
Annika Nilsson
Professor
Om forskaren
Annika Nilsson är legitimerad sjuksköterska, professor i vårdvetenskap och tillhör det strategiska forskningsområdet Hälsofrämjande arbete. Hon är främst aktiv inom forskargruppen Leva med långvarig ohälsa.
Aktuell forskning
Annika Nilsson är engagerad i följande forskningsprojekt:
- Psykisk hälsa, lärande och välbefinnande hos studenter inom högre utbildning.
- CAN Works: att underlätta arbete under och bortom cancer ur samhällets, arbetsorganisationers och canceröverlevares perspektiv.
- Vägen tillbaka: kvinnors föreställningar om att återgå i arbete och deras välbefinnande vid en långtidssjukskrivning för psykisk ohälsa.
- Prevention and Management of TIA and Stroke in Primary Health Care – A Complex Intervention.
- IMMPACT–Wellbeing.
Avslutade projekt
Baskompetenser för personliga assistenter (2018–2020)
Syftet med ValidX var att bygga grunden för en branschmodell för validering av tidigare kunskaper/färdigheter och kompetenser som håller nationell giltighet, där individen ges möjligheter att visa fram sina kunskaper/färdigheter, få dem värderade och därefter möjlighet att komplettera de kunskaper som saknas. Under projekttiden var fokus på personliga assistenter och målgruppen var nyanlända, personer som varit arbetslösa under en längre period men med erfarenhet av området samt företag med rekryteringsbehov. Det första steget i projektet var att identifiera grundläggande kompetenskrav för personliga assistenter. Ett utkast till en kompetensbeskrivning togs fram i workshops i samverkan med Region Gävleborgs projektgrupp samt representanter från olika aktörer inom området. För att nå nationell giltighet genomfördes en Delphi-studie och vid två tillfällen sammanställdes en webbenkät som skickades till arbetsgivare inom personlig assistans i Sverige för att värdera hur viktig de ansåg varje baskompetens vara. De baskompetenser som framkom som viktiga samanställdes till ett frågeformulär och användes även i valideringsprocessen dvs. individerna validerades mot de framtagna baskompetenserna. Region Gävleborg hade för projektet ValidX beviljats medel av Tillväxtverket men pga. pandemin drogs pengarna in vilket innebar att projektet avslutades. Några av individerna som validerats hann dock följas upp med intervjuer, enkäter före-, under- och efter valideringen samt efterföljande utbildning.
Forskare
Maria Engström, professor i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
Annika Nilsson, professor i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle (biträdande handledare)
Samverkanspartner
Marianne Andren, valideringsexpert, Region Gävleborg
Att leva med Systemic Mastocytosis (2016–2022)
Syftet med de två studierna var att beskriva hur det är att leva med systemisk mastocytos. Studierna baseras på ett tidigare examensarbete på avancerad nivå (HiG) och ingår nu i en avhandling.
Forskare
Marianne Hedström, docent Uppsala universitet
Annika Nilsson, professor i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
Johanna Ungerstedt, docent, biträdande överläkare KI
Birgitta Johansson, professor i vårdvetenskap, Uppsala universitet
Doktorand
Kerstin Hamberg Levedahl, doktorand, Uppsala universitet
Women on sick leave for long-term muscoskeletal pain: Factors associated with work ability, well-being and return to work (doktorandprojekt, 2014–2019)
Syftet var att identifiera, jämföra och testa samband över tid mellan hälsofrämjande faktorer, riskfaktorer och välbefinnande, arbetsförmåga samt återgång i arbete hos kvinnor med långvarig smärta som var i arbete respektive sjukskrivna.
Forskare
Annika Nilsson, docent i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle (projekt- och huvudhandledare)
Marja-Leena Kristofferzon, FD, docent i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
Marina Heiden, docent i arbetshälsovetenskap, Högskolan i Gävle
Doktorand
Mamunur Rashid, doktorand i arbetshälsovetenskap
Att leva med långvarig ohälsa, hanteringsförmåga/resurser och livskvalitet (2010–2018)
Syftet var att beskriva individers upplevelser av att leva med långvarig ohälsa relaterad till deras förmåga att hantera sitt dagliga liv samt närståendes upplevelse av sin livssituation. Fokus var på individers resurser för att hantera sin livssituation vid långvarig ohälsa så som Parkinson, stroke, MS, hjärt- och njursvikt.
Forskare
Annika Nilsson, professor i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
Marja-Lena Kristofferzon, FD, docent i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
Medarbetare
Eva Westergren, adjunkt, Högskolan i Gävle
Anna Danhard, adjunkt, Högskolan i Gävle
Tina Nordström, adjunkt, Högskolan i Gävle
Åsa Hedlund, adjunkt, Högskolan i Gävle
Maria Wejåker, adjunkt, Högskolan i Gävle
Elisabet Eriksson, Fil.dr., Högskolan i Gävle
Ragny Lindqvist, Fil.dr., Högskolan i Gävle
Marianne Carlsson, professor, Högskolan i Gävle
Trädgården (delvis licentiatavhandling: 2010–2015)
Syftet var att studera personer som bor på äldreboenden och personalens syn på trädgården som en del i vården. Studie I fokuserade på trädgården/uteplatsens, de boendes och personalens uppfattningar om densamma. Studien var en tvärsnittsstudie med beskrivande och jämförande design. Studie II berörde de boendes erfarenheter av deras utevistelse och deras självskattning av hälsa i relation till grönska.
Forskare
Maria Engström, docent i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
Annika Nilsson, PhD i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle (biträdande handledare)
Kristi Skovdahl, professor i vårdvetenskap, Örebro universitet
Terry Hartig, professor i miljöpsykologi, Uppsala universitet
Hand Högberg, PhD statistiker, Region Gävleborg CFUG
Licentiate
Eva Dahlqvist, adjunkt, Högskolan i Gävle
Analys av internationellt rekommenderade utfallsmått (IMMPACT) i relation till rehabilitering av nack- och skulderbesvär (2011–2015)
Syftet var att undersöka om IMMPACTs rekommenderade utfallsmått (smärtintensitet, fysisk- och emotionell funktion) mäter aspekter på ohälsa som är framträdande hos personer med långvariga ospecifika muskuloskeletala besvär.
Forskare
Birgitta Wiitavaara, medicine doktor i arbetshälsovetenskap, Högskolan i Gävle (projektledare)
Annika Nilsson, PhD i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
Martin Björklund, medicine doktor i arbetshälsovetenskap, Högskolan i Gävle/Umeå universitet
Dag Rissén, PhD i arbetshälsovetenskap, Region Gävleborg, CFUG
Arbetsmiljö och hälsa bland personal i äldreomsorgen: en modell för validering och lärande med stöd av IKT hos personal som saknar formell kompetens (2008–2015)
Syftet var att undersöka om en individuellt anpassad kompetensutveckling och E-validering ledde till en bättre arbetsmiljö för anställda inom äldreomsorgen. Projektet utfördes i samarbete med äldreomsorgsförvaltningen i Sandvikens kommun, Centrum för Vuxnas Lärande och ISEA (Institute for Skill Supply by E-Assessment). Projektet uppmärksammades som exempel på innovativt lärande i en rapport av European Commission).
Forskare
Maria Engström, docent i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
Annika Nilsson, PhD i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle (biträdande handledare)
Samverkanspartner
Marianne Andren, valideringsexpert, Sandvikens kommun
Aktuella forskningsprojekt
Psykisk hälsa, lärande och välbefinnande hos studenter inom högre utbildning (2022–ff)
Syftet med projektet är att beskriva och jämföra psykisk hälsa hos studenter inom högre utbildning i olika länder (n=17). Vidare är syftet att undersöka samband mellan psykisk hälsa, lärande och välbefinnande samt undersöka förändringar över tid i dessa variabler. Projektets frågeställningar är:
1. Hur ser den psykiska hälsan ut bland studenter inom högre utbildning?
2. Finns det skillnader i psykisk hälsa, ångest och depression mellan studenter inom högre utbildning i olika länder? Följande frågeställningar gäller endast studenterna i Gävle.
3. Vilka samband finns mellan studenternas demografiska data, lärande, utbildningsområde, psykisk hälsa och välbefinnande?
4. Vilka förändringar kan ses över tid i dessa variabler hos studenterna, och finns det skillnader över tid mellan olika utbildningsområden?
5. Vilka psykometriska egenskaper har frågeformulären om psykisk hälsa, lärande och välbefinnande hos studenter inom högre utbildning i Sverige? Data sammanställs under 2023.
Forskare
Lara Guedes de Pinho, associate professor Evorá University, (huvudprojektledare)
Annika Nilsson, professor i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle (projektledare svensk del)
Magnus Lindberg, docent i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
Maria Engström, professor i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
CAN Works: att underlätta arbete under och bortom cancer ur samhällets, arbetsorganisationers och canceröverlevares perspektiv (2022–ff)
Projektets övergripande syfte är att inhämta kunskap om påverkan på arbetsmarknadsaktivitet och hälsa över tid efter en cancerdiagnos. Vidare studeras utfall som mäter sjukfrånvaro, rörlighet på arbetsmarknaden och tid till person som mått på arbetsmarknadsaktivitet, samt utfall som mäter samsjuklighet, vård- och stödkonsumtion och självskattad hälsa som mått på hälsa. Projektet består av fyra delprojekt där projekt 3 analyserar långsiktiga konsekvenser efter cancer för sjukfrånvaro, arbetslöshet, sjukersättning, tidig pension samt vårdkonsumtion. Detta sker genom att länka registerdata för personer som diagnostiserats med cancer under 2010-talet och matchade befolkningsreferenter gällande en 20-årsperiod. Ett randomiserat urval av canceröverlevarna lämna frågeformulärsdata för analys av faktorer relaterade till sjukfrånvaro. För att veta mer om projektet se Anna Efvermans forskarpresentation.
Forskare
Anna Efverman, docent i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle (projekt- och huvudhandledare)
Annika Nilsson, professor i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle (biträdande handledare)
Katarina Steen Carlsson, docent i hälsoekonomi, Lunds universitet
Stefan Bergström, docent, onkolog och överläkare i onkologi, Uppsala universitet
Doktorand
Ann-Charlotte Borgefeldt, sjuksköterska, doktorand i vårdvetenskap
Vägen tillbaka: kvinnors föreställningar om att återgå i arbete och deras välbefinnande vid en långtidssjukskrivning för psykisk ohälsa (delvis doktorandprojekt 2019–ff)
Syftet med projektet är att belysa vilka faktorer som har betydelse för återgång och/eller vara kvar i arbete och välbefinnande bland kvinnor efter en långtidssjukskrivning för psykisk ohälsa. Utifrån Teorin om Planerat Beteende (TPB) har ett frågeformulär arbetats fram. I ett doktorandprojekt med syfte att studera kvinnors föreställningar om återgång i arbete samt välbefinnande efter en långtidssjukskrivning för psykisk ohälsa testades frågeformuläret. Avhandlingens delsyften var att i den första studien psykometriskt testa frågeformuläret hos kvinnor med psykisk ohälsa. I Studie II var syftet att identifiera och undersöka om samband fanns mellan attityd, subjektiv norm, beteendekontroll och intentionen att gå tillbaka i arbete samt välbefinnande. I Studie III undersöktes vilken betydelse de tre prediktorerna attityd, subjektiv norm och beteendekontroll har för återgång i arbete och välbefinnande efter en sjukskrivning för psykisk ohälsa. Studie fyra är en kvalitativ studie med syfte att beskriva erfarenheter av kvinnors hälsa och psykiska välbefinnande i RTW-processen, ur kvinnors och första linjens chefers perspektiv. Ett samarbete med forskare från Nederländerna är påbörjat.
Forskare
Annika Nilsson, professor i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle (projekt- och huvudhandledare)
Marja-Leena Kristofferzon, FD, docent i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
Eva Boman, universitetslektor i psykologi, Högskolan i Gävle
Doktorand
Åsa Hedlund, doktorand i vårdvetenskap
Prevention and Management of TIA and Stroke in Primary Health Care – A Complex Intervention (2019–ff)
Projektet är i samverkan med KI och intervjuer om engagerade aktiviteter kan användas som utgångspunkt för att långsiktigt förändra levnadsvanor i vardagen för personer med TIA har genomförts. Data håller just nu på att analyseras (2023). Projektet har varit vilande under pandemin.
Forskare
Ann-Helen Patomella, docent i arbetsterapi, Karolinska Institutet
Annika Nilsson, professor i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
Marja-Leena Kristofferzon, FD, docent i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
Magnus Lindberg, docent i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
IMMPACT-Wellbeing
Projektet bygger vidare på data insamlad inom FAS-center program E ”Diagnos och rehabilitering av belastningsbesvär”, projektet IMMPACT-PHC. Fokus är relationen mellan välbefinnande och olika bakgrundsfaktorer bland personer som deltar i multimodal rehabilitering för muskuloskeletala besvär. Syftet är att söka kunskap som har betydelse för en hälsofrämjande ansats i rehabilitering och prevention, snarare än en behandlande som oftast är fallet idag.
Forskare
Birgitta Wiitavaara, medicine doktor i arbetshälsovetenskap, Högskolan i Gävle (projektledare)
Annika Nilsson, professor i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
Dag Rissén, forskningshandledare, Centrum för Forskning och Utveckling, Uppsala universitet/Region Gävleborg
Pedagogiska meriter
Annika har lång erfarenhet av att undervisa, leda och utveckla kurser samt handleda studenter på olika nivåer inom ämnena omvårdnad och vårdvetenskap. Annika är sedan 2012 ämnesansvarig på grund- och avancerad nivå inom sjuksköterskeutbildningarna. Mellan åren 2017 och 2021 var hon ämnesansvarig för forskarutbildningen i vårdvetenskap och från juli 2021 till december 2022 var hon studierektor för forskarutbildningen vid Akademin för hälsa och arbetsliv. Annika är också ledamot i akademirådet vid Akademin för hälsa och arbetsliv.
Sidan uppdaterades 2024-04-18