Gå till innehållet

Digital Shapeshifting

Digital Shapeshifting är ett forskningsprogram inom området Hälsofrämjande arbete. Programmet syftar till att försöka förstå hur digitaliseringen på olika sätt kan vara hälso­främjande.

Digital Shapeshifting är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som undersöker digitaliseringens relation till hälsofrämjande arbete. Forskningen analyserar hur digitaliseringen transformerar yrkesroller, arbetsprocesser, organisationsformer och relationer mellan professionella och deras klienter/patienter/elever, etc.

Programmet utforskar både möjligheter och utmaningar ur ett samhällsperspektiv, med särskilt fokus på frågor om inkludering, hållbara arbetsformer, kontinuerligt lärande och digital kompetens. Övergripande handlar forskningen om hur vi kan forma en digital tillvaro som främjar välbefinnande, motverkar stress och ojämlikhet samt leder till berikade relationer och stärkt professionalism. Forskning om digitaliseringen och hälsofrämjande arbete innebär också att etiska aspekter integreras i de samhälls­utmaningar som identifieras nedan. Programmet ska bidra med ny kunskap om hur vi kan nyttja digitaliseringens möjligheter samtidigt som vi hanterar risker och utmaningar.

Vision

Att vara ledande inom hälsofrämjande forskning om digitalisering som integrerar helhetssynen på hälsa och välbefinnande, och bidrar till att möta samhällets utmaningar för alla–under hela livsloppet–som direkt eller indirekt berörs av den digitala transformationen.

Övergripande samhällutmaningar

a) Att säkerställa att digitaliseringen inom hälsofrämjande arbete är inkluderande och inte marginaliserar vissa grupper.

b) Att utveckla socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara digitala arbetsformer som främjar välbefinnande och motverkar stress.

Exempel på övergripande frågeställningar som utforskas är:

  • Hur transformeras olika yrkesroller och professioner av digitaliseringen?
  • Vilka nya kompetenser krävs i en digitaliserad arbetsvardag?
  • Hur påverkas relationen mellan professionella och klienter/elever/patienter?
  • Vilka är de etiska implikationerna av digitalisering inom olika verksamhetsområden?

Programmets forskning fokuserar på tre sfärer

  1. Digitalisering av arbetsprocesser och organisationsformer
  2. Digital kompetens, utbildning, lärande
  3. Förändrade relationer och yrkesroller

Denna sfär fokuserar på hur digitala verktyg och teknologier omvandlar arbetets utförande och organisering inom olika yrkesområden. Forskningen undersöker nya digitala arbetsprocesser och organisationsformer som växer fram, samt deras konsekvenser för effektivitet, arbetsmiljö och välbefinnande.

Samhällsutmaning:
Att utveckla socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara digitala arbetsprocesser som främjar välbefinnande och motverkar stress.

Exempel på frågeställningar:

  • Hur förändras arbetsprocesser och flöden när de digitaliseras?
  • Vilka nya organisations- och ledarskapsformer möjliggörs av digitaliseringen?
  • Hur påverkas arbetsmiljö och välbefinnande när arbetet blir alltmer digitaliserat

Integrerad etik:

Digitalisering innebär nya möjligheter men också risker när arbetslivet förändras. Forskningen bör därför undersöka vilka processer som sätts igång av nya digitala arbetsprocesser och automatisering och dess konsekvenser för människors arbete. Centrala frågor är hur man kan främja välbefinnande och motverka stress i en digitaliserad arbetsvardag. Etiska aspekter som integritet, övervakning och kontroll behöver också analyseras när arbetet digitaliseras.

Denna sfär fokuserar på den digitala kompetens som krävs i arbetslivet idag och i framtiden. Forskningen undersöker behovet av kontinuerligt, livslångt lärande för att upprätthålla digital kompetens inom olika yrken. Det handlar också om att utveckla effektiva sätt att utbilda för digital kompetens. Hög digital kompetens är en förutsättning för att nyttja digitaliseringens möjligheter och minimera riskerna. Samhällsutmaning: Att utbilda för digital kompetens och bibehålla professionell autonomi.

Exempel på frågeställningar:

  • Vilka digitala kompetenser behövs inom olika yrkesområden idag och i framtiden?
  • Hur kan man effektivt utbilda för digital kompetens?
  • Hur kan professionella upprätthålla digital kompetens genom kontinuerligt lärande?

Integrerad etik:

Forskningen bör undersöka hur man kan säkerställa att alla har tillgång till utbildning för att uppnå digital kompetens. Det handlar om att undvika ett digitalt kunskaps­glapp mellan olika grupper i samhället. Samtidigt som arbetet med styrning genom manualer och algoritmer växer fram behöver professionell autonomi och erfarenhets­baserad kunskap värnas i arbetslivet.

Denna sfär undersöker hur relationerna mellan professionella och deras klienter/patienter/elever förändras i och med digitaliseringen. När arbetet blir mer teknikmedierat påverkas de mellanmänskliga aspekterna. Forskningen analyserar hur yrkesroller omdefinieras och vilka etiska frågor detta väcker. Målet är att förstå hur digitala verktyg kan användas för att berika relationer och stärka professionalism. Samhällsutmaning: Att säkerställa att digitaliseringen inom arbetslivet är inkluderande och inte marginaliserar vissa grupper.

Exempel på frågeställningar:

  • Hur påverkar digitala verktyg relationer mellan professionella och klienter/patienter/elever etc.?
  • Hur omdefinieras olika yrkesroller av den ökade digitaliseringen och automatiseringen?
  • Vilka etiska frågor aktualiseras när yrken och relationer digitaliseras?

Integrerad etik:

Forskningen bör undersöka risker som att digitala verktyg skapar distans mellan professionella och deras klienter. Inkludering är en viktig fråga - hur kan man motverka att vissa grupper exkluderas i en digitaliserad arbetsvardag? Samtidigt finns möjligheter att berika relationer via digitala verktyg, vilket också bör studeras

Programmets mål och strategier

  • Stimulera och etablera tvärvetenskapligt samarbete
    Facilitera och stärka banden mellan olika ämnen och akademier på Högskolan i Gävle för gemensamma forskningsprojekt.

  • Öka synligheten för programmets forskning
    Aktivt kommunicera programmets forskningsframsteg och dess inverkan på samhället, genom olika kanaler och format.

  • Söka och säkra extern finansiering
    Etablera en kontinuerlig process för att identifiera och ansöka om forskningsmedel som kan stödja nya och utöka de befintliga projekt som ingår i programmet.

  • Skapa ett nationellt forskningscentrum
    Positionera programmet som ett globalt nav för forskning kring digitaliseringens roll i hälsofrämjande arbete.

  • Omvandla forskningsresultat till praktisk tillämpning
    Säkerställa att programmets forskningsinsatser om digitalisering leder till verkliga förbättringar i människors hälsa och välbefinnande.

  • Bidra till samhällelig förändring
    Genom programmets forskning bidra till en samhällsförändring där medborgare tillägnar sig kunskap som främjar en mer jämlik och hälsosam värld.

  • Samverka lokalt och globalt
    Utveckla partnerskap med aktörer för att sprida och tillämpa programmets forskningsresultat.

  • Stärka tvärvetenskaplig forskning
    Fortsätta att bygga broar mellan relevanta ämnen för att angripa komplexa hälsofrågor.

  • Förbättra kommunikationen av forskningsresultat
    Implementera effektiva kommunikationsstrategier för att visa programmets betydelse och attrahera olika målgrupper.

  • Utveckla utbildningsinsatser
    Erbjuda utbildningar som förbereder framtidens behov av hälsofrämjande arbete i ett digitaliserat samhälle.

Urval av pågående forskning

Socionomer har en viktig och komplex uppgift i samhället där det ofta handlar om att kunna ge stöd och hjälp till människor i utsatta livssituationer. För att kunna erbjuda professionella samtal krävs därför både utbildning och praktisk träning. Samtidigt har forskning under många år visat att nyexaminerade socionomer ofta upplever sig sakna tillräckliga kunskaper i mer praktiknära färdigheter som att kunna hålla professionella samtal. Projektets syfte är att i samverkan med yrkesverksamma utveckla lärandeaktiviteter för socionomer med hjälp av samtalsträning i virtuella miljöer och AI-driven samtalsanalys. Projektets mål är att designa pedagogiska arbetsformer med fokus på arbetsintegrerat lärande där virtuell samtalsträning och AI-driven samtalsanalys nyttjas för att skapa förstärkta möjligheter till professionellt lärande. Samtalsträning av denna typ möjliggör såväl samarbetslärande som individuellt användande när det passar de(n) som ska lära sig, och utan extra kostnad genom att varje lärandetillfälle inte behöver vara lärarlett. I projektet utvecklas en uppsättning samtalsscenarier med virtuella avatarer som kan nyttjas i ytterligare kurser inom socionomprogrammet samt i introduktionen av nyexaminerade socialarbetare och i fortlöpande kompetensutveckling inom socialtjänsten. Ett långsiktigt mål är att successivt vidareutveckla den digitala samtalstjänsten samt förfina de kriterier och exempel som tjänsten använder för att på så sätt nå en bredare målgrupp. Projektet genomförs i ett tvärvetenskapligt samarbete mellan yrkesverksamma, forskare och lärare i socialt arbete samt i didaktik med specialkunskap specialkunskaper i hur digital teknik används och kan användas i undervisning och lärande.

Tid: Projektet genomförs i samverkan med yrkesverksamma i Sandvikens kommun och pågår 1 april 2022- 30 september 2024. Finansieras av Vinnova.

Medverkande: Pia Tham (forskningsledare), Bo Söderqvist, Åsa Vidman samt Claes Westelius (samtliga Högskolan i Gävle)

Den digitala omställningen har påtagliga konsekvenser för välfärdssektorn och särskilt för socialtjänstens arbete med försörjningsstöd. Projektets övergripande fokus är vad digitaliseringen innebär för klienter som söker ekonomiskt bistånd, samtidigt som socialsekreterarnas och chefernas erfarenheter inkluderas, eftersom klienters och personals praktiker och villkor är nära sammanlänkade. Genom att kartlägga vilka digitala verktyg som används synliggörs den samlade digitala infrastrukturen, inklusive e-ansökningar, automatiserat beslutsstöd och videobaserade mötesformer.

Studien har resulterat i två fristående men tematiskt sammanhängande artiklar. Den första artikeln bygger på intervjuer med klienter och är publicerad under titeln The cost or potential of public value? Digital administrative burdens faced by clients seeking social assistance. Här analyseras hur digitala lösningar både kan underlätta och försvåra klienters kontakter med socialtjänsten, särskilt genom ökade administrativa krav och nya former av exkludering.

Länk till artikeln: https://rsw.erickson.international/archivio/vol-n-11/08_trygged_2-25/ Länk till annan webbplats.

Den andra artikeln, som är inskickad för granskning, baseras på intervjuer med socialsekreterare och chefer och har ett tydligare fokus på infrastructuring. Analysen belyser personalens erfarenheter av hur olika digitala system samverkar i det dagliga klientarbetet, hur smidiga eller trögrörliga systemen upplevs samt hur återkommande glapp mellan plattformar skapar behov av lokala lösningar, manuellt arbete och kompensatoriska praktiker. Dessa resultat problematiserar föreställningar om digitalisering som en sammanhållen och effektiviserande process och visar i stället hur digital infrastruktur kontinuerligt måste hållas samman i praktiken.

Metodologiskt bygger projektet på intervjuer med klienter, socialsekreterare och chefer i tre kommuner av olika storlek. Ett parallellt syfte har varit att utveckla former för praktiknära forskning där kommunerna inte enbart är studieobjekt utan även aktiva parter i erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.

Projektet genomfördes under perioden 2023–2026 i samarbete mellan forskare vid Högskolan i Gävle, Lunds universitet och Göteborgs universitet.

Projektet är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle, Karolinska Institutet och Örebro Universitetet.

Det övergripande syftet med föreliggande forskningsprojekt är att studera telefonsjuksköterskors arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande före, under och efter införande av nya arbetssätt inom 1177 (härefter benämning sjuksköterskor).

1177 är invånarnas samlade ingång till den offentliga hälso- och sjukvården och antalet besök ökar gradvis och ligger nu på ca 20 000 per dag. Det är idag cirka 1 200 telefonsjuksköterskor anställda vid 23 centra/regioner. Nya digitala lösningar införs stegvis från 2023-2024 vid de olika centra med syfte att effektivisera, att öka tillgänglighet och förbättra för vårdsökande samt förbättra arbetsmiljön för personal. Att införande av nya tekniska lösningar också kan innebära stress är väl känt.

De nya digitala lösningarna består av tre olika delar. ”Nya kanaler” innebär införande av ett bildverktyg och videoverktyg där vårdsökanden kan skicka bilder till sjuksköterskan och även bli inbjuden till ett videosamtal. ”Verksamhetsstöd sjukvårdsrådgivning” innebär införande av ett nytt verksamhetsstöd för sjukvårdsrådgivning vilket successivt kommer ersätta det tidigare Rådgivningsstödet som infördes 2006. ”Invånarens symtombedömning och hänvisning” innebär införande av en digital ingång till vården där invånaren digitalt svarar på frågor och därefter sker en automatisk triagering och hänvisning. Denna automatiska triagering kallas även chattbot. Hänvisningarna från autotriagen omfattar att ringa 112, skriftliga egenvårdsråd eller chatt med sjuksköterska. Sammantaget blir det flera nya arbetsmoment för telefonsjuksköterskorna.

Data i projektet kommer att samlas in med både enkäter, intervjuer och analys av kommunikation mellan sjuksköterskor och vårdsökande vid telefoni, videosamtal och chatt.

Den snabba digitala utvecklingen behöver följas för att utarbeta evidens vad gäller system som dessa utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv.

Projektledare: Annica Björkman, distriktssköterska, docent vårdvetenskap

Övriga forskare från Högskolan i Gävle i projektet: Maria Engström, professor i vårdvetenskap

Doktorandprojekt

Vad händer med vårdkvalitet och arbetsmiljö när vården inför digitala vårdalternativ? Region Gävleborg lanserade under 2022 en digital plattform med målet att erbjuda befolkningen bättre tillgänglighet och vårdkvalitet genom bland annat semi-digital triagering, möjlighet att sköta pågående vårdkontakter digitalt samt underlätta vårdflöden mellan enheter genom att ge personalen möjlighet till digitala konsultationer över vårdgränser. Men kommer den digitala vården att bidra till bättre resursanvändning? Hur påverkas arbetsmiljön, vårdkvaliteten och patientsäkerheten?

Syftet med projektet är att studera de nya och ökade digitala arbetssätt som plattformen medför för vårdpersonalen och hur det påverkar deras upplevelser av vårdkvalitet, patientsäkerhet, arbetsmiljö och välbefinnande. Projektet genomförs med datainsamlingar via enkäter och intervjuer, med personal ifrån 1177, primärvård, specialiserad öppenvård samt slutenvård från ett flertal vårdenheter i Region Gävleborg, mellan 2022–2026. Data analyseras med både kvantitativa och kvalitativa metoder med inriktning att publicera fyra vetenskapliga artiklar mellan 2024–2027.

Projektet är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle och Region Gävleborg.

Doktorand: Maarit Wirkkala
Forskningsämne: Vårdvetenskap

Publikationer

Andersson, P. E., Arbin, K., & Rosenqvist, C. (2025). Assessing the value of artificial intelligence (AI) in governmental public procurement. Journal of Public Procurement, 25(1), 120–139. https://doi.org/10.1108/jopp-05-2024-0057

Eriksson, B., Svartengren, M., Göras, C., Dahlgren, A., Lindblom, J., & Arakelian, E. (2025). When is digital documentation at its best? Swedish perioperative nurses’ experiences of digital documentation and its impact at their work environment: A qualitative study. BMJ Open, 15(12), e104968. https://doi.org/10.1136/bmjopen-2025-104968

Maheshwari, S., Rajesh, K. N. V. P. S., Kanhangad, V., Acharya, U. R., & Kumar, T. S. (2025). Entropy difference-based EEG channel selection technique for automated detection of ADHD. PLOS ONE, 20(4), e0319487. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0319487

Rajesh, K. N. V. P. S., Vakamulla, V. M., & Sunil Kumar, T. (2025). Editorial: AI and machine learning application for neurological disorders and diagnosis. Frontiers in Human Neuroscience, 19, 1558584. https://doi.org/10.3389/fnhum.2025.1558584

Tinnerholm Ljungberg, H., Wallberg, M., Aboagye, E., Bergström, G., Björklund, C., Kwak, L., Toivanen, S., & Jensen, I. (2025). ‘Wish you were here’: Managers’ experiences of hybrid work in higher education. PLOS ONE, 20(12), e0339120. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0339120

Andersson, R., Bermejo-García, J., Agujetas, R., Cronhjort, M., & Chilo, J. (2024). Smartphone IMU sensors for human identification through hip joint angle analysis. Sensors, 24(15), 4769. https://doi.org/10.3390/s24154769

Andersson, R., Cronhjort, M., & Chilo, J. (2024). Wireless PID-based control for a single-legged rehabilitation exoskeleton. Machines, 12(11), 745. https://doi.org/10.3390/machines12110745

Hedlund, Å., & Lindberg, M. (2024). A matter of research integrity: The reporting of statistical software used in studies published in nursing journals in 2023. Learned Publishing, 37(4). https://doi.org/10.1002/leap.1622

Kaltenbrunner, M., Hagerman, H., Fagerström, C., et al. (2024). The implementation process assessment tool: Translation, contextualization, and psychometric evaluation of a Swedish version in a municipal elderly care context. BMC Health Services Research, 24, 1391. https://doi.org/10.1186/s12913-024-11889-x

Kumar, K., Suwalka, I., Uche-Ezennia, A., Iwendi, C., & Biamba, C. N. (2024). An improved deep learning unsupervised approach for MRI tissue segmentation for Alzheimer’s disease detection. IEEE Access, 12, 188114–188121. https://doi.org/10.1109/ACCESS.2024.3510454

Norrgård, A., Tham, P., Strömberg, A., & Kåreholt, I. (2024). How do child welfare social workers assess the leadership of their first-line managers? A 15-year perspective. British Journal of Social Work, 54(4), 1737–1752. https://doi.org/10.1093/bjsw/bcad255

Rastogi, M., Vijarania, M., Goel, N., Agrawal, A., Biamba, C. N., & Iwendi, C. (2024). Conv1D-LSTM: Autonomous breast cancer detection using a one-dimensional convolutional neural network with long short-term memory. IEEE Access, 12, 187722–187740. https://doi.org/10.1109/ACCESS.2024.3514662

Steive, K., Tham, P., Wiklund, S., Grell, P., & Kåreholt, I. (2024). Social work in an assembly line? The development of specialisation in child welfare and further internal division of work between 2003 and 2018. European Journal of Social Work, 27(3), 650–663. https://doi.org/10.1080/13691457.2023.2284669

Wang, C., Li, X., et al. (2024). Detection of eating gestures in older persons using IMU sensors with multistage temporal convolutional network. IEEE Sensors Journal, 24(21), 35231–35244. https://doi.org/10.1109/JSEN.2024.3460651

För att se samtliga publikationer från forskningsprogrammet Digital Shapeshifting, besök programmets sida i Diva Länk till annan webbplats.


Efterfrågad kompetens för programmets forskare

Forskarna inom programmet verkar i en bred akademisk och samhällelig kontext. De medverkar regelbundet i populärvetenskapliga sammanhang och är engagerade och närvarande vid såväl nationella som internationella forskningskonferenser.

Därutöver efterfrågas deras sakkunskap i olika akademiska uppdrag, exempelvis som sakkunniggranskare för vetenskapliga tidskrifter, som ledamöter i vetenskapliga kommittéer för konferenser samt i betygsnämnder och andra liknande akademiska sammanhang.

Programansvariga

Martin Salzmann-Erikson, profilbild

Martin Salzmann-Erikson

Docent i vårdvetenskap

Digital.shapeshifting@hig.se

Kontakta Martin Salzmann-Eriksson vid frågor rörande forskningsprogrammet eller läs mer om hans forskning och se hans publikationer i forskarpresentationen. Länk till annan webbplats.

Sven Blomqvist, profilbild

Sven Blomqvist

Docent i idrottsvetenskap

Digital.shapeshifting@hig.se

Kontakta Sven Blomqvist vid frågor rörande forskningsprogrammet eller läs mer om hans forskning och se hans publikationer i forskarpresentationen.

Sidan uppdaterades 2026-03-10