Flexibelt arbete
Flexibelt arbete är ett forskningsprogram som vill undersöka möjligheter och utmaningar med nya arbetsformer och anställningsformer i det moderna arbetslivet.
Arbeta flexibelt – möjlighet eller utmaning?
Att jobba på distans eller att ha flexibla arbetstider. Att ha en tillfällig anställning eller en bemanningsanställning. Hur påverkar detta de anställdas hälsa och är det bra för organisationers hållbarhet? Vad betyder det för arbetsvillkor och arbetsmiljö? Och vilka nya krav ställs på arbetsgivaren och chefskapet? Behöver nya arbetssätt och policys utvecklas?
Flexibilitet i tid och rum
I Sverige idag så har cirka 2/3 av de anställda flexibla eller fria arbetstider. En dryg tredjedel kan dessutom i olika grad arbeta hemifrån. För individen finns möjlighet till bättre balans mellan arbete och privatliv men också en risk att flexibiliteten förvandlas till gränslöshet, konstant tillgänglighet och minskad kontroll i livet. För arbetsgivaren kan erbjudande om flexibla arbetsvillkor öka attraktiviteten som arbetsgivare och även förmågan att anpassa sig över perioder av varierande krav på verksamheten. Det finns också nya utmaningar bl.a. kring arbetsmiljöansvar och hur arbetet ska organiseras och koordineras.
Tillfälliga anställningar
Cirka 15 % av arbetstagarna i Sverige har tillfälliga anställningar. Knappt 2 % har också anställning hos ett bemanningsföretag. Bägge dessa anställningsformer kan innebära flexibilitet för arbetsgivarna och möjlighet att snabbt anpassa sig till förändringar både inom offentlig och privat verksamhet. Sådana anställningar kan även ge ökad flexibilitet för vissa anställda. De flesta arbetstagare som har tillfälliga anställningar önskar dock en fast anställning och bemanningsanställda vill ofta ha en traditionell tillsvidareanställning hos en och samma arbetsgivare.
Forskning i samverkan
Forskningen genomförs i samarbete med organisationer inom både den privata och offentliga sektorn. Forskningsprogrammets resultat kommer därför till direkt användning i dessa organisationer. Resultaten används bland annat för att utveckla strategier och policys för flexibelt arbete eller andra åtgärder för att främja en god arbetsmiljö.
Informationsmaterial
Här finns informationsmaterial som är knutet till forskningsprogrammet Flexibelt arbete. Materialet finns både på svenska och engelska.
Distansarbetets betydelse för hälsan
Se en föreläsning med Linda Widar om distansarbetets betydelse för hälsan. Användning av digital teknik ger oss möjlighet och frihet att arbeta på distans från andra platser än vår ordinarie arbetsplats, men vad kan distansarbete innebära för vår hälsa och arbetsmiljö? Inspelningen har gjorts i samarbete med SVT/UR hösten 2021.
Webbinarium: När hemma blir kontor - vilka vinner på det?
Mår vi bättre när vi jobbar helt eller delvis hemma? Kan distans- och hybridarbete göra en organisation mer hållbar och lönsam? Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) genomförde ett webbinarium som riktade sig främst till de som jobbar med arbetsmiljöfrågor som chef, tjänsteman eller praktiker, men alla med intresse för arbetsmiljöfrågor var välkomna!
Medverkande var Gunnar Bergström och David Hallman, forskare inom arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, som delade med sig av resultat från sitt pågående forskningsprogram Flexibelt arbete – möjlighet och utmaning, som drivs med medel från Forte.
Webbinarium om Hållbart distansarbete
Myndigheten för arbetsmiljökunskap arrangerade tillsammans med Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter ett webbinarium om hållbart distansarbete. Med på seminariet deltog professor Gunnar Bergström som pratade om: Hälsa, arbetsmiljö och arbetsprestation vid distansarbete hemifrån.
Om forskningsprogrammet Flexibelt arbete
Syfte
Syftet med forskningsprogrammet ”Flexibelt arbete” är att beskriva och förstå möjliga samband mellan flexibla anställnings- och arbetsformer och (1) organisationers hållbarhet (2) arbetsvillkor och arbetsmiljö (3) anställdas hälsa. Finns det skillnader beroende av sektor, olika yrkesområden, ålder, kön, socioekonomisk status.
Målgrupp
Vi vänder oss både till privata och offentliga organisationer. Deltagande innebär ett samarbete mellan organisationen och forskargruppen vid Högskolan i Gävle. Deltagande innebär inga extrakostnader för organisationen förutom tidsåtgång vid planeringsmöten och att delta vid mätningar och datainsamling kring arbetsmiljön.
Projektdeltagare
Gunnar Bergström, professor (programansvarig, arbetshälsovetenskap)
David Hallman, professor (koordinator, forskare, arbetshälsovetenskap)
Sven Svensson, lektor (forskare, arbetshälsovetenskap)
Marina Heiden, professor (forskare, arbetshälsovetenskap)
Svend Erik Mathiassen, professor (forskare, arbetshälsovetenskap)
Iman Dadgar, postdoktor
Patricia Holmberg, amanuens
Leticia Januario, forskare
Andreas Kjörling, doktorand
Tea Korkeakunnas, doktorand
Nestor Lögdal, doktorand
Jean Claude Mutiganda, universitetslektor
Annika Strömberg, universitetslektor
Malin Svensson, doktorand
Birgitta Wiitavaara, universitetslektor
Flexibelt arbete i media
- Di Debatt: Distansarbete kan bidra såväl positivt som negativt till ekonomisk produktivitet Länk till annan webbplats.
- Studie: Det här kräver vi av chefen vid flexibelt arbete Länk till annan webbplats.
- Flexibelt arbete ger ofta skuldkänslor Länk till annan webbplats.
- Employees About Working Flexibly: ‘Easy to Feel Guilty’ Länk till annan webbplats.
- Flexibelt arbete är att skilja på jobb och fritid Länk till annan webbplats.
- Lätt att man känna skuld vid flexibelt arbete Länk till annan webbplats.
- Chefer behöver hjälpa till att sätta gränser Länk till annan webbplats.
- SVT: Coronapandemins positiva sidoeffekter Länk till annan webbplats.
- forskning.se: Chefens stöd avgörande vid distansarbete Länk till annan webbplats.
- DN: Nu planeras arbetslivet efter pandemin – distansjobb på deltid på flera stora arbetsplatser Länk till annan webbplats.
- TV2, Norge: Slik har pandemien påvirket søvnen vår Länk till annan webbplats.
- VD-tidningen: Möjligheter och risker med det flexibla arbetet Länk till annan webbplats.
- DN: Hemarbetare kan sova längre - effekterna undersöks Länk till annan webbplats.
- forskning.se: Hemmajobbare sover längre men är lika produktiva Länk till annan webbplats.
- Tidningen Arbetsliv: Mer sömn under pandemin Länk till annan webbplats.
- Sveriges Radio: Hemarbetare sover i snitt en halvtimme längre Länk till annan webbplats.
Senaste publikationer från Flexibelt arbete
Edvinsson, J. (2025). Promoting Recovery in Flexible Work (PhD dissertation, Gävle University Press). Hämtad från https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-47954 Länk till annan webbplats.
Edvinsson, J., Hartig, T., Mathiassen, S. E., Pagard, S., Jahncke, H., & Hallman, D. (2025). A Co-Created Workplace Intervention to Promote Recovery in Office Workers with Flexible Work. Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology, 10(1). https://doi.org/10.16993/sjwop.339 Länk till annan webbplats.
Edvinsson, J., Mathiassen, S. E., & Hallman, D. (2025a). Effects on Physical Behaviors of a Workplace Intervention Aiming at Promoting Recovery in Office Workers with Flexible Work. Presenterad vid The 7th Nordic Seminar on Technical Measurements of Physical Activity & Sedentary Behaviour, Uppsala 19-21 March 2025 (PASB). Hämtad från https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-46694 Länk till annan webbplats.
Edvinsson, J., Mathiassen, S. E., & Hallman, D. (2025b). Effects on Physical Behaviors of a Workplace Intervention Aiming at Promoting Recovery in Office Workers with Flexible Work. Presenterad vid PREMUS 2025. 12th International Scientific Conference on the Prevention of Work-Related Musculoskeletal Disorders. Tübingen, 09.-12.09.2025. Hämtad från https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-48564 Länk till annan webbplats.
Eng, I., Aboagye, E., Bergsten, E. L., & Strömberg, A. (2025). Balancing employee flexibility and organizational performance: implications for innovation, productivity, and company attractiveness in SMEs. Frontiers in Psychology, 16. Published. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2025.1518284 Länk till annan webbplats.
Hallman, D., Januario, L., Bergström, G., Lögdal, N., & Mathiassen, S. E. (2025). Is the combination of physical activity behaviours and psychosocial factors at work important for pain in eldercare workers? Presenterad vid PREMUS 2025. 12th International Scientific Conference on the Prevention of Work-Related Musculoskeletal Disorders. Tübingen, 09.-12.09.2025. Hämtad från https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-48561 Länk till annan webbplats.
Januario, L., Brusaca, L., Ytterholm, L., Mathiassen, S. E., Bergström, G., & Hallman, D. (2025). To which extent do eldercare workers born in and outside Sweden comply with EU-OSHA?recommendations for physical activity at work. Presenterad vid The 7th Nordic Seminar on Technical Measurements of Physical Activity & Sedentary Behaviour, Uppsala 19-21 March 2025 (PASB). Hämtad från https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-48580 Länk till annan webbplats.
Januario, L., Heiden, M., Mathiassen, S. E., Bergström, G., & Hallman, D. (2025). The impact of telework allowance and utilization on physiological and perceived stress among Swedish white-collar workers? Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, 51(5), 404?412. https://doi.org/10.5271/sjweh.4234 Länk till annan webbplats.
Januario, L., Mathiassen, S. E., Edvinsson, J., Lögdal, N., Bergström, G., & Hallman, D. (2025). Too much standing, too little sitting? Associations between closeness to the EU-OSHA guideline for occupational physical activity and need for recovery among eldercare workers. PREMUS 2025: 12th International Scientific Conference on the Prevention of Work-Related Musculoskeletal Disorders 09.-12.09.2025 Tübingen. Presenterad vid PREMUS 2025: 12th International Scientific Conference on the Prevention of Work-Related Musculoskeletal Disorders, 9-12 September, Tübingen, Germany. https://doi.org/10.3205/25premus044 Länk till annan webbplats.
Korkeakunnas, T., Lohela-Karlsson, M., Heiden, M., & Rambaree, K. (2025). Telework Uncovered: Employees? Perceptions Across Various Occupations in an Industrial Company. Administrative Sciences, 15(2). https://doi.org/10.3390/admsci15020056 Länk till annan webbplats.
För att se samtliga publikationer från forskningsprogrammet Flexibelt arbete, besök programmets sida i DiVA Länk till annan webbplats.
Finansiering
Flexibelt arbete finansieras av ett programbidrag från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE). Ytterligare finansiering har också erhållits från Afa försäkring.
Forskningsprojektet Flexibel omställning för hållbar innovation
I projektet arbetar forskare tillsammans med små och medelstora företag för att ställa om till flexibla arbetsformer.
Programansvariga
Kontakta Gunnar Bergström vid frågor rörande forskningsprogrammet eller läs mer om hans forskning och se hans publikationer i forskarpresentationen.
Kontakta David Hallman vid frågor rörande forskningsprogrammet eller läs mer om hans forskning och se hans publikationer i forskarpresentationen.
Sidan uppdaterades 2026-01-30