GATE - Governance and Technologies of Education

GATE är en forskningsgrupp inom området utbildningsvetenskap som etablerades 2024 och som bedriver studier som ligger i skärningspunkten mellan utbildningspolitik, praktik och vetenskap.

Forskningsgruppen intresserar sig för frågor som rör utbildningspolitik, policy och styrning samt de processer, tekniker och teknologier som påverkar hur formella och informella pedagogiska praktiker formas och vilka subjekt som skapas därigenom. Vi intresserar oss för förändring och kontinuitet i utbildning och dess ramvillkor, inte minst med avseende på hur kulturella, tekniska och ekonomiska förändringar påverkar utbildningspolitiken, forskningen och praktiken och vice versa.

Detta inkluderar ett intresse för filosofiska frågor som inkludering/exkludering, hälsa/ohälsa, privat/offentligt, seende/vetande, sanning/skönhet, människa/teknik från såväl historiskt, nutida och komparativt perspektiv. Vi söker utveckla teoretiska perspektiv och metodologiska angreppssätt för att studera hur pedagogisk kunskap utvecklas, sprids och legitimeras i samhället och vilken roll olika aktörer – både mänskliga och icke-mänskliga – har i sådana processer.

Vår forskning är grundad i internationellt etablerade policy- och styrningsteorier och i vetenskaps- och teknikstudier (Science and Technology Studies, STS) som omfattar institutionella, jämförande, historiska och rumsliga analyser av kunskapsproduktion i spänningsfältet mellan vetenskap, teknik och samhälle på olika typer av utbildningsarenor. Vår forskning präglas av ett tvärvetenskapligt angreppssätt där vi väver samman insikter från pedagogik, didaktik, sociologi, historia, statsvetenskap, teknikstudier, konstvetenskap och andra relevanta discipliner.

Huvudområden

GATE är involverat i flera nationella och internationella forskningsprojekt inom fem huvudområden:

Utbildningspolitik, styrning och policy
Utbildningsfilosofi och utbildningshistoria
Vetenskaps- och teknikstudier (STS)
Allmän didaktik och undervisning
Hälsopedagogik

Aktuella forskningsprojekt

Från ord till siffror: Hur läsning blir ett samhälleligt och didaktiskt problem

Finansiär: Vetenskapsrådet
Detta projekt handlar om på vilka sätt litteraturläsning motiveras som något värdefullt i det offentliga samtalet och vilka pedagogiska konsekvenser olika sätt att motivera olika typer av läsning får.

Mer information om projektet Från ord till siffror

Lärarutbildningens formering

Finansiär: Vetenskapsrådet
Lärarutbildningar är ofta i fokus i diskussioner om skolans möjligheter och begränsningar. Lärarutbildningarna är förknippade med såväl stora farhågor och förhoppningar, såväl nationellt som internationellt och en kan ofta läsa att i försök att reformera skolan spelar lärarutbildningarna en nyckelroll som en del i det komplexa system som sammantaget styr skola och utbildning. Internationellt finns idag åtskillig forskning för att forskningsanknyta och vetenskapliggöra lärarutbildningen och dess innehåll. I internationella diskurser pekas på betydelsen att förstå de komplexa förhållanden som formar lärarutbildning - som ett system av olika aktörer och organisationer som ibland samverkar och ibland motverkar varandra. Därför förs det ofta fram att en bör förstå och analysera lärarutbildningarna men också forma dem och därmed rätta till olika missförhållanden och brister i skolans värld. Det finns veterligen lite av empirisk forskning om sådana komplexa system och i forskningslitteraturen efterlyses mer systematisk forskning. Istället görs antaganden om hur lärarutbildning fungerar och om vad som skulle kunna vara vettigt att göra med detta system.

Givet detta menar vi att det behövs forskning om lärarutbildningar i hela dess komplexitet utan att för den skull vila på särskilda systemteoretiska utgångspunkter. Istället anser vi att det krävs forskning som inser det komplexa i lärarutbildning utan att för den skull utgå från ett avskilt, sammanhängande system. Vi har därför valt att betrakta lärarutbildning som en ansamling av olika aktörer, organisationer, sammanhang och praktiker som tillsammans formar lärarutbildning. Uppgiften för forskning blir då att beskriva och förstå hur sådana ansamlingar formar lärarutbildningar. Det övergripande syftet är att analysera hur lärarutbildningar skapas och återskapas i en väv av olika aktörer som verkar i olika sammanhang och som på olika sätt bidrar till att forma blivande lärares bildningsgångar och kompetenser.