Digital Technology & Business

Forskningen undersöker hur digitalisering förändrar förutsättningarna för internationellt företagande genom att påverka hur företag bygger relationer, hanterar globala värdekedjor och nätverk samt skapar konkurrensfördelar globalt. Särskilt intressant är hur företag använder digital teknik för att koordinera internationella verksamheter, integrera globala värdekedjor och skapa affärsmodeller som fungerar över nationsgränser.

Vi studerar hur företag digitaliserar befintliga strukturer eller omformar sina affärsmodeller genom digital teknik och data för att effektivisera processer, förbättra prestation och möta förändrade behov från kunder och andra intressenter, inklusive ökande krav på hållbarhet. Vår forskning fokuserar på hur organisationer kan anpassa sig till och dra nytta av digital transformation, något som inte sällan kräver förändrade arbetssätt, strukturer, strategi och relationer till omvärlden.

Forskningen inom detta område fokuserar på integrationen och påverkan av socio-tekniska system för att optimera kundresor inom datadrivna organisatoriska kulturer. Ett annat centralt fokus är tillämpningen av digitala teknologier för att anpassa affärs- och styrningspraxis efter intressenters behov och preferenser, vilket främjar effektivitet i beslutsfattande, noggrannhet och transparens över olika kundresor. Från ett teoretiskt perspektiv omfattar detta forskningsområde studier om hur digitala verktyg och ramverk påverkar beslutsprocesser samt deras etiska implikationer. Det ger riktlinjer för att integrera transparens och ansvar i dessa ramverk, vilket säkerställer att beslut som drivs av digital teknik respekterar individuell autonomi och integritet.

Digitaliseringen medför nya sätt att bedriva verksamhet, vilket utmanar traditionella modeller för att beskatta verksamheternas överskott. Genom att studera det nya digitala landskapet analyserar forskningen hur beskattningen bör ske för att vara i linje med fundamentala utgångspunkter för beskattningen såsom värdeskapande och skatteförmåga. Motsatsvis sätt handlar vår forskning också om beskattningens påverkan på företagande, bland annat genom att se hur beskattning förstärker eller försvagar marknadsmekanismer och skapar incitament för agerande.

Forskning kring relationen mellan digital teknik och kunskapsöverföring fokuserar på hur digitala verktyg och plattformar påverkar delning, lagring och skapande av kunskap inom och mellan organisationer och externa aktörer. Särskilt intressant är interorganisatoriskt lärande i digitala ekosystem, där samarbete sker mellan företag, akademi och offentliga aktörer. Digitaliseringens roll i kompetensutveckling, organisatoriskt lärande och användningen av AI för kunskapshantering är centrala teman. Vi studerar även hur kunskap överförs över kulturella gränser, samt hur digitala miljöer påverkar informell och tyst kunskap. Syftet är att förstå hur digital teknik kan främja innovation, effektivitet och hållbar kunskapsdelning i en globaliserad och snabbt föränderlig värld.

Digital teknik utmanar gamla arbetsmetoder och tankesätt, vilket öppnar upp för innovationer och nya affärsmodeller som skapar värde både internt och i organisationens bredare ekosystem. Vår forskning berör dels hur digital teknik möjliggör och påverkar företags internationalisering, utveckling, eller förändring av affärsmodeller, och dels hur digital teknik förändrar traditionella produktutvecklings och innovationsprocesser genom nya arbetssätt och metoder. Det kan handla om hur digitala plattformar, kommunikationsverktyg och globala infrastrukturer gör det enklare för företag att nå ut till nya marknader, hur företag anpassar sina erbjudanden och agerar i internationella nätverk. Samt hur kulturella, institutionella och regulatoriska utmaningar associerade med en digitalt stödd internationalisering.

Digital teknik påverkar inte bara hur organisationer agerar, utan också hur individer upplever och anpassar sig till dessa förändringar. Forskningen inom området fokuserar på hur människor förstår, förhåller sig till och interagerar med digital teknik i roller som anställda, ledare och konsumenter. Vi undersöker bland annat hur människor upplever digitala tjänster och gränssnitt, vilken roll variabler som tillit och autenticitet spelar i mötet med AI-baserade system, och hur digitala lösningar förändrar interaktioner mellan människor och organisationer. Forskningen fokuserar även på aspekter såsom technostress och digital belastning i kunskapsintensiva miljöer, där den digitala arbetsmiljön kan ha avgörande betydelse för välbefinnande, prestation och hållbar arbetsmiljö.

• Chowdhury, E., Fjellström, D., Mancuso, G., & Addo, R. (2024). Building sports brand and fan relationships through social media during Covid‑19 pandemic and post pandemic era. International Journal of Marketing Studies, 16(2), 39–52.
  
  
• Ek, M., & Ek, P. (2023). Implications of the VAT E‑commerce Package for the digital platform economy: An interdisciplinary perspective. Svensk Skattetidning.
  
  
• Ek, P., & Sörhammar, D. (2022). Effects of user community sensing capability in digital product innovation: Evidence from the video game industry. International Journal of Innovation Management, 26(01). 2250007
  
  
• Eklinder‑Frick, J., Fremont, V., Åge, L.-J., & Osarenkhoe, A. (2020). Digitalization efforts in liminal space: Inter‑organizational challenges. Journal of Business & Industrial Marketing, 35(1), 150–158.
  
  
• Fjellström, D., Chowdhury, E., Ahmed, S., & Batkhuu, B. (2023). Implications for multinational enterprises from emerging market subsidiaries reverse knowledge transfer. Central European Management Journal, 31(3), 326–343.
  
  
• Huq, A. M., & Carling, K. (2024). Measuring accountable information in CSR reports: A new operationalization and analysis applied to greenhouse gas disclosures. Journal of Emerging Technologies in Accounting, 21(1), 59–88.
  
  
• Hyder, A., Sundström, A., & Chowdhury, E. (2022). Network‑based market orientation knowledge for internationalization of disruptive innovation in SMEs. Central European Management Journal, 30(3), 36–60.
  
• Lindgren, C., Huq, A. M., & Carling, K. (2021). Who are the intended users of CSR reports? Insights from a data-driven approach. Sustainability, 13(3), 1070.
  
  
• Nguti, L., Osarenkhoe, A., & Kiraka, R. (2019). A study of the relationship between social cognitive factors and career choice satisfaction in the technology career path in Kenya: A gendered perspective. Global Business Review, 1–14.
  
  
• Ojiaku, C. O., & Osarenkhoe, A. (2024). Integrating TTF and UTAUT models to illuminate factors that influence Nigerian consumers’ intentions to adopt financial technologies. International Journal of Technology Marketing, 18(1), 113–135.
  
  
• Osarenkhoe, A., Fjellström, D., Gioeli, T., & Backer‑Meurke, A. (2024). Conceptual framework for unlocking customer satisfaction drivers in digital vendor‑managed inventory systems. Administrative Sciences, 14(8), Article 179.
  
  
• Osarenkhoe, A., Fjellström, D., & Komunda, M. B. (2024). Unveiling exogenous gaps enabling a cluster organization’s internationalization process. Central European Management Journal.
  
• Osarenkhoe, A., & Fjellström, D. (2021). The oxymoron of digitalization: A resource‑based perspective. Journal of Information Technology Research, 14(4), 122–138.
  
  
• Salzmann‑Erikson, M., Olsson, A., Rezagholi, M., Fjellström, D., & Osarenkhoe, A. (2024). Bridging technostress and continuous learning in knowledge‑intensive organizations: A socio‑technical systems approach for the future of healthy working life. Journal of Infrastructure, Policy and Development, 8(13), Article 8938.