Digital Shapeshifting

Digital Shapeshifting är ett forskningsprogram inom området Hälsofrämjande arbete. Programmet syftar till att försöka förstå hur digitaliseringen på olika sätt kan vara hälso­främjande.

Digital Shapeshifting är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som undersöker digitaliseringens relation till hälsofrämjande arbete. Forskningen analyserar hur digitaliseringen transformerar yrkesroller, arbetsprocesser, organisationsformer och relationer mellan professionella och deras klienter/patienter/elever, etc.

Programmet utforskar både möjligheter och utmaningar ur ett samhällsperspektiv, med särskilt fokus på frågor om inkludering, hållbara arbetsformer, kontinuerligt lärande och digital kompetens. Övergripande handlar forskningen om hur vi kan forma en digital tillvaro som främjar välbefinnande, motverkar stress och ojämlikhet samt leder till berikade relationer och stärkt professionalism. Forskning om digitaliseringen och hälsofrämjande arbete innebär också att etiska aspekter integreras i de samhälls­utmaningar som identifieras nedan. Programmet ska bidra med ny kunskap om hur vi kan nyttja digitaliseringens möjligheter samtidigt som vi hanterar risker och utmaningar.

Vision

Att vara ledande inom hälsofrämjande forskning om digitalisering som integrerar helhetssynen på hälsa och välbefinnande, och bidrar till att möta samhällets utmaningar för alla–under hela livsloppet–som direkt eller indirekt berörs av den digitala transformationen.

Övergripande samhällutmaningar

a) Att säkerställa att digitaliseringen inom hälsofrämjande arbete är inkluderande och inte marginaliserar vissa grupper.

b) Att utveckla socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara digitala arbetsformer som främjar välbefinnande och motverkar stress.

Exempel på övergripande frågeställningar som utforskas är:

  • Hur transformeras olika yrkesroller och professioner av digitaliseringen?
  • Vilka nya kompetenser krävs i en digitaliserad arbetsvardag?
  • Hur påverkas relationen mellan professionella och klienter/elever/patienter?
  • Vilka är de etiska implikationerna av digitalisering inom olika verksamhetsområden?

Programmets forskning fokuserar på tre sfärer

  1. Digitalisering av arbetsprocesser och organisationsformer
  2. Digital kompetens, utbildning, lärande
  3. Förändrade relationer och yrkesroller

Sfär 1: Digitalisering av arbetsprocesser och organisationsformer

Denna sfär fokuserar på hur digitala verktyg och teknologier omvandlar arbetets utförande och organisering inom olika yrkesområden. Forskningen undersöker nya digitala arbetsprocesser och organisationsformer som växer fram, samt deras konsekvenser för effektivitet, arbetsmiljö och välbefinnande.

Samhällsutmaning:
Att utveckla socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara digitala arbetsprocesser som främjar välbefinnande och motverkar stress.

Exempel på frågeställningar:

  • Hur förändras arbetsprocesser och flöden när de digitaliseras?
  • Vilka nya organisations- och ledarskapsformer möjliggörs av digitaliseringen?
  • Hur påverkas arbetsmiljö och välbefinnande när arbetet blir alltmer digitaliserat

Integrerad etik:

Digitalisering innebär nya möjligheter men också risker när arbetslivet förändras. Forskningen bör därför undersöka vilka processer som sätts igång av nya digitala arbetsprocesser och automatisering och dess konsekvenser för människors arbete. Centrala frågor är hur man kan främja välbefinnande och motverka stress i en digitaliserad arbetsvardag. Etiska aspekter som integritet, övervakning och kontroll behöver också analyseras när arbetet digitaliseras.

Sfär 2: Digital kompetens, utbildning och lärande

Denna sfär fokuserar på den digitala kompetens som krävs i arbetslivet idag och i framtiden. Forskningen undersöker behovet av kontinuerligt, livslångt lärande för att upprätthålla digital kompetens inom olika yrken. Det handlar också om att utveckla effektiva sätt att utbilda för digital kompetens. Hög digital kompetens är en förutsättning för att nyttja digitaliseringens möjligheter och minimera riskerna. Samhällsutmaning: Att utbilda för digital kompetens och bibehålla professionell autonomi.

Exempel på frågeställningar:

  • Vilka digitala kompetenser behövs inom olika yrkesområden idag och i framtiden?
  • Hur kan man effektivt utbilda för digital kompetens?
  • Hur kan professionella upprätthålla digital kompetens genom kontinuerligt lärande?

Integrerad etik:

Forskningen bör undersöka hur man kan säkerställa att alla har tillgång till utbildning för att uppnå digital kompetens. Det handlar om att undvika ett digitalt kunskaps­glapp mellan olika grupper i samhället. Samtidigt som arbetet med styrning genom manualer och algoritmer växer fram behöver professionell autonomi och erfarenhets­baserad kunskap värnas i arbetslivet.

Sfär 3: Förändrade relationer och yrkesroller

Denna sfär undersöker hur relationerna mellan professionella och deras klienter/patienter/elever förändras i och med digitaliseringen. När arbetet blir mer teknikmedierat påverkas de mellanmänskliga aspekterna. Forskningen analyserar hur yrkesroller omdefinieras och vilka etiska frågor detta väcker. Målet är att förstå hur digitala verktyg kan användas för att berika relationer och stärka professionalism. Samhällsutmaning: Att säkerställa att digitaliseringen inom arbetslivet är inkluderande och inte marginaliserar vissa grupper.

Exempel på frågeställningar:

  • Hur påverkar digitala verktyg relationer mellan professionella och klienter/patienter/elever etc.?
  • Hur omdefinieras olika yrkesroller av den ökade digitaliseringen och automatiseringen?
  • Vilka etiska frågor aktualiseras när yrken och relationer digitaliseras?

Integrerad etik:

Forskningen bör undersöka risker som att digitala verktyg skapar distans mellan professionella och deras klienter. Inkludering är en viktig fråga - hur kan man motverka att vissa grupper exkluderas i en digitaliserad arbetsvardag? Samtidigt finns möjligheter att berika relationer via digitala verktyg, vilket också bör studeras

Programmets mål och strategier

Kortsiktiga mål

  • Stimulera och etablera tvärvetenskapligt samarbete
    Facilitera och stärka banden mellan olika ämnen och akademier på Högskolan i Gävle för gemensamma forskningsprojekt.

  • Öka synligheten för programmets forskning
    Aktivt kommunicera programmets forskningsframsteg och dess inverkan på samhället, genom olika kanaler och format.

  • Söka och säkra extern finansiering
    Etablera en kontinuerlig process för att identifiera och ansöka om forskningsmedel som kan stödja nya och utöka de befintliga projekt som ingår i programmet.

Långsiktiga mål

  • Skapa ett nationellt forskningscentrum
    Positionera programmet som ett globalt nav för forskning kring digitaliseringens roll i hälsofrämjande arbete.

  • Omvandla forskningsresultat till praktisk tillämpning
    Säkerställa att programmets forskningsinsatser om digitalisering leder till verkliga förbättringar i människors hälsa och välbefinnande.

  • Bidra till samhällelig förändring
    Genom programmets forskning bidra till en samhällsförändring där medborgare tillägnar sig kunskap som främjar en mer jämlik och hälsosam värld.

Strategier

  • Samverka lokalt och globalt
    Utveckla partnerskap med aktörer för att sprida och tillämpa programmets forskningsresultat.

  • Stärka tvärvetenskaplig forskning
    Fortsätta att bygga broar mellan relevanta ämnen för att angripa komplexa hälsofrågor.

  • Förbättra kommunikationen av forskningsresultat
    Implementera effektiva kommunikationsstrategier för att visa programmets betydelse och attrahera olika målgrupper.

  • Utveckla utbildningsinsatser
    Erbjuda utbildningar som förbereder framtidens behov av hälsofrämjande arbete i ett digitaliserat samhälle.

Urval av pågående forskning

Ett samarbete mellan Högskolan i Gävle, Marie Cederschiöld Högskola (f.d. Ersta-Sköndal-Bräcke högskola ), Uppsala universitet, Stockholms universitet

Vårt bidrag till att omsätta målen i Agenda 2030 till verklighet är att fokusera på de mest utsatta i välfärdssamhället, dvs. människor som lever med svår ohälsa, marginaliserade och i fattigdom. Hemlösa kvinnor i höginkomstländer som Sverige, drabbas av extrema ohälsoklyftor, vilket innebär ett förkortat liv. Det övergripande syftet med projektet är att utveckla och implementera interventioner för jämlik vård och hälsa till kvinnor i hemlöshet; i nära samarbete med kvinnor, avnämare från hälso- och sjukvård, sjuksköterskeutbildningar, Nationellt centrum för kvinnofrid och civilsamhället. Vi undersöker hur kvinnor i hemlöshet använder digitalisering och mobiltelefoner för tillgång till hälso- och sjukvård; hinder/möjligheter för IT; attityder till användande av IT i sjukvård, samt användande av mobiltelefoner för att främja jämlik vård för kvinnor i hemlöshet.

Hemsida: Jämlik vård för kvinnor i hemlöshet Länk till annan webbplats.

Instagram: https://www.instagram.com/doldakvinnor Länk till annan webbplats.

Finansiering: FORTE (4,7 miljoner) och Vetenskapsrådet (2,4 miljoner)

Syftet är att undersöka olika former av hälsostöd som människor utbyter på internet. Begreppen "nätmobbning" (cyber bullying), "virtuell våldtäkt" (cyber rape) och "näthat" (cyber violence) är idag vedertagna termer både inom olika akademiska discipliner, lagstiftning och i den allmänna debatten. Mindre beforskat och allmänt vedertaget är den vård och omvårdnad av varandra människor utbyter i cyberrymden och på nätet, så kallad cyber nursing. Trots att det är mindre artikulerat i den allmänna debatten samt mindre beforskat är processerna för hur människor hjälper och stödjer varandra på nätet centralt i mellanmänskligt samspel, såväl virtuellt som i det verkliga livet. Dessa processer av cyber nursing är av särskild vikt för den generation som fötts runt och efter millenniumskiftet och som inte har några referenser till livet innan internet. Egenvård är en central del av människors och samhällets hälsoarbete. Egenvården handlar om hur man som individ upprätthåller, skapar hälsa och lindrar lidande. För egenvård har traditionellt huskurer, råd och tips förmedlats av vänner och bekanta, men även press och media har använts. Dessutom har traditionella hälsoinstanser och vårdpersonal aktivt arbetat med egenvård i form av telefonrådgivning och broschyrer. Under senaste decenniet har ett alltmer utvecklat stöd på internet för egenvård tillkommit. Egenvård i virtuella miljöer är förenat med stora möjligheter för människor men innebär kanske också stora konsekvenser. I projektet kommer olika studier att genomföras; observationer av kommunikation och interaktion i olika hälsorelaterade forum där människor utbyter hälsostöd till varandra.

Samarbete mellan Högskolan i Gävle och Högskolan i Väst.

Balansnedsättningar är ett vanligt hälsoproblem hos äldre. En tredjedel av de äldre ramlar varje år, vilket kan leda till sjukhusvård och hemsjukvård. Många som skrivs ut från sjukhus får inte heller den hjälp de behöver trots en önskan att vara aktiva för att förhindra fall och tillgången på fallprevention i Sverige är låg. Det finns stark evidens för vilken typ av träning äldre med nedsatt balans ska utföra för att förbättra sin balans. Med ny välfärdsteknik så som Augmented Reality (AR) kan man skapa nya möjligheter för träning och rehabilitering med rumsligt korrekt kalibrerade 3D-visualiseringar. Tekniken kan möjliggöra individuellt anpassad träning som äldre själva kan utföra i hemmet. I ett led att utveckla den nya träningsmetoden har vi genomfört en första pilotstudie där äldre på hälsocentral fick träna sin balans med den nya tekniken med syftet att undersöka genomförbarheten. Nästa steg i utvecklingen av träningsmetoden blir att ta lärdom av den första studien och vidareutveckla tekniken och träningen för användande i hemmet. Utvecklingen av den nya träningsmetoden kan i sin tur leda till bättre effekt av träningen och bättre resursutnyttjande inom hemsjukvården.

Video om första pilotstudien Länk till annan webbplats.

Projektledare: Sven Blomqvist, universitetslektor i idrottsvetenskap.

Övriga forskare i projektet: Maria Engström, professor i vårdvetenskap & Stefan Seipel, professor i datavetenskap

Socionomer har en viktig och komplex uppgift i samhället där det ofta handlar om att kunna ge stöd och hjälp till människor i utsatta livssituationer. För att kunna erbjuda professionella samtal krävs därför både utbildning och praktisk träning. Samtidigt har forskning under många år visat att nyexaminerade socionomer ofta upplever sig sakna tillräckliga kunskaper i mer praktiknära färdigheter som att kunna hålla professionella samtal. Projektets syfte är att i samverkan med yrkesverksamma utveckla lärandeaktiviteter för socionomer med hjälp av samtalsträning i virtuella miljöer och AI-driven samtalsanalys. Projektets mål är att designa pedagogiska arbetsformer med fokus på arbetsintegrerat lärande där virtuell samtalsträning och AI-driven samtalsanalys nyttjas för att skapa förstärkta möjligheter till professionellt lärande. Samtalsträning av denna typ möjliggör såväl samarbetslärande som individuellt användande när det passar de(n) som ska lära sig, och utan extra kostnad genom att varje lärandetillfälle inte behöver vara lärarlett. I projektet utvecklas en uppsättning samtalsscenarier med virtuella avatarer som kan nyttjas i ytterligare kurser inom socionomprogrammet samt i introduktionen av nyexaminerade socialarbetare och i fortlöpande kompetensutveckling inom socialtjänsten. Ett långsiktigt mål är att successivt vidareutveckla den digitala samtalstjänsten samt förfina de kriterier och exempel som tjänsten använder för att på så sätt nå en bredare målgrupp. Projektet genomförs i ett tvärvetenskapligt samarbete mellan yrkesverksamma, forskare och lärare i socialt arbete samt i didaktik med specialkunskap specialkunskaper i hur digital teknik används och kan användas i undervisning och lärande.

Tid: Projektet genomförs i samverkan med yrkesverksamma i Sandvikens kommun och pågår 1 april 2022- 30 september 2024. Finansieras av Vinnova.

Medverkande: Pia Tham (forskningsledare), Bo Söderqvist, Åsa Vidman samt Claes Westelius (samtliga Högskolan i Gävle)

Den digitala omställningen berör i hög utsträckning välfärdssektorn. Huvudfokus i denna studie är vad digitaliseringen innebär för klienter som söker försörjningsstöd. Vi tar även in socialsekreterarnas röster eftersom personalens och klienternas erfarenheter är länkade. Genom att ta reda på vilka digitala verktyg som används synliggörs hela den digitala infrastrukturen och därmed såväl e-ansökan, ”robotiserat” beslutsstöd som videomöten. Vårt syfte är att utveckla kunskapen om klienternas empowerment och socialsekreterarnas handlingsutrymme inom ramen för den nya digitala infrastrukturen i samband med försörjningsstöd. Frågeställningar: 1) Hur beskriver klienter, socialsekreterare och chefer sina erfarenheter av digitalisering i form av till exempel e-tjänster och automatiserat beslutsstöd vid hanteringen av försörjningsstöd? 2) Hur förändrar den "digitala infrastrukturen" som helhet och klienternas deltagande rollen och funktionen för socialsekreterares diskretion (handlingsutrymme)? 3) Hur kan digitala metoder för erfarenhetsutbyte användas av forskare och kommuner för att utveckla och dela kunskap om socialtjänsten? Teori: Forskning inom vård- och omsorgsområdet visar att klienternas (patienternas) empowerment är beroende av personalens empowerment. Personal med eget handlingsutrymme kan ha lättare att tillgodose klientens behov och möjlighet att uttrycka sig, dvs. bli bättre på att förstärka klientens empowerment. Vi utgår därför från perspektiv på empowerment, med betoning på klienternas empowerment, och handlingsutrymme (discretion), med betoning på socialsekreterarnas digitala handlingsutrymme (digital discretion). Även tekniska och etiska frågor inkluderas vilka dock inte utgör huvudfokus. Metod: I denna pilotundersökning intervjuas klienter, socialsekreterare och chefer i tre kommuner av olika storlek. Det finns också ett behov att finna metoder som gör kommunerna delaktiga i praktiknära forskning och kommunerna efterfrågar utbyte av erfarenheter.

Tid: Projektet genomförs under 2023-2024

Medverkande: Sven Trygged (projektledare, avdelningen för socialt arbete och kriminologi, HiG), Lupita Svensson, Socialhögskolan Lunds universitet, Agneta Ranerup, Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet

Den digitala omställningen berör i hög utsträckning välfärdssektorn. Huvudfokus i denna studie är vad digitaliseringen innebär för klienter som söker försörjningsstöd. Vi tar även in socialsekreterarnas röster eftersom personalens och klienternas erfarenheter är länkade. Genom att ta reda på vilka digitala verktyg som används synliggörs hela den digitala infrastrukturen och därmed såväl e-ansökan, ”robotiserat” beslutsstöd som videomöten. Vårt syfte är att utveckla kunskapen om klienternas empowerment och socialsekreterarnas handlingsutrymme inom ramen för den nya digitala infrastrukturen i samband med försörjningsstöd. Frågeställningar: 1) Hur beskriver klienter, socialsekreterare och chefer sina erfarenheter av digitalisering i form av till exempel e-tjänster och automatiserat beslutsstöd vid hanteringen av försörjningsstöd? 2) Hur förändrar den "digitala infrastrukturen" som helhet och klienternas deltagande rollen och funktionen för socialsekreterares diskretion (handlingsutrymme)? 3) Hur kan digitala metoder för erfarenhetsutbyte användas av forskare och kommuner för att utveckla och dela kunskap om socialtjänsten? Teori: Forskning inom vård- och omsorgsområdet visar att klienternas (patienternas) empowerment är beroende av personalens empowerment. Personal med eget handlingsutrymme kan ha lättare att tillgodose klientens behov och möjlighet att uttrycka sig, dvs. bli bättre på att förstärka klientens empowerment. Vi utgår därför från perspektiv på empowerment, med betoning på klienternas empowerment, och handlingsutrymme (discretion), med betoning på socialsekreterarnas digitala handlingsutrymme (digital discretion). Även tekniska och etiska frågor inkluderas vilka dock inte utgör huvudfokus. Metod: I denna pilotundersökning intervjuas klienter, socialsekreterare och chefer i tre kommuner av olika storlek. Det finns också ett behov att finna metoder som gör kommunerna delaktiga i praktiknära forskning och kommunerna efterfrågar utbyte av erfarenheter.

Tid: Projektet genomförs under 2023-2024

Medverkande: Sven Trygged (projektledare, avdelningen för socialt arbete och kriminologi, HiG), Lupita Svensson, Socialhögskolan Lunds universitet, Agneta Ranerup, Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet

Projekttitel: Nya digitala lösningar inom 1177: Vad händer med sjuksköterskors arbetsmiljö och med vårdmiljön - effektivisering på gott eller ont?

Projektet är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle, Karolinska Institutet och Örebro Universitetet.

Det övergripande syftet med föreliggande forskningsprojekt är att studera telefonsjuksköterskors arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande före, under och efter införande av nya arbetssätt inom 1177 (härefter benämning sjuksköterskor).

1177 är invånarnas samlade ingång till den offentliga hälso- och sjukvården och antalet besök ökar gradvis och ligger nu på ca 20 000 per dag. Det är idag cirka 1 200 telefonsjuksköterskor anställda vid 23 centra/regioner. Nya digitala lösningar införs stegvis från 2023-2024 vid de olika centra med syfte att effektivisera, att öka tillgänglighet och förbättra för vårdsökande samt förbättra arbetsmiljön för personal. Att införande av nya tekniska lösningar också kan innebära stress är väl känt.

De nya digitala lösningarna består av tre olika delar. ”Nya kanaler” innebär införande av ett bildverktyg och videoverktyg där vårdsökanden kan skicka bilder till sjuksköterskan och även bli inbjuden till ett videosamtal. ”Verksamhetsstöd sjukvårdsrådgivning” innebär införande av ett nytt verksamhetsstöd för sjukvårdsrådgivning vilket succesivt kommer ersätta det tidigare Rådgivningsstödet som infördes 2006. ”Invånarens symtombedömning och hänvisning” innebär införande av en digital ingång till vården där invånaren digitalt svarar på frågor och därefter sker en automatisk triagering och hänvisning. Denna automatiska triagering kallas även chattbot. Hänvisningarna från autotriagen omfattar att ringa 112, skriftliga egenvårdsråd eller chatt med sjuksköterska. Sammantaget blir det flera nya arbetsmoment för telefonsjuksköterskorna.

Data i projektet kommer att samlas in med både enkäter, intervjuer och analys av kommunikation mellan sjuksköterskor och vårdsökande vid telefoni, videosamtal och chatt.

Den snabba digitala utvecklingen behöver följas för att utarbeta evidens vad gäller system som dessa utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv.

Projektledare: Annica Björkman, distriktssköterska, docent vårdvetenskap

Övriga forskare från Högskolan i Gävle i projektet: Maria Engström, professor i vårdvetenskap

Doktorandprojekt

Vad händer med vårdkvalitet och arbetsmiljö när vården inför digitala vårdalternativ? Region Gävleborg lanserar under 2022 en digital plattform med målet att erbjuda befolkningen bättre tillgänglighet och vårdkvalitet genom bland annat semi-digital triagering samt enklare vårdkedjor för patienterna genom att ge personalen möjlighet till digitala konsultationer över vårdgränser. Men kommer den digitala vården att bidra till bättre resursanvändning? Hur påverkas arbetsmiljön, vårdkvaliteten och patientsäkerheten?

Syftet med projektet är att studera digitala vårdkedjor, vårdkonsumtion och vårdkvalitet samt personalens arbetsmiljö och välbefinnande. Projektet kommer att studera hur befolkningens sökmönster för vård ser ut under Region Gävleborgs införande av den digitala vårdplattformen och om vårdresurserna kommer att användas på ett annorlunda sätt än tidigare. Vårdkvaliteten för en utvald patientgrupp kommer att studeras före och efter det digitala alternativet införs erbjuds. Patienter erbjuds också att skatta upplevelsen av den digitala vården och personalen kommer att skatta arbetsmiljö, vårdkvalitet och patientsäkerhet före och efter den digitala vårdplattformen införts. Projektet kompletteras med intervjuer av patienter och personal om hur de upplevt den digitala vården.

Samarbete mellan Högskolan i Gävle och Region Gävleborg.

Doktorand: Maarit Wirkkala Länk till annan webbplats.
Forskningsämne: Vårdvetenskap

Forskning i media

Publikationer

Crafoord, M., Sundberg, K., Nilsson, M., Fjell, M. & Langius-Eklöf, A. (2023). Patients' Individualized Care Perceptions and Health Literacy Using an Interactive App During Breast and Prostate Cancer Treatment. Computers, Informatics, Nursing, 41 (9), 706-716. 10.1097/cin.0000000000001007 Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

Masoumi, D. & Noroozi, O. (2023). Developing early career teachers’ professional digital competence: a systematic literature review. European Journal of Teacher Education. 10.1080/02619768.2023.2229006 Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

Salzmann-Erikson, M. (2023). Digital inclusion: A mixed-method study of user behavior and content on Twitter. Digital Health, 9. 10.1177/20552076231211277 Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

Salzmann-Erikson, M. & Eriksson, H. (2023). A Mapping Review of Netnography in Nursing. Qualitative Health Research, 33 (8-9), 701-714. 10.1177/10497323231173794 Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

Zammit, D., Tomaselli, G., Buttigieg, S., Garg, L. & Macassa, G. (2023). Digital virtual consultations and improved stakeholders’ health and wellbeing amongst hospital doctors. Sustainability, 15 (5). 10.3390/su15054428 Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

Andersson, J., Cole, E. & Trygged, S. (2022). När hjälpen finns på Facebook : Om försummade behov och nya hjälpformer. Socialmedicinsk Tidskrift, 99 (4), 509-521. Länk Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

Ramasamy, L., Khan, F., Shah, M., Prasad, B., Iwendi, C. & Biamba, C. (2022). Secure Smart Wearable Computing through Artificial Intelligence-Enabled Internet of Things and Cyber-Physical Systems for Health Monitoring. Sensors, 22 (3). 10.3390/s22031076 Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

Salzmann-Erikson, M. (2023). Integrating technology in aged care: challenges, opportunities, and a nursing lens. Contemporary Nurse : health care across the lifespan, 59 (6), 413-415. 10.1080/10376178.2023.2291119 Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

Andersson, R. & Björsell, N. (2023). The Technical Challenges in Orthotic Exoskeleton Robots with Future Directions: a Review Paper. : IEEE. 10.1109/ITIKD56332.2023.10099850 Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

Blomqvist, E., Lindecrantz, M., Blomsma, F., Lambrix, P. & De Meester, B. (2022). Decentralized Digital Twins of Circular Value Networks - A Position Paper. Proceedings of the Third International Workshop on Semantic Digital Twins : Co-located with the 19th Extended Semantic Web Conference (ESWC 2022): CEUR Workshop Proceedings. Länk Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

För att se samtliga publikationer från forskningsprogrammet Digital Shapeshifting, besök programmets sida i DiVA Länk till annan webbplats.

Efterfrågad kompetens för programmets forskare

  • Forskarna på Slottet 2023 Länk till annan webbplats.
  • Forskning i Fokus Länk till annan webbplats.
  • Peer-review för tidskrifter:
    • Journal of Medical Internet Research (JMIR) (impact factor: 7.4)
    • International Journal of Medical Informatics (impact factor: 4.046)
    • Informatics for Health and Social Care (impact factor: 2.439)
    • Computational and Structural Biotechnology Journal (impact factor 6.0)
    • Journal of Medical Internet Research (JMIR) (impact factor: 5,43)
  • Vetenskaplig granskare för forskningsansökningar: “Internal Research Funding Programme 2020”. University of Cyprus.
  • Ledamot i betygsnämnd vid disputation för Charlotta Åkerlinds doktorsavhandling ”eHOMECARE – For safety and communication in everyday life.” 24 november 2017. Mälardalens Högskola.

Programledare

Annakarin Olsson, profilbild

Annakarin Olsson

Docent i vårdvetenskap

Kontakta Annakarin Olsson vid frågor rörande forskningsprogrammet eller läs mer om hennes forskning och se hennes publikationer i forskarpresentationen.

Martin Salzmann Eriksson, profilbild

Martin Salzmann Eriksson

Docent i vårdvetenskap

Kontakta Martin Salzmann-Eriksson vid frågor rörande forskningsprogrammet eller läs mer om hans forskning och se hans publikationer i forskarpresentationen. Länk till annan webbplats.

Sven Blomqvist, profilbild

Sven Blomqvist

Docent i idrottsvetenskap

Kontakta Sven Blomqvist vid frågor rörande forskningsprogrammet eller läs mer om hans forskning och se hans publikationer i forskarpresentationen.

Sidan uppdaterades 2024-09-16