Forskningsprojekt inom juridik

På avdelningen för ekonomi bedrivs forskning inom bland annat rättsvetenskap/juridik. Forskningen präglas av nära samverkan med det omliggande samhället genom myndigheter, näringsliv och ideella organisationer. Här nedan följer en beskrivning av några pågående forskningsprojekt.

Forskningsteman

  • Våld i nära relation
  • Hållbart arbetsliv
  • Skattebrott
  • Skatterätt
  • Digitalisering och artificiell intelligens

Forskningen adresserar samhällsutmaningar kopplade till FN:s globala mål 5, 8, 10 och 16.

Urval av pågående forskningsprojekt

Vi bygger en tvärvetenskaplig forskningsmiljö där målet är att identifiera de största forskningsluckorna kring det tysta våldet, bygga en samverkansplattform mellan forskare, myndigheter och civilsamhälle samt skapa internationella samarbeten som stärker samhällets förmåga att skydda utsatta.

Bakom stängda dörrar och bakom skärmar pågår former av våld som sällan syns men som drabbar många. Psykiskt, teknologiskt och ekonomiskt våld i nära relationer är ofta svåra att upptäcka, anmäla och bevisa, men lämnar djupa spår i människors liv. Vi kallar det för ”det tysta våldet”. Ett särskilt fokus ligger på processer i våldet, det vill säga att synliggöra våldets mönster över tid, som kan börja med till synes oskyldiga kommentarer, fortsätta med grövre kränkningar och även förvärras efter att en relation har tagit slut. Här möter vi utmaningar som samhället ännu inte fullt ut lyckats hantera: från digitala trakasserier, ekonomisk kontroll, förföljelse och mer subtila men skadliga former av psykisk press.

Mer information om Det tysta våldet

I samarbete med Örebro universitet, Åbo Acadamy, Finland, Essex Business School, United Kingdom, Gakushuin University, Japan, Linköpings University, Sweden, Meiji, University, Japan, University of Antwerp, Belgium, University of Gävle, Sweden och University of Genova, Italy bedrivs under samma kluster flera olika forskningsprojekt där inte bara rättsvetenskapen i Gävle är inblandade utan även företagsekonomi genom Aihie Osarenkhoe och Daniella Fjellström deltar i FIRE. FIRE har under åren resulterat I en mängd olika delprojekt, varav flera erhållit omfattande extern finansiering. FIRE rör digitaliserad finansiell information i det AI drivna samhället.

Forskare: Magnus Kristoffersson (ledare), Eleonor Kristofferson och Hanna Grylin, Aihie Osarenkhoe (företagsekonomi), Daniella Fjellström (företagsekonomi).

Mis(sing) Information är ett tvärvetenskapligt projekt som initierats tillsammans med universitetet i Bielefeld, Tyskland, Canterbury University, Nya Zealand och Örebro universitet. Projektet tar sin utgångspunkt i det som kallas för post-truth society och kretsar kring frågor som rör missledande information och fake news. Gävle universitet deltar främst inom ramen för frågor kring när vilseledande information, eller ingen information, är medel för att begå olika former av ekonomisk brottslighet som skattebrott, bidragsbrott och penningtvätt. Projektet berör även de rättsliga ramarna för att använda AI verktyg för att bekämpa nämnda typer av brott.

Forskare: Magnus Kristoffersson (ledare), Eleonor Kristoffersson och Hanna Grylin.

Projektet undersöker hur generativ AI och stora språkmodeller (LLMs) förändrar juristrollen, såväl i rutinuppgifter som i kärnkompetenser som rättskällesökning, juridisk argumentation och språklig analys. Forskningen utgår från empiriska studier och internationella benchmarkmiljöer (bl.a. LegalBench, LegalBench RAG och MultiLegalPile) för att analysera i vilken utsträckning LLMs kan ersätta eller förstärka juridiskt arbete.

Ett centralt fokus är effekterna på den juniora juristrollen, där tidig yrkespraktik riskerar att ersättas av AI-baserade lösningar. Projektet belyser även vilka moment som kan förskjutas mot mer avancerade uppgifter, samt vilka nya former av kompetens som kan behövas i yrkesutövningen.

Med utgångspunkt i både produktivitetsstudier och regulatoriska ramar (t.ex. EU:s AI-förordning) analyseras konsekvenserna för rättsdogmatik, yrkesautonomi och framtida juristutbildning. Genom att kartlägga hur uppgifter omfördelas mellan människa och maskin, syftar projektet till att klargöra hur juristprofessionen kan omformas så att AI förstärker kvalitet och rättssäkerhet, snarare än att reducera jurister till redaktörer av maskinella utkast.

Forskare: Magnus Kristoffersson (ledare), Hanna Grylin, Aihie Osarenkhoe (företagsekonomi).

Ämnet är representerat i programmet Sverige mot Organiserad Brottslighet (SMOB) modul, nr 2, som drivs av Högskolan i Södertörn. Inom projektet arbetas med utbildning och kompetensutveckling bland projektets finansiärer, bl.a. Försäkringskassan, Ekobrottsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Svenskt Näringsliv, LO m.fl.

Forskare: Börje Leidhammar

Doktorandprojekt

Forskningen berör beskattning och socialförsäkringstillhörigheten för sjömän. Beskattning och rätten till socialförsäkringsförmåner regleras av olika regelverk, vilket kan leda till att en sjöman beskattas i Sverige men ändå saknar rätt till förmåner inom det svenska socialförsäkringssystemet. Orsaken ligger i möjligheten för rederier att registrera fartyg i länder med sämre socialförsäkringsförmåner än de svenska, eller i länder där socialförsäkringsförmåner helt saknas. Dessa länder benämns ofta som länder med bekvämlighetsregister. Sedan 1970-talet har det blivit allt vanligare att rederier registrerar fartyg i bekvämlighetsregister för att minska kostnaderna för sjömännen. Detta kan få negativa konsekvenser för den enskilde sjömannen, som därmed riskerar att gå miste om rätt till pension, föräldrapenning och andra sociala förmåner.

Doktorand: Daniel Andersson

Huvudhandledare: Magnus Kristoffersson
Biträdande handledare: Hanna Grylin och Mikael Ek

Forskningen behandlar barns rätt till boende när de har utsatts för eller bevittnat våld i nära relationer. Våld i nära relationer utgör ett brott mot barnets mänskliga rättigheter. Barn har rätt till en trygg uppväxt, vilket är en del av barnets grundläggande personliga behov. Vårdnadshavaren har ett ansvar att säkerställa dessa behov. Om barnet upplever våld i nära relation är den vårdnadshavare som inte utövar våldet skyldig att lämna våldsutövaren för att kunna tillgodose barnets behov av trygghet. Trots att bostad är en mänsklig rättighet är ett stadigvarande boende inte en juridiskt utkrävbar rättighet. Vårdnadshavarens ekonomiska situation – som i vissa fall kan påverkas av ekonomiskt våld – liksom bostadsbrist och avsaknaden av en rättsligt utkrävbar boenderätt kan utgöra hinder för att lämna våldsutövaren och därigenom tillgodose barnets behov av en trygg uppväxt fri från våld.

Doktorand: Candice Ståhl

Huvudhandledare: Eleonor Kristoffersson
Biträdande handledare: Hanna Grylin

Kontaktpersoner

Allmänna frågor: Magnus Kristoffersson

Skatterätt: Eleonor Kristoffersson

Socialrätt: Hanna Grylin

Ekonomisk brottslighet: Börje Leidhammar

Bolagsrätt och associationsrätt: Karin Blad

Kontaktperson

Magnus Kristoffersson, profilbild

Magnus Kristoffersson

Docent i juridik

Sidan uppdaterades 2025-11-20