Miljövetenskap - teknik, beteende och samhälle (Co-op) 180 hp

Anna har studerat miljöteknik på Högskolan i Gävle. Efter ett tag upptäckte hon att miljöområdet var mycket större än vad hon tänkte från början. Så hon fortsatte, blev adjunkt och började forska om plastens påverkan på naturen -och hur vi kan minska den.

Varför bör man läsa miljövetenskap på Högskolan i Gävle?

Vi har ett vinnande koncept, att vi har den här blandningen av ämnen, där även miljöpsykologi ingår. Vad är miljöproblemen? Och hur får vi folk att ändra sitt tänk och beteende?

Hur känner du, när du ser inslag på nyheterna om mängden plast i våra hav?

Ibland blir informationen missvisande och taget ur sitt sammanhang. Om vi tar plastpåsen som ett exempel så får den ta skulden för vårt beteende, att vi skräpar ned. Ett av grundproblemen är också att vi i den här delen av världen överkonsumerar och lever i ett slit-och slängsamhälle.

I Sverige har vi bra möjligheter till återvinning för plast. Men inte i många andra länder.

Media är snabba på att haka på, visa sin vinkel och skapa debatt. De flyttar fokus från det verkliga problemet, diskussionen hamnar i fel ände. Här på högskolan försöker vi få studenterna att lyfta blicken: Vad är egentligen problemet? Plast i havet är ju ett symptom på ett större problem.

Hur miljömedvetna är vi i Sverige?

Ja, det kan man fråga sig … Även om vi till stor del använder fossilfria energislag så köper vi kläder från länder som har sämre energikällor. Där blundar vi för problemet. Och vi reser otroligt mycket. Då hjälper det inte att äta ekologisk potatis. Det här är våra miljöpsykologer duktiga på. De forskar till exempel på klimatkompensering, om vi använder det för att döva samvetet. Men vad ger det för effekt egentligen?

När känner du hopp?

Greta ger mig hopp. Och det är dags att politiker törs ta de tuffa besluten. Men det är bråttom. Vi märker själva att det är akut nu, på väderomslag och skogsbränder. Fördelen är att det får folk att tänka till. Vi har aldrig pratat så mycket om miljö som idag. Hoppas verkligen att det händer något nu.

Hur ser framtiden ut för den som läser miljövetenskap?

Ämnet är aktuellt och väldigt viktigt. Miljövetare behövs ännu mer i framtiden och miljö kommer alltid vara på agendan. Oavsett var man jobbar.

Det bästa är det gemensamma engagemanget som finns, för att bidra till en bättre värld. Mycket handlar om teamwork, man ser sin del i det stora hela. Här på Högskolan har vi ett kreativt utbyte mellan oss forskare, och även med våra studenter. Det är en öppen atmosfär, man får hela tiden vara öppen för nya idéer.

Vad vill du bidra med?

Jag vill hjälpa människor och aktörer på olika nivåer att få ett bra beslutsunderlag för förändring. Jag brinner för systemperspektivet, att vi lyfter blicken och ser hela bilden.

Vilka egenskaper är bra att ha som miljövetare?

Att se helheten. Det kräver nyfikenhet och att du kan se många perspektiv av ett problem. Men det innebär inte att du själv måste vara expert på allt. Du ska istället kunna hitta kunskap från olika områden och kombinera dem för att hitta lösningar. När det handlar om miljöproblem så tror jag att det är viktigt att inte fokusera för mycket på individperspektivet. Se det istället i system, och att vi behöver förändra på många olika nivåer. Vi är alla en del i det inrotade systemet, som just nu är på väg åt fel håll.

Märker du av ett ökat miljöintresse i samhället?

Ja, intresset och medvetenheten har ökat på senare tid. Men jag har jobbat i 15-20 år med detta och det är långsamma processer att förändra stora system. Generellt tror jag att förändringsprocesser går långsamt under lång tid och sedan når man en punkt när det börjar hända saker, snabbt. Kanske kommer vi snart dit. Men det har verkligen gått för långsamt hittills.

Varför läsa här i Gävle?

När det gäller miljöproblem så har vi ofta tekniken och vet vad som behöver göras. Men varför händer det inget? Det är här som psykologin kommer in i bilden. I Gävle har vi det tvärvetenskapliga perspektivet och en betydande del miljöpsykologi. Det ger en stor möjlighet att hantera dagens utmaningar.

Vad händer med programmet framöver?

Det blir ett större fokus på projektmetodik. Studenterna läser tre stora projektkurser innan examensarbetet. Kurserna inriktas på projektledning, processtyrning, skriva rapporter och ett vetenskapligt förhållningssätt. Detta kommer studenten att ha stor nytta av efter examen.

Karls forskning handlar till stor del om systemanalys, livscykelperspektiv och socio-teknisk utveckling för tillämpningar inom bland annat energi och transporter.