Samarbeta med våra studenter
På Högskolan i Gävle finns flera möjligheter att samarbeta med våra studenter. Ett samarbete som ger mycket till både studenter och arbetsgivare. Här presenterar vi några av de vanligaste formerna för samverkan med studenter.
Co-op
Co-op (Cooperative Education) är utbildningsformen där studier varvas med arbetsperioder. Som arbetsgivare anställer du en student redan under utbildningstiden, och studenten varvar sedan perioder i skolan med perioder som anställd ute i verksamheten. Samtidigt som studenterna läser aktuella teorier får de även praktisera sina färdigheter ute på ett företag. Co-op finns idag vid de tekniska utbildningarna vid högskolan.
Vad säger arbetsgivarna
"Co-op är perfekt om man är i gränslandet mellan att anställa eller ta in en konsult. Det blir som en fantastisk lång provanställning och vi får hjälp med sånt vi annars inte hinner med"
Läs intervjun med Ylva Jedebäck Lindberg, VD
– Co-op är perfekt om man är i gränslandet mellan att anställa eller ta in en konsult. Det blir som en fantastisk lång provanställning och vi får hjälp med sånt vi annars inte hinner med, säger Ylva Jedebäck Lindberg, VD.
Det var fem år sedan Helsinge Vatten i Alfta anställde sin första Co-op-student. Ylva och hennes kollegor såg fördelarna med att kunna göra utredningar och liknande som de inte hade tid eller kunskap att göra på egen hand. Det blev en lyckoträff. Studenten Elin både sommarjobbade och gjorde sitt ex-jobb i företaget och direkt efter examen blev hon anställd som miljöingenjör.
– Vi är jättenöjda. Elin kom med teorier som vi inte hade. Till exempel nya metoder för att mäta saker. Vi hade branschkunskapen. Det blir en lyckad kombination, särskilt med en ung persons nyfikenhet och vilja att förändra, säger Ylva.
Hon berättar att de nu har kunnat utveckla ingenjörsavdelningen inom miljö- och
klimatanpassning.
– Co-op är perfekt om man är i gränslandet mellan att anställa eller ta in en konsult. Det blir som en fantastisk lång provanställning och vi får hjälp med sånt vi annars inte hinner med. Nu kan vi saker själva, där vi tidigare behövde ta in konsulter. Elin tycker också om att vara ute på skolor för att vara med och påverka, så nu kan vi även göra den delen.
I år har det blivit dags att ansöka om en ny Co-op student. Ylva ska snart skriva ihop en annons och studenterna på Högskolan får sedan ansöka, som ett vanligt jobb. Hon berättar att det är positivt för Helsinge Vatten att få synas mot studenterna på Högskolan i Gävle.
– Det här är en fantastisk möjlighet även för små företag. Särskilt för oss, som inte verkar på en högskoleort. Vi får visa upp oss och får in tankar och idéer via studenterna
Alla vinner på Co-op
På flera av högskolans ingenjörsprogram kan studenterna välja en så kallad co-op där studenten varvar de teoretiska delarna med betalda arbetsperioder.
– Co-op är inte som en vanlig praktik. Studenterna är anställda hos ett företag och varvar studier med arbete. Företagen har möjlighet att skräddarsy sin student under fyra år, säger Magnus Lemoine som är samordnare för Högskolans Co-op-utbildningar.
Att läsa till ingenjör tar vanligtvis tre år. Men på flera av Högskolan i Gävles ingenjörsprogram kan studenterna istället välja en så kallad Co-op, Cooperative Education. Det är en studieform som innebär att de teoretiska delarna varvas med betalda arbetsperioder på ett företag. Utbildningen förlängs med ett år.
– Studenterna får ansöka om jobbet på samma sätt som ett vanligt arbete. Företagen har ofta en långsiktig tanke när de tar in en student. De gör själva sina urval och anställer studenten under tio veckor i taget. Om något inte funkar är det enkelt att avsluta anställningen, för såväl arbetsgivare som student.
– Det här sättet att rekrytera löser det matchningsproblem som ofta finns på arbetsmarknaden. Många företag har även problem vid generationsväxlingar. Genom att ta in en Co-op-student som finns på företaget under fyra år, kan man arbeta med kunskapsöverföring.
Magnus säger att i stort sett alla studenterna får relevanta jobb efter sin examen. Många har vuxit in i ”sitt” företag och blir kvar. Eftersom det främst är erfarna ingenjörer som efterfrågas på arbetsmarknaden får Co-op-studenterna ett stort försprång när de söker jobb.
– Vissa studenter är väldigt unga när de kommer till oss. Det är härligt att se hur självkänsla och självförtroende växer när de börjar sin Co-op. Vi ser det tydligt på studieresultaten också. En annan fördel är att en större andel studenter går färdigt hela sin utbildning.
Högskolan har arbetat med Co-op sedan 2010 och det fortsätter att utvecklas. Både med nya företag i nätverket och fler utbildningar. Idag finns Co-op för studenter som läser till miljöstrateg, automations-, energisystem-, elektro-, maskin- och miljöingenjör.
– Om man fick önska skulle vi jobba på det här sättet med alla våra program.
Examensarbete
Ett examensarbete kan göras i samarbete med en organisation eller ett företag. Det kan till exempel handla om en utmaning i verksamheten som uppdragsgivaren vill ha undersökt eller utredd. Förutom att ge förslag på lösningar kan studenterna ofta bidra med nya idéer och perspektiv som kan användas i verksamheten. Det är vanligt att examensarbeten görs i samverkan med företag på de tekniska utbildningarna, men det kan även göras på andra utbildningsprogram.
Fadderverksamhet
Vissa av högskolans utbildningsprogram arbetar med fadderverksamhet. Då samarbetar organisationer och företag med studenter genom att bli en kontaktorganisation till programmet. Studenterna genomför vissa kurser i ett nära samarbete med kontaktorganisationen. Fadderverksamhet ger studenterna en möjlighet att omsätta teori till praktik, och organisationerna kan få problem belysta på ett nytt sätt. Fadderverksamhet finns idag på Högskolans PA-program, Idrottsvetenskapliga programmet och programmet för Folkhälsostrateg för hållbar utveckling.
Intervju med utbildningsledare PA-programmet
Studier med fokus på samarbete
Studenterna på PA-programmet arbetar nära arbetslivet under hela studietiden. Här spelar våra kontaktorganisationer en viktig roll.
När studenterna börjar sin utbildning på Högskolan i Gävle delas de in i grupper om sex personer.
– Det finns en tanke med att de inte får välja grupperna själva. På samma sätt som i arbetslivet får de lära sig att samarbeta med olika personer och hantera eventuella konflikter, berättar Eva Boman som är utbildningsledare för programmet.
Varje grupp får en organisation med en kontaktperson som följer dem under ett år. I varje delkurs får studenterna minst en uppgift som ska lösas i samarbete med organisationen. Det kan till exempel handla om att fördjupa sig i hur de arbetat med rekrytering, internkommunikation eller hälsofrämjande insatser.
– Uppgiften tolkas även mot litteraturen och på så sätt får studenterna en koppling mellan teori och praktik.
De får sedan redovisa resultatet, vilket ofta ger organisationen ny kunskap och ett tillfälle att reflektera över hur de själva arbetar. Eva berättar att de även bjuder in kontaktpersonerna till samverkansluncher med föreläsning. De får då chansen att träffa andra inom branschen och fylla på med ny inspiration.
Studentgrupper och kontaktorganisation byts efter ett år. Under utbildningstiden gör studenterna även fyra individuella fältstudieveckor. Men då väljer de själva plats.
– Utbildningen har funnits sedan 2008 och har haft samma struktur sedan dess, även om innehållet har utvecklats. Till varje klass är 10 organisationer knutna, vilket innebär att vi idag samverkar med ett 30-tal organisationer och företag i regionen.
Eftersom studenterna hela tiden jobbar tillsammans får de förståelse för hur man sätter samman grupper och löser konflikter. Alla har psykologi som huvudämne. På så sätt hålls klasserna samman under hela studietiden.
– Vi ser det som en fördel för studenterna. De följs åt under tre år och kan bilda nätverk, som är viktiga när de börjar arbeta.
Intervju med en av fadderorganisationerna
%20Foto%20hja%E2%95%A0%C3%AAlm.webp)
Studenterna utmanar oss
Cirkeln är sluten. Lisa Wagenius har själv varit student på PA-programmet. Idag arbetar hon på Sandvik och är kontaktperson för studenter på Högskolan i Gävle. Nu kan hon se värdet av samverkan, även från företagets sida.
Lisa minns sin tid som student och hur roligt det var att möta företag och organisationer som var engagerade. Idag förstår hon att det handlar om ett utbyte.
– Vi på Sandvik har stor nytta av det här. Till exempel hade vi nyss några studenter som läste ekonomistyrning. De gjorde personalrelaterade kalkyler som vi sedan använde som underlag för beslut i några olika personalfrågor. Samtidigt som studenterna hade användning för det i utbildningen.
Hon är nu kontaktperson åt en grupp som går första året på PA-programmet. Dessutom sitter hon med i utbildningsrådet.
– Det är roligt att kunna vara med och påverka. Där träffar jag andra som arbetar inom samma område. Tillsammans kan vi ge en övergripande bild av vilka kompetensbehov som finns.
Hon berättar att det är ett sätt för Sandvik att hålla sig à jour med vad som händer inom HR. Studenterna ställer också mycket frågor som utmanar organisationen.
– Det är bra att utmana oss. Vi får tänka till kring varför vi arbetar på vissa sätt, så det blir en utveckling även för oss.
Lisa började PA-programmet när det startade, för ungefär tio år sedan. Då hade hon jobbat som chef i några år och tyckte personalområdet kändes spännande. Hon trivdes jättebra som student. Samarbetet i studiegrupperna var stundtals en utmaning, men hon lärde sig mycket. Särskilt om hur människor kan samarbeta.
– I början tyckte vi att det var för lite praktik. Men det blev mer i och med fältstudierna i slutet av utbildningen. Nu i efterhand ser jag att upplägget var väldigt bra. Vi blev förberedda på vad som väntade och det var värdeskapande även för företagen.
Lisa fick arbete direkt efter studierna. Hennes uppsats gav henne en projektanställning inom Gävle kommun och ett halvår senare dök jobbet på Sandvik upp, då via ett bemanningsföretag.
Praktik
Syftet med praktik är att studenten ska få värdefull erfarenhet och skaffa sig kontakter inom den bransch de utbildar sig inom. För arbetsgivare är praktiken ett sätt att vara med och bidra till att en student får värdefull arbetslivserfarenhet samtidigt som det kan bidra till nya perspektiv på verksamheten. Några av Högskolans utbildningsprogram har praktik, och längden på praktiken kan variera utifrån program.
Vad säger arbetsgivarna om praktik?
Dela med sig av det man kan för att andra ska växa – finns det något mer givande?
Mikael Forsblom är kommunikationschef i Gävle Konserthus, och har i flera perioder tagit emot praktikanter från Kommunikationsprogrammet på Högskolan.
- Jag har en väldigt bra erfarenhet av att ta emot praktikanter från Kommunikationsprogrammet på Högskolan, säger Mikael Forsblom. Det är ett sätt för oss att bidra till utbildningen, men samtidigt så lär sig verksamheten också mycket. Det blir verkligen en win-win situation där vi båda lär oss.
På tredje året på Kommunikationsprogrammet har studenterna en praktik-kurs på tio veckor. Studenterna får själva hitta sin praktikplats, och de väljer ofta en arbetsplats utifrån sitt intresse eller inom det område de sedan vill jobba.
- Det är viktigt att inte se studenterna som en extra resurs, men de blir det ändå, säger Mikael. De bidrar med både sin personlighet och kompetens och genom det får vi in nya tankar i verksamheten. Det är härligt att få in personer i organisationen som frågar: varför gör ni så här?
Mikael Forsblom tycker att det är viktigt att ta emot praktikanter, och på så sätt vara med och bidra till att studenterna utöver den teoretiska kunskapen också får prova på yrket i praktiken.
- Jag får möjlighet att bidra till att en student får värdefull praktisk erfarenhet, samtidigt som vi lär oss. Interaktionen är viktig för mig, det är ett utbyte som behövs. Studenten ska få lust att vilja fortsätta inom yrket, eller kanske inse att det här inte är ett yrke som passar. Det roligaste som finns är om jag kan bidra med mina erfarenheter. Att få dela med sig av det man kan för att andra ska växa – finns det något mer givande?
Som handledare för en student så krävs det förstås en del tid. Under en begränsad tid fungerar man som mentor åt en person som snart ska ut i yrket själv.
- Det krävs så klart tid, men också intresse och nyfikenhet så visst det ställer lite andra krav på mig, säger Mikael Forsblom. Jag måste ta reda på vad personen är intresserad av, och vad de vill lära sig. Det här är en person som vill komma hit till oss på Konserthuset och då är det viktigt att jag kan ge dem vad de vill ha. Annars är inte jag ett bra föredöme.
Enligt Mikael Forsblom så är det enbart positivt att ta emot en student som praktikant, finns det då ingenting negativt med att under tio veckor ha en student på plats?
- Det tråkiga är förstås när personen slutar. Då har man kommit till en punkt när praktikanten har blivit självklar i verksamheten. Då blir vi helt plötsligt en mindre och det är alltid trist. Samtidigt så kan jag då känna att uppdraget har lyckats. Vi kan sällan anställa någon efter praktikperioden, men däremot kan vi stötta upp i allt vi kan och bli en riktigt bra utslussare. Det känns viktigt!
Vad säger studenterna om praktik
Praktiken är guld värd
Lukas Ödlund är student på Kommunikationsprogrammet där man under det tredje och sista året har en tio veckors praktik.
- Det är verkligen superviktigt med praktik, och vi som är studenter på Kommunikationsprogrammet kan verkligen skatta oss lyckliga som har en praktikperiod i utbildningen. Den är guld värd.
Lukas Ödlund har gjort sin praktik på Högskolan i Gävles kommunikationsavdelning. På Kommunikationsprogrammet så får studenterna själva välja vart de vill ha sin praktik och försöka hitta en arbetsgivare där de kan praktisera. För Lukas var valet inte helt enkelt och det var ingen självklarhet vart han skulle vara.
- Jag tycker att det var lite klurigt, och det fanns många vägar att gå. Det var svårt att välja, och kanske blev lite svårare för mig eftersom jag inte vet vad jag vill jobba med efter utbildningen. Några av mina kurskamrater som vet exakt vad de vill göra hade sin praktikplats klar väldigt tidigt.
- Det kändes också som ett stort beslut, som att jag borde göra praktik inom ett område där jag sedan vill jobba. Det blev lite stressande faktiskt. Ungefär som att jag hade en chans att välja rätt.
Till slut så föll ändå valet på Högskolans kommunikationsavdelning.
- Jag är supernöjd över att jag fick vara här på min praktik, och det har gett mig så mycket. Om någon hade frågat mig när jag gick andra året på programmet vart jag skulle praktisera hade jag kanske inte svarat att jag skulle vara på högskolan, men nu är jag verkligen supernöjd att det blev så, säger Lukas.
En större kommunikationsavdelning rymmer många olika roller och funktioner för kommunikatörer, och möjligheten att få se bredden i yrket kan vara nyttig. Lukas Ödlund har under sin praktik fått en möjlighet att prova på olika arbetsuppgifter.
- Jag har verkligen fått en större helhetsbild av hur en kommunikationsavdelning arbetar, och hur man gemensamt arbetar mot målet. Jag har fått testa det mesta som finns på avdelningen så det har varit mycket positivt. Jag gick också in med inställningen att jag vill lära mig så mycket som möjligt, och försöka suga åt mig allt jag kan.
På vilket sätt kommer han då att ha nytta av sin praktik i framtiden
- Jag kommer självklart att ha stor nytta av praktiken. Det är verkligen yrkesförberedande, och jag är både väldigt glad och väldigt tacksam för att jag fått den här möjligheten. Jag är inte lika stängd i mitt tänk längre och har fått en större förståelse för olika roller som finns i yrket. Jag har också fått en större förståelse hur man kan jobba med kommunikation, och vad kommunikation går ut på.
För studenterna så innebär praktiken att de får en möjlighet att omsätta de teorier de studerar på utbildningsprogrammet till praktisk kunskap.
- Det har varit en viktig insikt. Nu förstår jag på ett bättre sätt varför vi läser vissa kurser och teorier under utbildningen. På ett sätt så kanske man borde haft ytterligare en praktikperiod som kom tidigare under utbildningen. Den förståelse jag har fått nu kanske hade varit bra att ha tidigare på utbildningen. Men, jag är tacksam över att vi i alla fall har en praktikperiod, avslutar Lukas.
Projektarbete
Samverkan med studenter kan också ske i kortare kurser, sk projektkurser eller projektarbeten. Ofta utgår då studenterna från ett konkret problem som med fördel kan vara verkliga och komma som förslag från arbetsgivare. På Högskolan i Gävle är det vanligast i våra tekniska utbildningar, men även andra utbildningsprogram kan jobba med samverkan i projektkurser.
Gästföreläsare
På de olika utbildningsprogrammen är det vanligt att ta in gästföreläsare som är verksamma utanför universitet och högskola. De har kunskaper och erfarenheter som kan ge studenter inspiration, insikter i ett specifikt yrkesområde eller expertområde samt utgöra förebilder.
Utbildningsråd
Genom att sitta med i ett utbildningsråd kan du som organisation eller företag vara med och påverka utbildningens innehåll. Varje utbildningsprogram har ett utbildningsråd där studenter, lärare och representanter från branschen diskuterar bland annat kring utbildningens upplägg, och vilka de framtida behoven kan vara inom yrket. Utbildningsråden träffas 1-2 ggr per termin, och samtliga utbildningsprogram på Högskolan har ett utbildningsråd
Se vilka utbildningsråd som finns på Högskolan:
Utbildningsråd vid Akademin för utbildning och ekonomi
Länk till annan webbplats.
Utbildningsråd vid Akademin för teknik och miljö Länk till annan webbplats.
Utbildningsråd vid Akademin för hälsa och arbetsliv Länk till annan webbplats.
Sidan uppdaterades 2024-04-22