Akademisk högtid 2024

Marie Bjuhr är filosofie doktor i vårdvetenskap. Hon disputerade i oktober 2023 med avhandlingen ”Being Active in Working Life at Older Ages”. Marie arbetar i dag på Avdelningen för vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle.

Resultatet i min avhandling visade att bättre hälsostatus ökade sannolikheten för att vara fortsatt aktiv i arbetslivet. I en sund arbetsmiljö, kunde fortsatt arbete också främja ett
hälsosamt åldrande. Medan i andra fall kunde arbetsmiljön bidra till ohälsa, vilket drev senior arbetskraft bort från arbetslivet. På gruppnivå lever vi längre och friskare liv. Även förväntningarna på att vi ska kunna och vilja arbeta upp i högre åldrar ökar. Ambitionen är att i samarbete med SNAC-Nordanstig (The Swedish National study on Aging and Care) fortsätta
att undersöka deltagande i arbetslivet utifrån ett hälsoperspektiv. Planen är också att jag kommer att medverka i forskning som berör kvinnor som efter en långtidssjukskrivning återgår till arbetslivet, samt forskning gällande närståendes delaktighet i hälso- och sjukvården.

Jimmy Munobwa is a Doctor of Philosophy in Social Work. He defended his thesis "I know where you live": Swedish statutory social workers´ experiences of client violence in September
2023. He currently works at the Department of Social Work, Criminology and Public Health Sciences at University of Gävle.

I explored statutory social service workers’ experiences of violence from service users, with a focus on the manifestations of violence, stress appraisal, coping and proposed
counter­measures against violence. My thesis is based on semistructured interviews with statutory social workers and content analysis of occupational injury reports. I am currently involved in the “Diversity Barometer” research project at the University of Gävle. The Diversity Barometer is a longitudinal study investigating swedes’ attitudes towards immigration and ethnic diversity in Sweden. The study commenced in 2005, with annual data collection until 2014, and biennial data collection thereafter

Sophie Pagard är medicine doktor i arbetshälsovetenskap. Hon disputerade i februari 2024 med avhandlingen ”Promoting work-life balance in flexible work”. Sophie arbetar i dag på Avdelningen för arbetshälsa, psykologi och idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle.

Min avhandling handlar om flexibelt arbete och balans mellan arbete och privatliv. Avhandlingen grundar sig i ett samskapande projekt tillsammans med Trafikverket där syftet var att utveckla, implementera och utvärdera en arbetsplatsintervention. Resultaten visade att flexibelt arbete över lag upplevs som positivt för anställdas balans mellan arbete och privatliv, men att det kan finnas utmaningar som gör det svårt att sätta gränser mellan arbete och privatliv, till exempel om man är väldigt engagerad i sitt arbete eller upplever höga arbetskrav. Medarbetarna önskade åtgärder som bland annat handlade om att tydliggöra förväntningar om tillgänglighet, både som grupp och individ, för att lättare kunna släppa tankar på arbetet under ledig tid. Baserat på åtgärdsförslagen implementerades och utvärderades en arbetsplatsintervention som visade sig vara effektiv för att förbättra arbetsstrategier i flexibelt arbete. Resultaten kan
vara relevanta vid verksamhetsutveckling samt användas som underlag till det systematiska arbetsmiljöarbetet. Min nuvarande forskning handlar om att identifiera lösningar för att tillämpa
flexibla arbetsformer på ett hållbart sätt som bidrar till ökad attraktionskraft och
innovations­förmåga i små och medelstora företag.

Linda Widar är medicine doktor i arbetshälsovetenskap. Hon disputerade med avhandlingen ”Telework in Academia: Opportunities and challenges for well-being at work”. Linda arbetar i dag som postdoktor på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå
universitet och som forskare vid avdelningen Människa och teknik vid Luleå tekniska universitet.

I min avhandling undersökte jag hur distansarbete praktiseras av forskare och lärare på universitet och högskolor och hur det påverkar biologiska, psykologiska, sociala och professionella aspekter av deras välbefinnande. Jag undersökte även akademianställda chefers
upplevelser av att leda distansarbetande personal. Enligt resultaten var distansarbete å ena sidan en positiv möjlighet i akademianställdas arbete som gav frihet, underlättade arbete med koncentrationskrävande arbetsuppgifter, och hade positiva effekter för fysiologisk åter­hämtning och fysisk variation under arbetstid. Å andra sidan medförde distansarbetade stress när det praktiserades flera dagar i veckan, bidrog till övertidsarbete och försvårade samarbetet med kollegor. Vad gäller akademianställda chefer fann vi att de generellt saknade tillräckliga organisatoriska resurser, så som stöd och riktlinjer från sin ledning, för att leda akademi­anställdas arbete och stödja arbetsmiljön vid distansarbete.

Sammantaget indikerar resultaten att universitet och högskolor behöver stärka förutsätt­ningarna för ledarskap och en god arbetsmiljö när anställda arbetar på distans. Min nuvarande forskning spänner över tre olika forskningsprojekt och handlar bl.a. om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetsmiljömetoder, ledarskap samt hybrida arbetsformer i relation till arbetsrelaterad hälsa och produktivitet.

Hadi Amin is a Doctor of Technology in Geospatial Information Science. He defended his thesis ”Study on the Earth’s Surface Mass Variations using Satellite Gravimetry Observations” in September 2022. He is currently employed at Botkyrka Municipality.

Our dynamic planet is continuosly undergoing temporal and spatial changes due to processes in its geophysical fluid envelope. These processes alter the Earth's gravity field, observable through satellite gravimetry in a global integrated view. On short-term timescales, temporal variations in the Earth’s gravity field primarily stem from the movement of water. Given the close relationship between water redistribution and the Earth’s energy cycle, climate system, food security, human and ecosystem health, energy generation, economic and societal
development, and climate extremes (droughts and floods), it is crucial to accurately monitor water mass exchange among Earth system components.

My PhD thesis focuses on using satellite gravimetry to enhance the Earth's surface mass change detection accuracy, aiding in a better understanding of the impacts of climate change and global warming on our planet. My current research interests revolve around developing innovative analytical models aimed at converting satellite gravimetry observations into precise
assessments of surface water mass variations. This pursuit not only seeks to refine the resolution in both spatial and temporal dimensions but also endeavors to elevate the overall accuracy of estimations.

Hanna Andersson är filosofie doktor i miljöpsykologi. Hon disputerade i oktober 2021 med avhandlingen ”Tradeoffs between self and environment in environmental judgment and
decision making”. Hon arbetar i dag på Lunds universitet.

Min avhandling undersöker faktorer som kan påverka avvägningar i miljöbeslut, som att resa under en längre tid för att minska koldioxidavtrycket. Resultat visade att normativa budskap, förankring och miljöoro är faktorer som kan påverka och interagera när människor gör avvägningar.

I min nuvarande forskning undersöker jag hur olika skogsbruksstrategier påverkar människors möjlighet till rekreation i skog. Ett annat projekt handlar om hälsokonsekvenser av klimat­förändringar.

Harald Andersson är teknologie doktor i energisystem. Han disputerade i december 2022 med avhandlingen ”Optimization of Confluent Jets Ventilation with Variable Airflow”. Han arbetar på Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.

Min avhandling undersöker applikationen av samverkande strålar i ventilationsdesign. Studien utvärderar kombinationen av samverkande strålventilation och variabelt luftflöde, både i flödesbeteendet i donets närområde och dess inverkan på den termiska komforten, luftkvaliteten och energieffektiviteten i konferens- och klassrumsmiljöer. Resultaten visar att både luftkvaliteten och energieffektiviteten ökar med högre luftflöden för samverkande strålventilation. Vilket i kombination med variabelt luftflöde skapar ett energisnålt ventilationssystem med jämn termisk komfort och hög luftkvalitet.

Den nuvarande forskningen fokuserar på att utveckla mätmetoder för att uppskatta spridningsrisken för luftburna sjukdomar för olika ventilationssystem. Forskningens fokus är att utveckla kunskapen om ventilationens inverkan på smittspridning i bostadsmiljön, samt utveckla ventilationssystem för att minimera smittspridningen i bostäder.

Sandra Carlos-Pinedo is a Doctor of Technology in Environmental Science. She defended her thesis “Renewable Energy and Nutrient Valorization from Anaerobic Digestion – Resource-Efficient Solutions” in January 2024.

Waste management through solid-state anaerobic digestion (SS-AD) represents an initiative in achieving national environmental goals and promoting the development of local energy resources. In my thesis, I present a comprehensive analysis focused on understanding SS-AD process performance and key influencing factors.

SS-AD technologies have the potential to yield valuable products, such as biogas, soil amendments, and liquid fertilizers. Beyond the biogas system, the thesis explores the relationships between SS-AD outputs and their subsequent utilization as resources for fuel, energy, and fertilizer supply. Future research could be directed towards valorizing biogas to produce valuable platform chemicals, such as methanol. Additionally, investigating novel pathways to transform biogenic carbon into chemicals and building materials shows promise
for further advancements in sustainable waste management.

Daniel Danevad är teknologie doktor i energisystem. Han disputerade med avhandlingen “Energy and Environmental Factors in Food and Beverage Production Systems: An
Analysis of Tomatoes, Whisky, and Beer” i februari 2024. Han arbetar på Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.

I min avhandling analyserade jag energi- och miljöfaktorer inom produktion av mat och dryck, med fokus på tomater, whisky och öl. Målet var att identifiera energioch miljöproblem i produktionssystemen samt att utforska möjligheter för att förbättra deras cirkularitet och miljöprestanda.

Målet med min forskning är att bidra till ökad förståelse kring energianvändning och miljöpåverkan från system som producerar mat och dryck, mot bakgrund av bland annat den växande globala befolkningen och den ökade mängd mat som kommer att behövas i framtiden. Jag undersöker hur olika produktionssystem påverkar miljön genom deras användning av exempelvis energi, vatten och näringsämnen. En viktig del av min forskning är att utforska
hur olika resurser som är tillgängliga lokalt, såsom vissa typer av förnybar energi och tillgång till effektiv avfallshantering, kan bidra till mer hållbara produktionsprocesser. Genom att använda metoder som livscykelanalys ger min forskning detaljerad information om miljöpåverkan från alla produktsystemens delar och bidrar därmed till att system av dessa slag kan gå mot att bli mer miljömässigt hållbara.

Lea Fobbe är teknologie doktor i industriell ekonomi. Hon disputerade med avhandlingen ”Walking old paths with new perspectives. Stakeholder engagement for organisational sustainability” i maj 2023. Hon arbetar på Avdelningen för industriell ekonomi, industridesign och maskinteknik vid Högskolan i Gävle.

Min avhandling behandlar rollen av intressentsamverkan för organisatorisk hållbarhet. De främsta bidragen inkluderar ramverk som visar den mångfacetterade roll intressentsamverkan spelar för att främja övergången till organisatoriska hållbarhetsansatser, hållbara affärsmodeller och cirkulär ekonomi.

Jag fortsätter att forska på ämnena organisatorisk hållbarhet och cirkulär ekonomi. Mitt fokus ligger på samverkan mellan olika aktörer, utveckling och implementering av affärsmodeller samt lokala försörjningskedjor. Jag analyserar olika typer av organisationer, bland annat inom
tillverkningsindustrin, hamnar och lokal matproduktion. Jag tittar också på olika tillämpnings­områden såsom entreprenörskap och kunskapsekosystem. I min forskning tillämpar jag olika metoder såsom fallstudier, arkiv- och enkätundersökningar. Syftet är att utveckla modeller och strategier som underlättar övergången till organisatorisk hållbarhet och cirkulär ekonomi och att vägleda praktiker i att engagera relevanta intressenter och främja hållbarhetsinsatser

Mattias Holmgren är filosofie doktor i miljöpsykologi. Han disputerade med avhandlingen ”A negative footprint illusion in environmental impact estimates” i april 2020. Han arbetar i dag inom forskarstödet på biblioteket vid Högskolan i Gävle.

Min avhandling visar att människor tror att den totala miljöpåverkan av en samling objekt minskar när miljövänliga föremål läggs till i samlingen. Detta fenomen har fått namnet "den negativa fotavtrycksillusionen". Avhandlingen föreslår att en medelvärdesbias ligger bakom illusionen. Ett exempel av den negativa fotavtrycksillusionen är att människor tror att det totala koldioxidavtrycket för en måltid minskar när ett miljövänligt tillbehör läggs till. Majoriteten av min forskning efter disputationen handlade om samma ämne. Till exempel om fler underliggande mekanismer finns och i sådana fall vilka. Detta är ett forskningsämne av stor vikt eftersom resultaten tyder på att människor i vissa fall kan köpa miljövänliga produkter för att kompensera för sin konsumtion av konventionella produkter, utan att ta i beaktande att en miljövänlig produkt också har ett koldioxidavtryck. Vidare visar min forskning att den negativa
fotavtrycksillusionen är relativt robust. Mer specifikt är illusionen okänslig för expertis, hur problemet presenteras och om människor kan jämföra de två uppsättningarna av objekt explicit eller inte.

Ida Johansson är teknologie doktor i energisystem. Hon disputerade med avhandlingen “Improved energy efficiency in industrial small and medium-sized enterprises: Regional
energy efficiency network policy programs" i mars 2022. Hon arbetar i dag på Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.

I min avhandling behandlades studier av energieffektiviseringsnätverk för små och medelstora industrier, med fokus på hinder och drivkrafter, mervärden samt effekterna av ett nätverk. De främsta bidragen inkluderar modeller för design och utvärdering av energiprogram generellt och nätverk i synnerhet. Min nuvarande forskning fortsätter att handla om förbättrad energieffektivisering i industrisektorn, särskilt med avseende på hållbarhetsinsatser inom leverantörskedjor. I min forskning analyserar jag modeller och strategier som stora företag kan tillämpa för att främja hållbarhet inom sina leverantörskedjor. Dessutom undersöker jag hur nätverksmodellen från min avhandling kan tillämpas i andra sammanhang. Ett exempel på detta är övergången mot en cirkulär ekonomi inom företag.

Noah Linder är filosofie doktor i miljövetenskap. Han disputerade med avhandlingen “Make It Easier: A psychological perspective on sustainable behavior change” i september 2022. Han är i dag anställd vid Kungliga Vetenskapsakademien, The Global Economic Dynamics and the Biosphere programme (GEDB).

Min avhandling utforskar hur insikter från beteendevetenskapen kan användas för att förstå och främja hållbara beteendeförändringar. Dels genom att utveckla och testa nya interventioner, samt att öka förståelsen för olika barriärer för förändring, så som hur vanor och besluts­situationer påverkar våra val.

I dag jobbar jag på GEDB som postdoktoral forskare, inom projektet "Retail for Sustainability – Mid-value chain engagement for food system transformation (ReSus)". Min nuvarande forskning utgår från min avhandling och fokuserar på hur insikter från beteendevetenskapen kan hjälpa till att förstå motiv och barriärer för en hållbar transformation av det svenska livsmedelssystemet. På senaste har jag fokuserat på de automatiska och vanemässiga aspekterna av våra beteenden, och jag försöker i min forskning belysa behovet av att förstå och ta hänsyn till vanor (främst svårigheten att bryta vanor) när det kommer till att skapa mer hållbara konsumtionsmönster.

Gottfried Weinberger är teknologie doktor i energisystem. Han disputerade med avhandlingen ”Energy System Collaboration as a Vital Measure to Improve District Heating Performance” i juni 2023.

I avhandlingen studerades olika typer av energisystemsamverkan med effektiviseringsåtgärder för en förbättrad fjärrvärmeprestanda. Som del av studierna utvecklades modeller eller modellverktyg för att kunna hantera komplexa samband mellan lokala fjärrvärmesystem, industriella och byggnaders system.

Min forskning kommer fortsättningsvis att handla om sektorsövergripande samarbeten mellan olika aktörer och i synnerhet om samverkan mellan lokala energisystem. Detta inkluderar modellering och analys med kvantitativa, matematikbaserade metodologier (till exempel energisystemoptimering, energisimulering, metamodellering) och åtgärder som nytillförd industriell överskottsvärme, ny kraftvärmeproduktion och energirenovering av byggnadskluster.

Mina tidigare analyser visade att parameterstudier med helhetsperspektiv
och på olika systemnivåer är viktiga och att energisystemsamverkan med
effektiviseringsåtgärder kan resultera i effektiv energiresursanvändning, minskad
systemkostnad och koldioxidutsläpp. Men den ekonomiska och miljömässiga nyttan
ur ett samhälls- och/eller aktörsperspektiv är mycket beroende av vilken typ av
energisystemsamverkan, effektiviseringsåtgärd och jämförelsegrund som väljs

Morgan Persson är född och uppvuxen i Hudiksvall, och har sedan i början av 1980-talet bidragit till utvecklingen av det globala företaget Monitor ERP system AB där han nu är koncern­chef. Morgan bidrar på fler sätt till Högskolans verksamhetsområden. I sin roll som företagsledare är han en stark ambassadör för vikten av samverkan mellan näringslivet och akademin, särskilt Högskolan i Gävle. Det utmärks av ett aktivt arbete med att utforma attraktiva och arbetsintegrerade utbildningsprogram, initiering av relevanta projektsamarbeten, och andra insatser för ökad interaktion mellan studenter och näringsliv.

Morgan verkar för att fler ska ges möjlighet till högskolestudier i en region som karaktäriseras av relativt låg utbildningsnivå. Han har till exempel bidragit till etableringen av ”Teknikcollege” och till det så kallade ”Mellanåret” i Hudiksvall, som sedan 2014 sänkt trösklarna för högskolestudier för de som tagit studenten. För att utveckla studentlivet på Högskolan finns ett nära samarbete med studentföreningen Gefleteknologerna som hans företag även sponsrar. Inom forskningen har Morgan ett nära samarbete med Högskolans strategiska forskningsområde Intelligent industri där han bland annat ingår i industrirådet.

Morgan Perssons engagemang för ingenjörsutbildningar visar en stark vilja att möta de behov av högre utbildning som gäller i regionen. Hans arbete är därmed en konkret insats i linje med den STEM-strategi (Science, Technology, Engineering and Mathematics) som regeringen aviserat för att säkra kompetensförsörjning av ingenjörer och för att stärka Sveriges innovations­­förmåga och spetskompetens för framtiden. Genom sitt arbete tillsammans med regionens företag och Högskolan har Morgan Persson därigenom på ett mycket konkret och uthålligt sätt bidragit till att uppfylla Högskolans mål att göra lokal och global samhällsnytta.

En stor del av min forskning de senaste tio åren handlar om hur flexibla arbetsformer påverkar dels medarbetare, dels arbetsgrupper, och dels organisationen som de praktiseras i. Flexibla arbetsformer innebär att det finns flexibilitet i när, var och/eller hur arbetet utförs. Beroende på hur verksamheten ser ut kan det innebära till exempel att personalen kan anpassa sin arbetstid inom givna ramar, eller att de kan arbeta hemifrån vissa dagar. Under Covid-19 pandemin var det just distansarbete hemifrån som fick mest uppmärksamhet, både i media och i forskning. Då var dock förutsättningarna annorlunda, för arbetsformen var mer eller mindre påtvingad i
Sverige och internationellt.

Marina Heidens forskarpresentation

I min avhandling studerades kognitiva faktorer och omgivningsfaktorer hos äldreomsorgs­personal med muskuloskeletal smärta. Vidare identifierades faktorer relaterade till smärta, funktionsnedsättning och sjukskrivning hos personer som arbetade inom äldreomsorg och offentlig hälso- och sjukvård.

Min forskning fokuserar på vilka faktorer som kan predicera återgång i arbete samt hälsa och välbefinnande hos personer med långvarig ohälsa. De senaste åren har projekten fokuserat på vägen tillbaka i arbete för kvinnor som varit sjukskrivna för långvarig smärta och psykisk ohälsa. Två projekt som är aktuella just nu är: ett inom EU-Green som fokuserar på psykisk ohälsa, lärande och välbefinnande hos studenter inom högre utbildning: det andra projektet fokuserar på konsekvenser av cancer för canceröverlevares hälsa, hälsorelaterad livskvalitet och sjukfrånvaro. Vidare har min forskning varit inriktad på arbetsmiljön inom äldreomsorgen, e-validering och kompetensutveckling med stöd av informationoch kommunikationsteknik och utemiljöns restorativa inverkan.

Annika Nilssons forskarpresenation

Amir Rostami har en filosofie doktorsexamen i sociologi från Stockholms universitet. Han disputerade 2016 med doktorsavhandlingen ”Criminal Organizing: Studies in the sociology of organized crime”. Amir är vetenskaplig ledare för det strategiska forskningsområdet Hälsofrämjande arbete. Amir befordrades i juli 2023 till professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle.

Min nuvarande forskning, som till stor del sker i tvärvetenskapliga forskningsmiljöer, syftar till att systematiskt undersöka och förstå hur kriminella samarbeten uppstår, upprätthålls och samspelar med varandra och hur livsförloppen för de individer som ingår eller har ingått i dessa miljöer ser ut. Bland annat använder jag mig av longitudinella svenska registerdata om bland annat brott, demografi, hälsa och företagsengagemang. Ett viktigt mål med min forskning är att destillera fram vilka riktlinjer och insatser som bör formuleras och initieras för att öka samhällets motståndskraft och träffsäkra arbetet mot kriminella samarbeten. Jag ägnar därför stor del av min tid med att samverka och kommunicera med det omgivande samhället.

Amir Rostamis forskarpresentation

I min avhandling använde jag material som offerundersökningar, arbetsskadeanmälningar och fackpress för att svara på varför våldet i arbetslivet ökat. Stöd gavs för förklaringar om för­sämrad arbetsmiljö, främst i välfärdssektorerna vård, skola och omsorg samt om en ökad känslighet för vad som betraktas som våld.

Min forskning brukar handla om brottsoffer och hur vi kan förebygga utsatthet för våld, ofta med ett fokus på arbetslivet. Ett återkommande tema i min forskning är även brottsutveckling och hur den kan förstås. Ett av de senare projekt som jag leder är ”What happened in Sweden over the last 40 years” med syfte att beskriva brottsutveckling, etnicitet, kön och social klass i Sverige de senaste 40 åren. Jag studerar också utvecklingen av ungas psykiska ohälsa och risk- och säkerhetsfrågor kopplade till arbetets organisering. Jag inspireras gärna av forskning om arbetsmiljö, systemsäkerhet, lärande organisationer samt etik- och beslutsteori. Erfarenheter från dessa fält om människosyn och kunskapsproduktion bidrar till att hitta förhållningssätt, strategier och metoder som fungerar våldsförebyggande.

Sofia Wikmans forskarpresentation