Anna Efverman

Aktuell forskning

Forskaren är medarbetare och fungerar som mentor för mer juniora kollegors projekt inom cancerrehabilitering och hälsofrämjande arbete: Make My Day-Cancer (projektledare Med. Dr. Emelie Mälstam) och Cancerrehabilitering hos intensivvårdade personer med cancer (Anna Efverman är huvudhandledare för projektets doktorand Linnéa Abrahamsson, specialistsjuksköterska i intensivvård, projektledare är Med. Dr. Katarina Holmberg). Anna Efverman deltar i utvecklingsprogrammet Det personliga ledarskapet för akademiska ledare och för närvarande leder hon fyra olika forskningsprojekt:

Can-Work-S: Att främja arbete och hälsa vid cancer

Den ökande överlevnaden i cancer ökar dramatiskt behovet av stöd till arbetsdeltagande och bättre upplevd hälsa, både hälsorelaterad livskvalitet och arbetsrelaterat välbefinnande, i rehabiliteringen vid cancersjukdom. Det sexåriga tvärvetenskapliga forskningsprogrammet sker i nationell och internationell samverkan och har fyra delprojekt: I projekt 1 studeras arbetsdeltagande och hälsa i en longitudinell frågeformulärsstudie med sju års uppföljningstid. Symptom, livskvalitet, funktionsförmåga i vardag och arbete, fysisk aktivitet och andra levnadsvanor studeras under och efter cancerbehandling och jämförs med randomiserade matchade populationsreferenter. I projekt 2 intervjuas personer med cancer longitudinellt under och efter cancerbehandling, hälso- och sjukvårdsvårdpersonal, sjukförsäkringshandläggare och förstalinjechefer om vad de erfar främjar och försvårar arbetsdeltagande och hälsa vid cancer, samt deras uppfattningar om hur stödjande insatser bör utformas. Projekt 3 analyserar långsiktiga konsekvenser efter cancer för arbetsmarknadsaktivitet och hälsa, så som följdsjukdomar och vårdkonsumtion. Detta sker genom att jämföra registerdata för personer som diagnostiserats med cancer under 2010-talet och matchade befolkningsreferenter longitudinellt under en 20-årsperiod. Ett randomiserat urval av de cancerdiagnostiserade personerna lämnar frågeformulärsdata för analys av faktorer relaterade till arbetsmarknadsaktivitets- och hälsoutfall. I projekt 4 utvecklas en cancerrehabiliteringsintervention till att vara så användbar och effektiv som möjligt i att främja arbetsdeltagande och hälsa: interventionen Can-Work-S. I en randomiserad kontrollerad studie utvärderas effekter av Can-Work-S på bland annat arbetsdeltagande och hälsa, både hälsorelaterad livskvalitet överlag och arbetsrelaterat välbefinnande. I hälsoekonomiska analyser värderas kostnadseffektiviteten. Implementeringsprocessen av den nya evidensbaserade kunskapen i klinisk praktik kommer att studeras. Forskningsprogrammet förväntas bidra med ny viktig kunskap om hur arbetsdeltagande och hälsa kan förbättras under och efter cancerbehandling, vilket behövs för att komma personer med cancer och dess familjer, hälso- och sjukvården, arbetsgivare och samhället i stort till nytta.

Status: Datainsamlingen till projekt 1–3 är slutförd och resultat publiceras fortlöpande. Projekt 4 pågår.

Externfinansiering: Programmet finansieras av Fortes sexåriga programstöd i 2021 års utlysning om Arbetslivets utmaningar, innehar projektbidrag från Cancerfonden, och ytterligare finansiärer. Delprojekt 1: Cancerforskningsfonden i Norrland, Cancerstiftelsen Kronoberg och Region Skåne. Delprojekt 2: Centrum för Klinisk Forskning i Region Dalarna och Centrum för Klinisk Forskning i Region Region Gävleborg, Bröstcancerfonden, samt Benny Frengens stiftelse. Delprojekt 3: Benny Frengens stiftelse.

Doktorand: Kristina Tödt, fysioterapeut (projekt 1, disputerade april 2024), Linda Eklund, arbetsterapeut (projekt 2–4), Jessica Nordlander, fysioterapeut (projekt 3) och Linda Rundgren, hälso- och sjukvårdskurator (projekt 4).

Postdoktor: Med. Dr. Katarina Holmberg, specialistsjuksköterska i palliativ vård, är projektets postdok. Med.dr. Maria Fjell, specialistsjuksköterska i onkologi, har tidigare arbetat som postdok och är numer affilierad forskare i programmet. Affilierade juniora forskare är med.dr Per Fessé, specialistsjuksköterska i onkologi, med.dr Sara Larsson Fällman, distriktssjuksköterska och med.dr Kristina Tödt, specialistfysioterapeut.

Positiv kommunikation stärker positiva behandlingsförväntningar att inte må illa under cytostatikabehandling mot cancer

Det är välkänt att illamående och kräkningar under cytostatikabehandling mot cancer ofta är förknippat med lägre upplevd livskvalitet, men mindre är känt kring om vårdpersonals kommunikation under behandlingen har betydelse och hur patienterna själva hanterar illamåendet med till exempel egenvård. En randomiserad kontrollerad studie studerar om behandlingsförväntningar att må illa under cytostatikabehandling, samt upplevt illamående och kräkningar, skiljer sig mellan patienter där vårdpersonal kommunicerat positivt eller neutralt med dem. Kommunikationen skedde under endera ordinarie vård, det vill säga där bara illamåendehämmande läkemedel gavs. Andra patienter erhöll kommunikationen under genuin västerländsk akupunktur, eller under simulerad akupunktur, där en icke-penetrerande trovärdig teleskopisk trubbig nål simulerade att verklig akupunktur gavs. Data insamlas med frågeformulär, journaldata och fysiologiska mätmetoder. Effekten utvärderas i relation till den behandlande vårdpersonalens kommunikation och till patientens förväntningar om att erhålla positiva effekter. Studien ger ökad kunskap om betydelsen av kommunikationen och förväntningarna i vårdmötet. I en longitudinell frågeformulärsuppföljning studeras faktorer med samband med livskvalitet och vardaglig och fysisk aktivitet, liksom gällande arbetsdeltagande. Patienter utvalda för att ge en bredd i upplevelser har intervjuats om illamåendets inverkan och om kommunikationens och behandlingsförväntningarnas betydelse under cytostatikabehandlingsvården. En förstudie har utvärderat kommunikationsmodellen på en grupp av personer utan cancer för att först säkerställa att positiv kommunikation kan användas som medel för att förstärka positiva behandlingsförväntningar.

Status: Datainsamlingen är slutförd och resultat publiceras fortlöpande.

Externfinansiering: Projektet finansieras av Cancerforskningsfonden i Norrland, Region Västernorrland, Signe och Olof Wallenius Stiftelse, Henry Kjelléns minnesfond, Bröstcancerförbundet, Ester Åsberg Lindbergs stiftelse, Regionalt Cancercentrum Norr och Benny Frengens stiftelse.

Doktorand: Ylva Widgren, specialistfysioterapeut, disputerade februari 2026 och arbetar som postdok i projektet och i internationella samverkansprojekt. Linnéa Oscarsson, specialistfysioterapeut, har arbetat med förstudien och planeras som projektets nya doktorand.

Forskare: Med.dr Ylva Widgren, specialistfysioterapeut, arbetar som projektets postdok, medan fil.dr Johan Paulin arbetar med delar av projektet som rör hälsopsykologi.

Neuropati hos canceröverlevare som genomgått neurotoxisk cytostatikabehandling

Att lägga till neurotoxiska cytostatikapreparat i standardbehandlingen för vissa cancertyper har ökat överlevnaden markant men leder ofta till perifer neuropati. Forskning behövs som med bra mätmetoder identifierar och följer upp cytostatikainducerad neuropati över tid. Det är viktigt att utveckla kunskap om hur neuropatin påverkar upplevd livskvalitet och funktion i vardag och arbete. Interventioner behöver utvecklas som minskar dessa konsekvenser. I en randomiserad kontrollerad studie randomiserades canceröverlevande med cytostatikainducerad neuropati till genuin akupunktur eller simulerad akupunktur (med en icke-penetrerande trovärdig teleskopisk trubbig nål). Data samlades in med självskattningsfrågeformulär, kliniskt neuropatistatus, samt neurofysiologiskt status. Utvärdering av neuropatiska symptom, livskvalitet och funktion i vardag och arbete sker. Ett urval av canceröverlevare med variation i erfarenheter gällande neuropatins konsekvenser intervjuades. Canceröverlevarna följs upp longitudinellt för att identifiera faktorer med samband med kvarstående neuropatiska symptom, nedsatt livskvalitet och funktion i vardag och arbete. En egenvårdsintervention kommer att utvecklas och utvärderas i en randomiserad kontrollerad studie för att minska dessa negativa konsekvenser.

Status: Datainsamlingen är slutförd och resultat publiceras fortlöpande. Egenvårdinterventionen kommer utvecklas baserat på lärdomar från dessa och andra resultat.

Externfinansiering: Projektet har finansierats av Cancerfonden, Cancerstiftelsen i Kronoberg, Forskningsrådet i sydöstra Sverige, samt Region Östergötland. Longitudinella uppföljningen och utvecklingen av egenvårdsinterventionen finansieras av Stiftelsen Gävle cancerfond och Benny Frengens stiftelse.

Från evidens till praktik: fysisk aktivitet och rehabilitering vid cancer och långvariga ohälsotillstånd

I takt med att den vetenskapliga evidensen har stärkts för positiva effekter av fysisk aktivitet och andra vårdvetenskapliga interventioner i rehabiliteringen vid cancer och andra långvariga ohälsotillstånd blir det alltmer betydelsefullt att främja effektiv implementering av den evidensbaserade kunskapen till att komma till nytta i klinisk praktik. Ett flertal projekt som studerar implementeringsprocessen har genomförts, är under genomförande, eller är under planering. Implementeringsforskningen bidrar till att evidensbaserad kunskap kommer till snar och god nytta i klinisk praktik.

I andra delar av detta projekt studeras hur patientrapporterade instrument och andra mätmetoder kan användas för att personcentrerat identifiera och följa upp olika typer av konsekvenser av cancer och dess behandling.

Status: Datainsamlingar är slutförda och resultat publiceras fortlöpande, fortsatta datainsamlingar är under planering eller pågår.

Externfinansiering: Regionala forskningsfinansiärer.

Doktorand: Linda Rundgren, hälso- och sjukvårdskurator, är doktorand och bidrar i en del av detta projekt som rör implementeringen av nationellt vårdprogram i cancervård i klinisk praktik.

Forskarskola - Cancervårdsforskning Tvärprofessionellt Samskapande (CaTS)

För att möta framtidens behov behövs ny kunskap från nära cancervårdsforskning om vårdande i olika faser, rehabilitering och folkhälsoaspekter vid cancer, för en jämlik cancervård med god kvalitet. Cancervårdsforskning behöver vara utmaningsdriven, tvärprofessionell och ske samskapande med forskningens målgrupp och vårdsverksamheter. Forskarskolan Cancervårdsforskning tvärprofessionellt och samskapande (CaTS) ska erbjuda:

1. Nätverksaktiviteter för doktorander som främjar tvärprofessionell nationell och internationell samverkan och samskapande cancervårdsforskning med cancervårdverksamheter, personer med/historik av cancer och närstående.

2. Forskarutbildningskurser i cancervårdsforskning, främjande tvärprofessionell samverkan, personcentrerat förhållningssätt, samskapande och användning av tidiga implementeringsstrategier för omsättning av ny kunskap i cancervårdspraktiken. Kursinnehåll: Samskapande, komplexa interventioner och dess implementering, vårdande, cancerrehabilitering, egenvård, beteendeförändring, livskvalitet, palliativ vård och arbetsinriktad rehabilitering.

Huvudman för CaTS är Högskolan i Gävle (HiG), som tillsammans med seniora och kliniskt erfarna cancervårdsforskare/pedagoger tvärprofessionellt (sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeut, hälsopedagog, socionom och läkare) nationellt genomför CaTS (Regionerna Gävleborg, Uppsala, Dalarna, de nio lärosätena HiG, Uppsala universitet, Marie Cederschiölds högskola, Sophiahemmet högskola, Högskolan i Borås, Umeå universitet, Högskolan i Dalarna, Karolinska institutet, Linköpings universitet), med inslag av internationell samverkan.

CaTS riktar sig till redan antagna kliniskt verksamma samverkansdoktorander och doktorandanställda med olika vårdprofessioner och undervisar i att samskapande och tvärprofessionellt skapa ny kunskap som framgångsrikt omsätts i cancervårds-praktiken, för att möta behov av cancervård och rehabilitering för en nära, jämlik vård med god kvalitet.

Status: CaTS startar från och med januari 2027, informations- och rekryteringsarbete kommer ske under hösten 2026 inför starten.

Externfinansiering: CaTS finansieras av Cancerfonden år 2027–2029.