Fördjupad myndighetssamverkan och arbetsmarknadsetablering för långtidsarbetslösa

Ett forskningsprojekt om hur samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner påverkar arbetsmarknadsdeltagande, fysisk aktivitet och hälsa.

I Sverige har kommunerna sedan början av 2000-talet fått en alltmer framträdande roll i genomförandet av arbetsmarknadspolitiska insatser. I takt med att Arbetsförmedlingens (AF) operativa roll minskat, har kommunerna blivit centrala aktörer för långtidsarbetslösa. Genom lagändringar 2008 och 2022 har samverkan mellan kommuner och AF formaliserats. Trots detta saknas kunskap om vad denna förändrade ansvarsfördelning innebär i praktiken – för individen, organisationerna och samhället.

Detta forskningsprojekt undersöker effekterna av fördjupad myndighetssamverkan på arbetsmarknadsetablering bland långtidsarbetslösa, och hur arbetsmarknadsinsatser påverkar individers hälsa och fysiska aktivitet. Projektet bedrivs som ett samarbete mellan Högskolan i Gävle och Arbetsförmedlingen i Region Gävleborg och pågår mellan 2024–2026.

Bakgrund och forskningsproblem

Långtidsarbetslöshet är en komplex samhällsutmaning som har visat sig påverka såväl individens ekonomi och självbild som hälsa. Forskning visar att långtidsarbetslösa löper ökad risk för psykisk ohälsa, hjärt- och kärlsjukdomar samt dödlighet. Dessa risker förstärks av ett stillasittande liv och brist på social delaktighet.

Sedan AF:s uppdrag förändrats har kommunerna ofta blivit praktiskt ansvariga för att anordna arbetsmarknadsåtgärder. Trots detta finns stora variationer i hur samverkan genomförs, och i vilken grad den bidrar till etablering i arbete eller studier. Dessutom vet vi lite om hur denna samverkan påverkar individers hälsa, särskilt för grupper med utländsk bakgrund.

Projektets syfte

Det övergripande syftet är att dokumentera, analysera och utvärdera samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner, samt dess effekter på långtidsarbetslösas etablering på arbetsmarknaden – inklusive fysisk aktivitet och hälsa.

Projektet kombinerar kvantitativa registeranalyser med kvalitativa fallstudier.

Metod

Projektet består av tre delar:

1. Registerstudie & enkät (nationellt urval): En retrospektiv analys baserad på registerdata från SCB och en enkät till samtliga svenska kommuner.

2. Kartläggning i tre kommuner (Gävleborg): Observationer, intervjuer och dokumentanalys i Sandviken, Ovanåker och Hudiksvall.

3. Hälsostudie (Sandviken): Mätning av fysisk aktivitet med accelerometrar samt hälsoenkäter och arbetsmiljöobservationer.

Förväntade resultat och betydelse

Projektet kommer att generera ny kunskap om:

• Hur väl samverkan mellan AF och kommuner fungerar.
• Effekter på arbetsmarknadsetablering.
• Påverkan på fysisk aktivitet och hälsa.

Resultaten är viktiga för både nationell och lokal politik.