Akademisk högtid 2026

Cecilia Ingard är filosofie doktor inom socialt arbete. Hon disputerade i februari 2025 med doktorsavhandlingen ”Omsorgstagaren i fokus? Om delaktighet och självbestämmande på äldreboenden”. Idag arbetar Cecilia på avdelningen för socialt arbete, kriminologi och folkhälsovetenskap på Högskolan i Gävle.

”Avhandlingen visar att personer med demenssjukdom på SÄBO ofta har begränsade möjligheter till delaktighet, trots att policydokument ställer krav på att personalen ska främja detta och trots personalens egna försök att agera moraliskt i en pressad vardag. Av anhörigas vittnesmål framkommer att både strukturella brister och attityder kan leda till minskat självbestämmande, vilket skulle kunna motverkas om demenssjukdom erkändes som en funktionsnedsättning med tillhörande rättighetsperspektiv.

Min nuvarande forskning fokuserar på autism och ADHD ur ett rättighetsperspektiv, där medskapande spelar en viktig roll.”

Elena Ahmadi är filosofie doktor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle. Hon disputerade i mars 2024 med avhandlingen “Managers' Work, Working Conditions and Wellbeing in Small Companies with Profitable Growth”. Idag arbetar Elena som universitetslektor inom företagsekonomi på avdelningen för ekonomi vid Högskolan i Gävle.

”Min avhandling belyser chefers arbete, arbetsvillkor och välbefinnande i små växande företag. Den visar hur chefers välbefinnande påverkar deras ledarskap och företagets arbetsmiljö samt att företagets storlek och tillväxt formar chefers arbete, hälsa och arbetsvillkor och samspelet mellan dessa.

Övergripande fokuserar min forskning på ansvarsfullt ledarskap samt de strukturer och sätt att leda som möjliggör att förena tillväxt och omsorg. Mer specifikt utforskar jag ledning och organisering i små och medelstora företag med lönsam tillväxt, baserat på regionala samarbetsprojektet Framgångsrika företag i Gästrikland (FramFör). För närvarande studerar jag ledarskapsbeteenden i dessa företag ur både chefers och medarbetares perspektiv, samt faktorer som medarbetare upplever som hälsofrämjande i sitt arbete.

Mitt växande forskningsintresse rör hållbarhet och dess praktiska organisering i små företag och i andra kontexter. Fokus ligger även på genomförande av arbetsmiljöarbete. Därutöver intresserar jag mig för arbetsmiljöekonomi, det vill säga hur investeringar i arbetsmiljö och hälsa kan förstås, värderas och bidra till långsiktig hållbarhet och verksamhetsutveckling."

Ingela Rudberg är filosofie doktor i vårdvetenskap på Högskolan i Gävle. Hon disputerade i juni 2025 med avhandlingen “Interprofessional Communication Shaping Health-Promoting and Sustainable Working Life in Psychiatric Outpatient Units”. Idag arbetar Ingela som universitetsadjunkt på avdelningen för vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle.

”Min avhandling utforskar hur interprofessionell kommunikation i psykiatrisk öppenvård formar ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv. Studierna visar att tillit, rollförståelse och öppenhet stärker teamarbete och patientsäkerhet och att stärkt kommunikation kan förbättra arbetsmiljön.

Jag deltar för närvarande i planering av ett forskningsprojekt som planeras omfatta två delstudier med uppföljning av kvinnor som varit långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa. Projektets övergripande syfte är att undersöka hälsa, välbefinnande, sociala faktorer, vårdinsatser samt vägar till återgång i arbete sju år efter långtidssjukskrivningen. Fokus ligger på kvinnornas långsiktiga erfarenheter och förutsättningar för återhämtning och arbetsåtergång.”

Johanna Edvinsson är filosofie doktor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle. Hon disputerade i oktober 2025 med avhandlingen ”Promoting Recovery in Flexible Work”. Idag är hon anställd som forskare på avdelningen för arbetshälsa, psykologi och idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle.

”I min avhandling utvecklas, implementeras och utvärderas en samskapad intervention för att främja återhämtning i flexibelt arbete. Resultaten visar att hög arbetstidskontroll både kan stödja och försvåra återhämtning, och att riktade insatser kan främja psykologisk återhämtning och sömn.

Min nuvarande forskning fokuserar på hur återhämtning och hälsa kan främjas i olika verksamheter och branscher. Jag bedriver samverkansforskning i nära samarbete med arbetsplatser, med ambitionen att bidra till praktiskt användbar och långsiktigt hållbar kunskap. Jag forskar bland annat om hur flexibla arbetssätt kan utformas, implementeras och tillämpas på ett hållbart sätt för individer, arbetsgrupper och organisationer, med särskilt fokus på arbetstid och återhämtning. Jag undersöker även vilka hinder och möjligheter som finns för att skapa ett gott psykosocialt säkerhetsklimat för att främja hälsa hos anställda inom äldreomsorgen. Ett övergripande mål är att utveckla kunskap som kan stödja hållbara arbetsvillkor i ett föränderligt arbetsliv.”

Karin Lundin är medicine doktor i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Hon disputerade i april 2025 med avhandlingen ”First-Line Managers in the Context of Care - Structural conditions for management practice focusing on structural empowerment and span of control in Swedish hospitals”. Idag är hon anställd på avdelningen för vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle.

”Min avhandling handlar om strukturella förutsättningar för första linjens chefskap på sjukhus. Resultaten visar att chefer beskriver tillgång till resurser, information, stöd, inflytande och fungerande arbetsrelationer som centrala förutsättningar för att utföra chefskapet på ett ändamålsenligt sätt. Cheferna betonade särskilt tillgång till personal som en avgörande resurs, liksom vikten av effektiva informationsflöden, stödjande nätverk och inkludering i beslutsprocesser. Observationer, intervjuer och personalens skattningar visade en stärkt bild av betydelsen av dessa strukturer, där personalens upplevda tillgång till resurser och stöd hängde samman med välbefinnande och upplevd vårdkvalitet. Avhandlingen introducerar och prövar även ett nytt sätt att mäta chefers kontrollspann i en svensk kontext, där ansvarsbredd och uppdragets komplexitet avses fångas bortom antalet underställda.

Den fortsatta forskningen inriktas mot att vidareutveckla mätinstrument för att bättre fånga komplexiteten i chefers uppdrag med målet att ta fram användbara verktyg som den kliniska verksamheten kan nyttja vid exempelvis planering, uppföljning och systematiskt arbetsmiljöarbete kring chefer.”

Karin Steive
är filosofie doktor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle. Hon disputerade i oktober 2025 med avhandlingen ”Socialt arbete på löpande band? Specialisering inom den sociala barnavården under 2000-talets inledning”. Idag är hon anställd på avdelningen för socialt arbete, kriminologi och folkvetenskap vid Högskolan i Gävle.

”Min avhandling analyserar den sociala barnavårdens utveckling under 2000-talet och dess konsekvenser. Den visar hur omfattande organisatoriska förändringar lett till dominerande fasspecialisering – mottagning, utredning och uppföljning – samt en renodling av arbetsuppgifter till myndighetsutövning.

Min nuvarande forskning bygger i stort vidare på avhandlingens fokus på organisering och arbetsvillkor i social barnavård. Planerade studier behandlar organisering i ljuset av den nya socialtjänstlagen, socialarbetares arbetsvillkor och återgång i arbete efter klientrelaterat hot och våld samt barns egna erfarenheter av hur barnavården är organiserad. Sammantaget riktas fokus mot hur organisatoriska villkor formar professionalitet, delaktighet och kvalitet i den sociala barnavården.”

Kristina Tödt är medicine doktor i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Hon disputerade i april 2024 med avhandlingen ”Fatigue in long-term illness Influencing factors and functional performance in chronic obstructive pulmonary disease and in cancer”. Idag är hon anställd vid lungmottagningen på Skånes Universitetssjukhus i Lund.

”Min avhandling visade att fatigue är mycket vanligt hos personer med KOL och hos personer med cancer som genomgår strålbehandling. Fatigue var vanligare bland canceröverlevare sju år efter genomgången strålbehandling jämfört med personer i den allmänna befolkningen som aldrig haft cancer. Fatigue var associerat med nedsatt funktionsförmåga, inklusive arbetsförmåga, samt till sämre hälsorelaterad livskvalitet. Resultatet visade dessutom att fatigue under strålbehandling var prediktivt för fatigue sju år senare.

Just nu arbetar jag främst kliniskt på lungmottagningen i Lund, där jag möter patienter med olika kroniska lungsjukdomar samt patienter som genomgår behandling för lungcancer. Jag arbetar med att införa systematisk bedömning av fatigue, andra symtom och fysisk funktion i det kliniska arbetet.

Parallellt är jag forskningsaktiv i projekt vid avdelningen för vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Där undersöker jag bland annat symptom och symptomkluster hos canceröverlevare, både under cancerbehandling och flera år efter avslutad behandling, samt i jämförelse med personer som aldrig haft cancer.

Lisa Arvidsson är medicine doktor i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Hon disputerade i december 2025 med avhandlingen ”The Relationship Between Working Conditions and Infection Prevention Behaviours - Perspectives of nursing staff and managers in a hospital setting”. Idag är hon tillförordnad chefsjuksköterska vid Region Gävleborg och undervisar även på avdelningen för vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle.

”Min avhandling har undersökt relationen mellan vårdpersonals arbetsförhållanden och deras infektionsförebyggande beteenden. Resultaten visade en diskrepans mellan personalens tilltro till den egna förmågan att arbeta infektionsförebyggande och observerade beteenden. Brister i infektionsförebyggande beteenden var vanligt förekommande oberoende av upplevda och observerade arbetsförhållanden. Av särskild betydelse var situationer där arbetet inte fortlöpte som planerat, exempelvis när personalen blev avbrutna i sina arbetsuppgifter. Cheferna bekräftade dessa utmaningar och beskrev olika strategier för att skapa arbetsförhållanden som möjliggör infektionsförebyggande arbete, samtidigt som de betonade det individuella ansvaret.

Pågående forskning bygger vidare på avhandlingsarbetet med fokus på att identifiera konkreta hinder och möjliggörare för infektionsförebyggande arbete som grund för utveckling av en framtida scenariobaserad intervention.”

Ylva Widgren är medicine doktor i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Hon disputerade i februari 2026 med avhandlingen ”Communication, Treatment Expectations, Beliefs, and Self-Management of Nausea for Enhanced Quality of Daily and Working Life during Chemotherapy for Cancer”. Idag är hon anställd vid Region Västernorrland.

”Min avhandling undersöker och beskriver patienter med cancers behandlingsförväntningar och tilltro gällande illamåendebehandling, deras egenvård mot illamående, samt om vårdpersonalens kommunikation kan påverka patienternas illamående och behandlingsförväntningar. Resultaten visade att de som förväntade sig illamående mådde mer illa. Patienter med illamående skattade sämre livskvalitet och sämre funktion i det dagliga livet. Positiv kommunikation från vårdpersonalen om illamåendebehandlingens effekt påverkade inte illamåendet. Egenvård mot illamående användes av 65 %, särskilt av yngre patienter, där fysisk aktivitet var vanligast. Mer än hälften mådde inte illa under sin cytostatikabehandlingsperiod. Detta är viktigt att betona för patienterna inför deras behandling, så att de kanske förväntar sig, och därmed också upplever, mindre illamående under behandlingen.

"Just nu arbetar jag som fysioterapeut inom cancerrehabilitering på Sundsvalls sjukhus, parallellt med att jag som affilierad forskare vid avdelningen för vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle fortsätter analysera insamlade data som inte kom med i avhandlingen".

Amirhossein Hosseinzadeh Dadash är teknologie doktor i elektroteknik på Högskolan i Gävle. Han disputerade i januari 2025 med avhandlingen ”Health-Aware Control”. Idag arbetar han på avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap vid Högskolan i Gävle.

”Varje maskin kommer en dag att gå sönder. Med hjälp av matematik, fysik och artificiell intelligens är det dock möjligt att exakt förutsäga när detta fel kommer att inträffa, och om vi är villiga att ta nästa steg kan vi också styra dess livslängd så att den inte går sönder när vi inte vill det.

Att få korrekt och tillräcklig information från maskinen för att kunna styra dess livslängd är nödvändigt och viktigt, och maskiner utför vanligtvis samma uppgift under hela sin livstid. För att få mer information behöver vi få maskiner att bete sig annorlunda än vad de alltid gör. Att få en maskin att göra något nytt är dock kostsamt och ibland farligt. Därför har vi att göra med en mycket kostsam åtgärd som måste utföras snabbt och med hög precision.

Mitt nuvarande projekt går ut på att hitta den bästa åtgärden – och med bäst menar jag billig och säker – som ger största möjliga mängd information från maskinen. På så sätt kan en maskin börja bete sig intelligent genom att lära sig mer om sig själv utan att sluta utföra sitt arbete.”

Bojana Petrovic är teknologie doktor i energisystem vid Högskolan i Gävle. Hon disputerade i juni 2024 med avhandlingen ”Whole Life Carbon Assessment and Life Cycle Cost Analysis of a Single-family Building”. Idag är hon anställd som Senior Hållbarhetsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

“My thesis examines GHG emissions and costs across all building life cycle stages, using LCA and LCC to show that wood-based and reusable materials can reduce embodied GHG emissions, while construction costs exceed operational and end-of-life costs. The findings offer valuable guidance and a real-case example for building actors addressing the upcoming EPBD legislative requirements on whole life carbon assessment by 2028.

At IVL, I am currently responsible for whole LCA method implementation and database development in a software used in the Swedish building sector, BM (Byggsektorns Miljöberäkningsplattform), improving the quality and accuracy of environmental calculations. Before IVL, I worked as environmental consultant and researcher in Norway where I applied LCA for different type of buildings (new/renovation) and used various programs. Building on this expertise, I lead the group LCA for Smart Buildings for Nordic countries within the Nordic Smart Building Initiative.”

Jamila Alieva är filosofie doktor i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle. Hon disputerade i oktober 2024 med avhandlingen ”Digital Waste – misjudged element of value stream in lean manufacturing”. Hon arbetar i dag som Team Leader och Digital Expert på Scania inom industriellt underhåll.

”I min avhandling behandlades hur digitalisering påverkar värdeflöden i lean manufacturing, med särskilt fokus på fenomenet digitalt slöseri (digital waste/digital muda). Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för hur digitala lösningar, trots goda intentioner, kan ge upphov till nya former av slöseri och därmed motverka lean-principer om de inte införs och används på ett genomtänkt sätt.

Forskningen baserades på en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder, inklusive fallstudier inom industrin, litteraturstudier samt analyser av medarbetarbeteenden och mjuka styrningspraktiker i samband med digital transformation. Särskild vikt lades vid samspelet mellan teknik, organisation och människa, samt hur ledarskap och arbetssätt påverkar utfallet av digitaliseringsinitiativ.

Resultaten från studien bidrar med ett ramverk för att identifiera, analysera och reducera digitalt slöseri i industriella verksamheter och kan fungera som ett praktiskt stöd för chefer och ingenjörer som arbetar med att kombinera lean och digitalisering på ett hållbart sätt.”

Johan Brändström är teknologie doktor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle. Han disputerade i juni 2025 med avhandlingen ”Circularity metrics and life cycle assessment: Evaluating the outcome of circular economy strategies”. Idag arbetar han 20% på Högskolan i Gävle som lärare och 80% i eget företag som konsult.

”FOKUS I MIN AVHANDLING var att ta fram cirkularitetsmått och utvärdera deras träffsäkerhet. Cirkularitetsmått är förenklade mått anpassade för att bedöma resurseffektiviteten hos bland annat cirkulära affärsmodeller. Utvärderingen gjordes genom att jämföra deras resultat med livscykelanalys (LCA), vilket är en standardiserad metod för att bedöma miljöpåverkan. Syftet med detta var att undersöka om metodmässigt enkla metoder kan underlätta för aktörer som vill minska sin miljöpåverkan med hjälp av cirkulära affärsmodeller.”

För tillfället arbetar jag med att utföra LCA hos små- och medelstora företag i Gävleborg och Dalarna. Jag använder även resultaten från forskningen för att hjälpa företagen att snabba på sin resa mot cirkulära resursflöden.

Lei Ma är filosofie doktor i geospatial informationsvetenskap vid Högskolan i Gävle. Han disputerade i december 2024 med avhandlingen ”From Understanding to Generative Design of Sustainable Urban Forms”. Idag är han anställd vid Lunds universitet.

“Urban forms, as a physical proxy of human mobility and activity, are crucial for understanding the mechanisms and factors behind urban dynamics as well as for sustainable development. However, urban forms are inherently complex, making it difficult to portray their complexity and to model the mechanisms that drive it.

With the rise of complexity science, researchers are beginning to understand complexity by employing models with simple generative principles or trying to find the property of invariance across scales.

My research bridges the gap between Space Syntax theories and Data-Driven AI to create the next generation of urban design tools. I am developing Generative Urban Design (GUD) systems that use AI-Agents driven by Vision-Language Models (VLMs) to simulate how people 'see' and 'think' at street junctions.

Specifically, I investigate how emerging technologies like AR smart glasses and micro-mobility (e-scooters) are reshaping spatial cognition, aiming to prevent the 'spatial decoupling' of our cities and ensure future streetscapes remain human-centric.”

Melis Temel är teknologie doktor i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle. Hon disputerade i januari 2025 med avhandlingen “Integrating Sustainability into Organisational DNA: Analysing Governance Factors”. Idag arbetar hon som Sustainability Specialist på Oriflame.

“My doctoral thesis examines the role of governance for organisational sustainability. The research addresses how governance factors—leadership, communication, employee participation, and gender equality—interact and collectively shape organisations’ sustainability efforts. The overarching aim of the thesis is to deepen the understanding of how governance factors can be integrated to support sustainable organisational outcomes.

The findings demonstrate that governance for sustainability is highly context-dependent and requires strategies adapted to specific organisational settings. At the same time, employee participation emerges as a consistently important factor. By extending beyond a firm-centred perspective, the thesis highlights governance as a key component of sustainability across the wider societal landscape.

I currently continue to work on organisational sustainability, with a particular focus on the strategic dimensions of sustainability, including the integration of sustainability into strategic decision-making and organisational practices”.

Noor Jalo är filosofie doktor i energisystem vid Högskolan i Gävle. Hon disputerade i november 2025 med avhandlingen ”Beyond Technology-Driven Efficiency towards Knowledge-Driven Approaches among Industrial SMEs – Lean-based Energy Efficiency Networks, Knowledge Creation, and Social Constructions”. Idag är hon anställd på avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.

“This thesis advances the understanding of industrial energy efficiency by moving beyond traditional technology-driven approaches. Small and medium-sized enterprises represent a crucial part of the industrial landscape, and in Sweden Energy Efficiency Networks have been recognized as important policy instruments, yet their methods remain largely focused on technological solutions.

This thesis explores Energy Efficiency Networks through two key advancements: the integration of Lean thinking to understand efficiency and effectiveness while emphasizing organizational knowledge creation for long-term impact and competitive advantage, and the application of a social construction perspective from the social sciences, offering a deeper understanding of energy efficiency, energy management, and the multiple benefits of energy improvements.

Together, these contributions encourage the field of industrial energy efficiency to move toward more knowledge-driven and socially grounded approaches. In my current research as Postdoctoral Researcher at University of Gävle, I work on the decarbonization of industry with a specific emphasis on Scope 3 emissions.”

Oscar Bautista Gonzalez är teknologie doktor i elektroteknik vid Högskolan i Gävle. Han disputerade i mars 2025 med avhandlingen ”Digital Twins of Two Types of Machinery in the Steel Industry for Condition Monitoring and Control”. Idag är han anställd på avdelningen för elektroteknik vid Högskolan i Gävle.

”Min avhandling, med titeln “Digital Twins of Two Types of Machinery in the Steel Industry for Condition Monitoring and Control”,

”I min avhandling undersöker jag metoder för modellering av elektrohydrauliskt maskineri som används i ståltillverkningsprocesser, med syftet att möjliggöra feldetektering, feldiagnostik, tillståndsövervakning och styrning. De föreslagna modellerna utvecklas med hjälp av data som samlats in under tillverkningsoperationer i verkliga industriella miljöer. Centrala utmaningar som behandlas i avhandlingen inkluderar begränsad sensortillgång, låg datakvalitet samt den inneboende komplexiteten i industriella tillverkningsprocesser. Genom att hantera dessa utmaningar lägger avhandlingen grunden för utvecklingen av fysikbaserade och datadrivna digitala tvillingar, vilket bidrar till ökad digitalisering, hållbarhet och operationell effektivitet inom modern ståltillverkning.

Min nuvarande forskning fokuserar på fysikbaserade och datadrivna digitala tvillingar för hydrauliska och mekatroniska system, där modellering och reglerteknik kombineras för att möjliggöra handlingsbara beslut i industriella miljöer. För närvarande utvecklar jag en experimentell hydraulisk plattform för att undersöka hur digitala tvillingar kan stödja styrning, diagnostik och beslutsfattande på systemnivå under verkliga driftsbegränsningar.”

Sana Sayadi är teknologie doktor i energisystem vid Högskolan i Gävle. Hon disputerade i februari 2025 med avhandlingen “Future Climate and Rising Cooling Demands: Energy Solutions and Overheating Resistivity for a Warmer Sweden”. Idag arbetar hon som lektor vid avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.

”I min avhandling undersökte jag hur framtida klimatförändringar påverkar energibehovet i svenska bostadshus, med särskilt fokus på komfortkyla i byggnader som uppfyller kraven för näranollenergi byggnader (NZEB). Resultaten visar att den genomsnittliga utomhustemperaturen förväntas stiga med cirka 3–5 °C, och vintertemperaturerna med omkring 7 °C, vid slutet av seklet. Studien föreslår även flera åtgärder för att möta ett varmare klimat och minska energianvändningen i framtidens bostäder.

Mitt växande forskningsintresse rör energieffektivisering, klimatresiliens och systemintegration i offentliga byggnader, med särskilt fokus på idrottsanläggningar. Intresset grundar sig i behovet av att förstå hur byggnaders energisystem påverkas av ett förändrat klimat och hur tekniska lösningar kan bidra till ökad robusthet och minskad klimatpåverkan.

Vipin Choudhary är teknologie doktor i elektroteknik vid Högskolan i Gävle. Han disputerade i oktober 2025 med avhandlingen ”Radar-Based Measurement and Antenna Design for UWB Systems: Enhancing Industrial Nondestructive Testing through Advanced RF Front-End and Signal Processing”. Idag arbetar han som senior RF engineer på Syntronic AB.

“My research focuses on the antenna design, analysis, and optimization of wideband antenna systems intended for radio link and radar-based measurement applications. Emphasis on industrial applications specifically sustainable deployment in industrial environments. By integrating antenna design with measurement methodologies, the research contributes to reducing gases emissions, and minimizing invasive inspection techniques, and extending the service life of critical structures and components.

Through a combination of electromagnetic theory, numerical simulations, and experimental validation, the work demonstrates how tailored antenna solutions can enhance measurement reliability and repeatability in challenging conditions. The outcomes support sustainability by enabling quick as well as accurately measurement of moisture content in industrial objects without damaging the inspected objects.

My current focus is on digital and analog electronic systems, RF and radio measurements, passive intermodulation (PIM) 2D measurements, and transmitter–receiver (Tx/Rx) communication systems.”