskas i detta projekt.

Genom en analys av politisk debatt, domarpaneler och fokusgruppsintervjuer med ungdomar och unga vuxna kommer det här forskningsprojektet att ge djupgående kunskap om allmänhetens attityder och känslor i relation till brott och straff och hur dessa attityder och känslor används politiskt. Vi fokuserar på fyra aktuella brott: gatuvåld, våldtäkt, narkotikabrott och hatretorik online. Genom att använda en jämförande metod kommer detta projekt också att öka vår förståelse för sambandet mellan den politiska debatten om brott och allmänhetens attityder och känslor relaterat till brott och straff i Norden.

Projektet finansieras av Nordiskt Samarbetsråd för Kriminologi (NSfK) och medfinansieras av Högskolan i Gävle.