Economic Crime and Business Ethics

Economic Crime and Business Ethics är ett av fyra forskningsområden i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle. Inom ramen för området bedrivs forskning i samverkan med det praktiska fältet, för att bättre förstå orsaker till och konsekvenser av ekonomisk brottslighet och oetiskt företagande.

Ekonomisk brottslighet och oetiskt företagande har betydande samhälleliga konsekvenser. Det gröper ur den sociala tilliten mellan medborgarna, det som brukar kallas det nordiska guldet, vilket i sin tur påverkar samhället på flera nivåer. Via forskning kan vi lära oss mer om denna samhällsutmaning och även föreslå lösningar.

Forskningsområdet Economic Crime and Business Ethics är tvärvetenskapligt och knyter an till forskning inom forensic accounting, hållbarhetsredovisning, redovisningsrätt, skatterätt, straffrätt, rättspolitik, rättsekonomi, företagsetik, organisationsteori, marknadsföring, psykologi och arbetsmiljökriminalitet.

Forskningen adresserar samhällsutmaningar kopplade till FN:s globala mål 3, 8, 12, 16

Ekonomisk brottslighet

Ekonomisk brottslighet i såväl privat som offentlig sektor leder till att statens skatteintäkter och därmed förutsättningarna att finansiera välfärden minskar, att konkurrensen snedvrids och att den ekonomiska tillväxten hämmas. Andra mer konkreta sociala effekter av ekonomisk brottslighet är att människors livsvillkor och i förlängningen hälsa riskerar att påverkas negativt. Ekonomisk brottslighet är ofta kopplad till organiserad brottslighet och kan ha internationella förgreningar. Vanliga typer av ekonomiska brott är bokföringsbrott, skattebrott, penningtvätt, korruption och bedrägerier. Forskningen syftar till att vi ska förstå orsaker till och konsekvenser av ekonomisk brottslighet.

Exempel på forskning som studerar orsaker till ekonomisk brottslighet:
­- Hur stort är skatteundandragandet i svenska aktiebolag och vad kan förklara skatteundandragandet?

Exempel på forskning som studerar konsekvenser av ekonomisk brottslighet:
- Den växande ekonomiska brottsligheten i Sverige leder till att personer verksamma i vissa branscher, exempelvis revisorer, kan utsättas för press. Hur stort är detta problem och hur ser de hälsorelaterade utmaningarna ut för denna yrkesgrupp?

Oetiskt företagande

Oetiskt företagande avser affärsmetoder eller beteenden som strider mot etiska principer - även om de inte nödvändigtvis är olagliga. Oetiskt företagande påverkar såväl samhället som organisationer och individer negativt. Exempel inkluderar dåliga arbetsvillkor med potentiella hälsokonsekvenser, avsiktlig brist på transparens i extern kommunikation för att dölja missförhållanden, kreativ tillämpning av redovisningsregler (inom lagens ramar) i finansiella rapporter samt social washing och greenwashing. Forskningen syftar till att vi ska förstå orsaker till och konsekvenser av oetiskt företagande.

Exempel på forskning som studerar orsaker till oetiskt företagande:
- Hur ser kopplingen ut mellan social washing och organisationers interna arbete med personalens välmående? Ägnar sig organisationer åt social washing i den externa kommunikationen för att kompensera för att arbetet med exempelvis personalens mående är bristfälligt?

Exempel på forskning som studerar konsekvenser av oetiskt företagande:
- ”Straffas” företag som ägnar sig åt social- och greenwashing av kapitalmarknaden i form av en högre kapitalkostnad?

Publikationer